Jeannes ankomst är vad som behövs för att krigare och övrig befolkning ska få nytt mod. Nu blir alla fast beslutna att göra sitt yppersta. Hon lyckas få hela armén att gå i mässan innan de anfaller engelsmännen. Två av hennes bröder ansluter sig till hennes här och följer henne sedan på fälttågen. Jeanne rider främst med sitt banér och hon står mitt i stridslinjen utan att skrämmas av pilar och kulor. Själv dödar hon aldrig någon. Sitt svärd använder hon bara för att slå med flatsidan. Men hon driver männen att döda. Efteråt faller hon i gråt och ber för de fallna fiendernas själar.
Orléans befrias och sedan faller engelsmännens fästen ett efter ett. Blotta ryktet om att "Jungfrun" - "La Pucelle", som hon kallar sig själv, är i antågande tycks skrämma dem halvt på flykt.
Vid några tillfällen blir Jeanne sårad, men hon är snart med i striden igen.
När hon stormar upp för en stege, träffas hon av en armborstpil, som tränger emellan pansarplattorna i hennes rustning. Pilen går in ovanför bröstet, genom skuldran och ut till ryggen. Hon störtar till marken och engelsmännen tror att de oskadliggjort henne eller kanske dödat henne. I engelsmännens ögon är hon en häxa som använder trollkonster mot dem. Men deras glädje blir inte långvarig. Redan nästa dag är hon med i första ledet som vanligt.
Kvinnorna i Orléans säljer sina smycken för att samla till ett monument över Jeanne. Detta reses på bron och består av ett stort kors med frälsarens bild. På ömse sidor om korset syns Karl VII och Jeanne d´Arc, knäböjande. Minnesmärket ska etthundratrettio år senare komma att förstöras av hugenotterna.
Jeanne d'Arcs styrkor tycks oövervinneliga och ryktet om henne sprids över Europa. Hon har uppfyllt sitt första löfte: att befria Orléans. Hon uppfyller även sitt andra löfte: att kungen ska krönas i Reims. Efter detta är Jeanne redo att inta huvudstaden Paris och befria den från engelsmännen.
Men hon får vänta länge innan hon lyckas övertala kungen att ge henne utrustning och tillstånd för detta.
Litteratur:
Jeanne d'Arc: Rättegångsprotokoll år 1431, Göteborg: Universitetet, 1991
Victoria Sackville-West, Jeanne d'Arc, Tiden, 1937
Friedrich Schiller, Die Jungfrau von Orléans. I: Schillers Werke, Band 9, Böhlaus, 1948
Friedrich Schiller, Orleanska Jungfrun, Bonnier, 1872
Curt Wallis, Jeanne d'Arc, Fritzes, 1917
Marina Warner, Joan of Arc, Weidenfeld and Nicolson, 1981
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
