Den moderna tekniken att trycka böcker uppfanns i Europa av Johann Gutenberg vid mitten av 1400-talet. Tidigare under medeltiden hade man - ofta i klostren - kopierat böcker för hand, vilket var både tidskrävande och dyrt. Spridningen av dessa handkopierade böcker blev därför mycket begränsad.
Konsten att trycka böcker kände man i och för sig till sedan långt tillbaka i tiden, men arbetet var besvärligt och tog lång tid att utföra eftersom varje sida krävde ett eget block som var utsnidat i trä. Tekniken med träblock medgav dessutom bara begränsade serier. Gutenberg förfinade tekniken genom att förse bokpressen med löstagbara bokstäver (bokstavstyper i metall) som kunde flyttas runt och på så sätt återanvändas sida efter sida. Att trycka böcker blev därmed enklare och mindre tidskrävande. Med hjälp av denna uppfinning kunde man nu framställa böcker i stora mängder.
År 1455 blev Gutenberg klar med sin första tryckta bok - Bibeln. Därefter gick utvecklingen snabbt. Inom femtio år fanns det tryckpressar på hundratals platser runt om i Europa.
Gutenbergs boktryckarkonst medförde att skrifter och böcker blev billigare och mer lättillgängliga än tidigare. Nya idéer och ny kunskap kunde därmed få större spridning i samhället. Detta ledde bland annat till att Martin Luthers protester mot påven i början av 1500-talet snabbt kunde nå ut till många av samtidens inflytelserika personer i norra Europa och därigenom bana väg för reformationen.
På samma sätt påskyndade boktryckarkonsten den vetenskapliga revolutionen i Europa samt spridandet av liberala idéer, vilket senare ledde fram till upplysningen.
S Boktryckerier i SverigeI Sverige hade boktryckerier etablerats under medeltidens sista decennier, framför allt av kyrkan på platser som Mariefred, Söderköping, Stockholm, Uppsala och Vadstena. Genom reformationen kom dessa tryckerier antingen att dras in eller övergå till kronan. Vasatiden blev dock boktryckarkonstens verkliga genombrott i Sverige. Reformationen förutsatte nämligen en betydande spridning av religiösa skrifter. Dessutom medförde Gustav Vasas centralstatsprojekt en strid ström av kungliga förordningar. Fram till 1700-talet var boktryckeriet i Sverige huvudsakligen inriktat på dessa två genrer. Redan 1526 inrättades ett kungligt boktryckeri i Stockholm, och behovet av kunniga boktryckare tillgodosågs länge genom invandrade tyskar. Jürgen Richolff från Lübeck (död 1573) tryckte t.ex. både Nya testamentet 1526 och Gustav Vasas bibel 1541. Med tiden tillkom även inhemsk kompetens på området. Gustav Vasas bibelGustav Vasas bibel (Biblia / Thet är / All then Helgha Scrifft på Swensko) var den första fullständiga bibelöversättningen till svenska, gjord med Luthers tyska översättning som underlag och tryckt i Uppsala 1540-1541. Redan 1526 hade Nya testamentet utkommit i svensk översättning, också det efter tysk förlaga, men Gustav Vasas bibel på 762 folioblad var avgjort det största svenska bokprojektet under 1500-talet. För att trygga dess finansiering togs extra stiftsskatter upp. Varje sockenkyrka ålades även att inköpa ett exemplar till priset av 10 mark, vilket var en avsevärd summa. Gustav Vasas bibel var det första litterära verk som uttryckligen riktade sig till alla grupper i samhället. Följaktligen har texten på ett avgörande sätt format framväxten av ett modernt svenskt riksspråk. LÄS MER: Reformationen i Sverige |
LÄS MER: Johann Gutenberg och konsten att trycka böcker
LÄS MER: Uppfinningar och teknisk utveckling under senmedeltiden
LÄS MER: Lätta fakta om papprets historia
LÄS MER: Böckernas utveckling under medeltiden
Litteratur:
Jakob Christensson (red), Medeltiden - Signums svenska kulturhistoria 1, Signum, 2004
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Niels Steensgaard, Bra Böckers världshistoria, del 7 - Upptäckternas tid (1350 - 1500), Bokförlaget Bra Böcker, 1985
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare. Faktarutan är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan.
Faktarutan är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
