År 1850 gjorde bönderna uppror. Det var det väldiga Taipingupproret. Snart behärskade bönderna södra Kina, vilket medförde att alla, både män och kvinnor, fick likvärdiga jordlotter att bruka. Eftersom kejsaren inte lyckades stoppa upproret blev han tvungen att be västmakterna om hjälp. först 1864, Efter nästan 15 års strider, krossades Taipingupproret. Konflikten är en av de blodigaste som inträffat i historien och kostade mellan 20-30 miljoner människoliv, medan svälten som följde i krigets fotspår tog ännu fler liv.
Hela 1800-talet var en tid av förödmjukelser för Kina och dess folk. Mellan 1839-1842 rasade opiumkriget mellan Storbritannien och Kina. Britterna hade sålt opium (knark), som odlades i Brittiska Indien, till Kina. Detta ledde till ett omfattande missbruk som spred sig över hela Kina. Kejsaren försökte därför förbjuda opiumhandeln. Det blev början till opiumkriget där kejsarens trupper till slut besegrades av brittiska och franska styrkor. Efter kriget tvingades kejsaren öppna fler hamnar för västerlänningarna. Därtill skulle Hongkong bli brittisk koloni och opiumhandeln skulle vara fri.
Många kinesiska nationalister var emot all västerländsk imperialism, modern teknik och kristen mission. Västerlänningarna kallades för ”främmande djävlar” av nationalisterna.
En del av dessa nationalister tillhörde ett hemligt sällskap vars namn betydde ungefär "De rättvisa harmoniska knytnävarna” och som därför av västerlänningar kort och gott kallades ”boxare”.
Upproret bryter ut
Under slutet av 1899 gick boxarna till angrepp. De vände sig häftigt mot alla utlänningar och anföll kineser som övergått till den kristna läran. Tusentals dödades, däribland 250 utländska missionärer (många svenska missionärer var bland de döda).
Änkekejsarinnan och hennes ämbetsmän stödde upproret som därmed trappades upp sommaren 1900. Under två månader kämpade utlänningarna för sina liv ständigt hotade av upprorsmän som trodde sig vara osårbara genom att bära heliga amuletter.
Hämnden kom snabbt och blev förödande för landet. En internationellt sammansatt armé på 20 000 man som bestod av fransmän, britter, ryssar, österrikare, italienare, tyskar, japaner och amerikaner marscherade in i Peking och krossade upproret.
Hovet flydde från huvudstaden, men måste efter några månader acceptera fredsvillkoren: att straffa ansvariga ledande personer i regeringen och boxarrörelsen, betala ett stort skadestånd samt att låta ytterligare utländska trupper komma in i Kina.
Följder
De ledande ämbetsmännen i Kina försökte förändra det politiska systemet, men det var redan dömt till undergång. Bara elva år senare störtades kejsardömet i Kina.
LÄS MER: Kinas historia
LÄS MER: Opiumkrigen
LÄS MER: Qingdynastin (1644-1912)
LÄS MER: Kina under 1800-talet - Taipingupproret och naturkatastrofer
Litteratur:
Hans Hägerdal, Kinas historia, Historiska Media, 2008
Jarle Simensen, Bra Böckers världshistoria, del 12 - Väst erövrar världen (1870-1914), Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Bra Böckers lexikon 2000, band 3, Bra Böcker AB, 1995
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
