Olika versioner av texterna i Gamla testamentet
Förutom att texterna tolkar varandra och har kommit till under en lång tid har vi flera olika varianter av samma text. Här har vi tre av de vanligaste och viktigaste:
Den masoretiska texten (MT) sammanställdes av judar under medeltiden. Innan dess fanns de olika versionerna sida vid sida och ibland utspridda på olika ställen i världen.
Septuaginta (LXX) är en översättning av den hebreiska texten till antik grekiska. Översättningen gjordes troligen på 300-200 f.Kr och traditionen säger att den gjordes av 70 judiska lärda. På vissa ställen skiljer den sig från den masoretiska texten. Att det är så är inte så konstigt - eftersom det inte fanns något sätt att trycka böcker fick man skriva av dem. När man skriver av en text kan det bli fel och betydelser kan ändras. Därför kan vi i Septuaginta se att de hebreiska texter man översatte från ibland delvis skiljer sig från den masoretiska texten.
Qumranrullarna (Dödahavsrullarna) är ett arkeologiska fynd av gamla textrullar som hittades1947 i ett område i Palestina som kallas Qumran. Dödahavsrullarna är skrivna före vår tideräknings början och de flesta av texterna innehåller bara delar av den hebreiska Bibeln. Den enda hela bok man hittat är Jesajas bok.
Tolkning av BibelnTolkning av religiösa texter kan göras både inom ett trossamfund och i en akademisk miljö, men tolkningen görs på olika sätt. Det som gör tolkningen av Bibeln speciell är att många tycker att texten är helig. Alla som är uppvuxna med en judisk-kristen bakgrund har ett speciellt förhållande till texterna i Bibeln. Även om man inte tror på dem så uppfattas de ofta som heliga. När man studerar dem är man påverkad av sin hållning. Om man ska studera texterna vetenskapligt måste man göra det neutralt. Men inte ens för forskare går det att alltid vara helt neutrala.
|
Landet och den religiösa bakgrunden
Vi skall börja med att lära oss om det gamla Israel och dess plats i det vi idag kallar Mellanöstern. Mellanöstern har haft stor betydelse för många religiösa traditioner. Under antiken var området en kulturell smältdegel där olika religioner och språk trängdes sida vid sida. Det var i den här miljön som Gamla testamentet växte fram.
I biblisk tid omnämns landet - det som idag utgörs av Israel, Palestina, delar av Libanon - som Kanaan. Någon tydlig gräns för var landet började och slutade finns inte riktigt eftersom gränserna är ungefärliga och varierade under tid. Det är i alla fall detta område som sägs vara Gamla testamentets centralområde.
Kanaan har genom historiens gång varit inklämt mellan olika riken och kulturer som Egypten, de mesopotamiska stormakterna Assyrien och Babylonien (och senare perserriket, grekiska riken och romarriket). Kanaans utsatta läge har präglat dess historia. Det var ett område där det var svårt att vara självständig. Landets styrande har därför ofta varit tvungna att söka stöd hos de olika stormakterna i området. Men detta lilla folk (israeliterna) - med sitt unika språk och sin speciella kultur - skulle komma att få stor inverkan på världshistorien och många av världens kulturer.
Samlandet av religiösa skrifter har varit en del av det israelitiska folkets (judarnas) identitet. Men något enkelt svar på varför just dessa skrifter förts vidare vet vi inte riktigt. Det fanns många andra folk med olika religiösa föreställningar som levde nära och ibland sida vid sida med israeliterna. Olika städer kunde ha olika gudar, eller ibland hade ett visst folk sina egna gudar. Det fanns också en flytande gräns mellan monoteism och polyteism. Ibland hade man en övergud, ibland var gudarna så lika att det inte gick att skilja dem åt.
Att vara ett självständigt rike med en kung var inte så viktigt för det israelitiska folket i början, men med tiden blev de det. Ofta hade de en kung eller ledare som lydde under en storkung någon annanstans. Israeliterna betalade skatt till stormakterna i området för att få vara självständiga. Detta känner vi till genom arkeologiska källor.
Litteratur:
Sören Wibeck, Religionernas historia - om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005
Mikael Rothstein, Jørgen Podemann Sørensen, Tim Jensen, Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi. Gyldendal, 2011
Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993
Text: Hanna Hägerland, gymnasielärare i religionskunskap
