Krigets utveckling
På några årtusenden har vi gått från att strida med spjut och svärd till att fälla bomber och avfyra missiler. Samtidigt är människan utrustad med en unik förmåga till samarbete, som åtminstone ger oss möjlighet att förhindra krig mellan länder och folkgrupper.
Krigets lagar och länders gränser har förändrats genom århundradena. 1600-talets krigslagar gav segraren rätt att plundra städer och byar i fiendeland.
Under 1700- och 1800-talet infördes strängare krigslagar, som bland annat förbjöd plundring av privat egendom. Plundring är numera ett allvarligt krigsbrott och tas upp i Haagkonventionerna från 1907 och 1954.
Krig har i alla tider tvingat människor att fly, men det har blivit allt vanligare att bomber och missiler riktas direkt mot civilbefolkningen. Det har lett till en kraftig ökning av både civila dödsoffer och flyktingar under 1900-talet.
Genèvekonventionen är en internationell lag om skydd för krigets offer. Enligt avtalet är våldshandlingar mot civilbefolkningen förbjudet och civila ska få skydd, mat och sjukvård. Gång på gång har stridande parter brutit mot Genèvekonventionen med massmord och stora flyktingströmmar som följd. Vid krig är det oftast civilbefolkningen som drabbas hårdast.
Ny teknik
Krigsindustrin har på olika sätt drivit den tekniska utvecklingen framåt, på gott och ont. Huskvarna vapenfabrik, som grundades i slutet av 1600-talet, blev med tiden en ledande tillverkare av alltifrån symaskiner till motorcyklar.
Ingenjörer var från början tekniskt kunniga militärer. Den första utbildningen för civilingenjörer i Sverige ägde rum 1851 vid en militärhögskola.
LÄS MER: Orsaker till krig
LÄS MER: Vapen
LÄS MER: Medeltida krig och försvar
LÄS MER: Krig och försvar 1500-1776
LÄS MER: Krig och försvar 1776-1914
LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar
LÄS MER: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)
LÄS MER: Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord
LÄS MER: Inbördeskrig
LÄS MER: Nutida väpnade konflikter och krig
LÄS MER: Eldvapnens historia