Det glada tjugotalet (eller 20-talet) är en benämning på den högkonjunktur och kulturella blomstringstid som pågick i USA och stora delar av Europa under 1920-talet.
1920-talet var ett årtionde då mycket förändrades. Efter de hemska krigsåren under första världskriget (1914-1918) och spanska sjukan som följde i dess spår, ville folk nu ha det trivsammare.
I USA uppstod en ny sorts musik, jazzen. Till den kunde man dansa foxtrot, charleston och andra moderna danser. Många äldre blev förfärade av det de såg och hörde. Även de nya frisyrerna och det nya klädmodet upprörde många. Kvinnor lät klippa sitt hår till den tidstypiska korta "shingelfrisyren".
Under perioden spreds tidens klädmode bland folket på ett mer omfattande sätt än tidigare. Influenser kom bland annat från Hollywood efter att biografer blivit allmänt förekommande i städerna.
På 1920-talet blev det också vanligt att lyssna på radio. Samtidigt ökade filmintresset. I början var det stumfilm, men i slutet av 1920-talet slog ljudfilmen igenom.
Folk hade fått mer tid över för nöjen. Från USA spreds den nya masskulturen ut i världen. Det var i samband med det, som begreppet ”det glada 20-talet” myntades.
Det glada 20-talet fick ett abrupt slut i samband med börskraschen i New York 1929 varefter världsekonomin vände nedåt (läs mer om mellankrigstiden).
Litteratur:
Sven Skovmand, Bonniers världshistoria, Bonniers, 2008
Henning Poulsen, Bra Böckers Världshistoria 13: Från krig till krig - 1914-1945, Bra Böcker, 1982
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)