Fenicierna var ett handels- och sjöfararfolk som under antiken levde vid östra delen av Medelhavet (bl.a. i Libanon, Israel, Palestina och Syrien), men som även koloniserade delar av Nordafrika, Spanien och Sicilien (se karta).
Havet förenade de befästa feniciska hamnstäderna. De två viktigaste städerna var till en början (1000-600 f.Kr) Sidon och Tyros. Därefter började Kartago - som ursprungligen hade lytt under den feniciska staden Tyros - växa sig allt mäktigare.
Fenicierna var duktiga skeppsbyggare och var under lång tid Medelhavsområdets mäktigaste köpmän och upptäcktsresanden. De viktigaste exportvarorna var bland annat purpurfärgat tyg och glas.