Sidenvägen är en av de äldsta av världens stora handelsvägar, även om den fick sitt namn först på 1800-talet. Då kom den tyske vetenskapsmannen Ferdinand von Richthofen på det träffande namnet. Längs den vägen fördes i århundraden värdefulla handelsvaror mellan Europa, Indien och Kina.
Viktigast var sidenet. Redan under antiken lärde sig Romarna romarna att uppskatta det nya materialet. Att klä sig i siden blev högsta mode, och det sägs att det betalades med sin vikt i guld.
Hur siden och silke framställdes visste inte romarna. De var övertygade om att det växte på träden, och kineserna gjorde inget för att avslöja sanningen. De ville behålla sin värdefulla hemlighet; att silketråden kommer från de kokonger som silkesfjärilens larver spinner in sig i.
Från den tid då Chang Ch'ien (164 f.Kr - 113) gjorde sina resor började handeln mellan Kina och Rom skjuta fart. År efter år pressade Kina sin gräns västerut under ständiga konflikter med hunnerna, ett av de hästburna nomadfolken i Centralasien.
Sidenvägen startade i Ch'ang-an, dagens Sian, och fortsatte sedan till oasen Tun-huang i Gobiöknen. Därefter gick vägen genom den berömda Jadeporten, som för kineserna var slutet på den civiliserade världen, precis som Gibraltarsundet var för européerna. Där delade sig vägen, och karavanerna kunde välja två vägar för att ta sig runt Taklamakanöknen.
Den norra leden gick igenom öknen till Hani, en färd på tre veckor. Därefter följde man längs utlöparna av Tien Shan, "de himmelska bergen". Vägen gick längs de oaser som låg utmed Taklamakans norra sida och slutade i Kashgar.
Södra delen gick längs norra delen av Tibet och passerade ett pärlband av oaser längs södra Taklamakan. Khotan passerades innan de båda lederna löpte samman i Kashgar. Därifrån fortsatte Sidenvägen mot väster med utlöpare till Indien och Afghanistan.
Men huvudleden gick över Pamir, "världens tak', in i Centralasien. Via Samarkand och Bokhara fortsatte Sidenvägen till Persien och Irak och därifrån till Medelhavet.
På Sidenvägen fraktades mycket förutom silke. Till Kina fördes guld och andra värdefulla metaller, ull och linne, elfenben och mycket annat. Från Kina kom pälsar, keramik, järn, lackarbeten och bronsartiklar. Men inga karavaner gick hela vägen. Varorna bytte ägare många gånger innan de nådde sina slutliga mål.
Längs Sidenvägen fördes också idéer och religioner. Buddhismen, som föddes i Indien, kom till Kina. Andra religioner färdades på samma väg.
Sidenvägen, som kantades av välmående oaser och städer vars prakt fick besökare att gapa, förlorade så småningom sin betydelse. Det fanns två anledningar.
En var att de oaser som var nödvändiga för karavanerna övergavs. Oaserna var beroende av vatten från glaciärerna högt uppe i bergen. Men en efter en smälte glaciärerna bort, och de floder som oaserna levde av torkade ut. Oaserna övergavs och återerövrades snabbt av öknen.
En annan anledning var islams uppkomst. Ett väldigt islamiskt rike skapades mellan Europa och Kina. Handeln längs Sidenvägen krympte. Till sist övergavs den helt.
De många mellanhändernaUnder 1400-talet hade muslimska härskare som regerade i rikena mellan Europa och Asien stängt Sidenvägen för andra än muslimer. Dessutom hade mycket av handeln börjat gå sjövägen. Djonker från Kina förde kryddor och andra varor till Malackahalvön. Där tog muslimska handelsmän över och förde varorna vidare till indiska hamnar på landets västkust, speciellt Calicut. Från Calicut tog arabiska affärsmän varorna på båt över Indiska oceanen. De fördes antingen till Hormuz vid Persiska viken eller uppför Röda havet. De eftertraktade varorna lastades sedan på kameler och fördes i karavaner till Alexandria (i Egypten) eller Syrien. Hit kom köpmän från italienska handelsstäder som Venedig, köpte kryddorna och sålde dem vidare i Europa. Alla dessa mellanhänder tjänade på affären, så när kryddorna till sist nådde Europa var priserna skyhöga. Den som kunde hitta en väg som ledde direkt till kryddländerna skulle göra enorma vinster. Trots att handeln var fylld av risker hette det att en köpman kunde förlora fem skeppslaster och ändå ha gått med vinst när den sjätte lasten sålts. Att försöka finna en sjöväg från Europa till Indien och Kina blev därför en viktig angelägenhet för några av de europeiska sjömakterna under 1400-talet.
|
LÄS MER: De tidiga upptäckarna 3: Kina upptäcker Europa
LÄS MER: Kinas historia
LÄS MER: Marco Polo
LÄS MER: Mongolerna
LÄS MER: Ekonomi och handel på medeltiden
Det var under Djingis khan, född i mitten av 1100-talet, som mongolerna började lägga under sig ett enormt välde. Den mongoliska ryttararméns snabba attacker och listiga taktik gjorde den länge oövervinnelig.
Vid sin död 1227 härskade Djingis khan över ett rike som sträckte sig från Volga till norra Kina. Hans efterträdare fortsatte erövringarna och intog Kina i sin helhet.
Bagdad, det arabiska väldets huvudstad, föll för mongolerna 1258. Långt in i östra Europa nådde mongolerna, till Ungern och Polen, och enskilda ryttartrupper siktades i norra Italien.
Men det stora erövringståget mot Europa avbröts när mongolernas högste khan hastigt avled. Vissa historiker tror annars att mongolerna skulle nått ända till Atlanten. Europa var vid denna tid svagt och splittrat, och de tvistande europeiska härskarna hade svårt att ena sig ens inför mongolernas arméer.
Efter hand delades mongolriket upp genom arv. Tvister mellan olika mongolhärskare försvagade sammanhållningen. Ett efter ett gick de mongoliska rikena under.
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1982
Peter N. Stearns, World History in Brief - Major Patterns of Change and Continuity, Longman, 2001
Chester G. Starr, A history of the ancient World, Oxford University press, 1978
Thomas Harrison, The Great Empires of the Ancient World, Thames Hudson Ltd., 2021
Erik J. Holmberg, Antiken och äldre medeltiden, Almqvist & Wiksell, 1961
John P. McKay, A history of world societies, Houghton Mifflin, 2000
FÖRFATTARE
Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
Här nedan hittar du material som kan relateras till Sidenvägen.
Under Handynastin, som varade i över 400 år, konsoliderades det Kina som den tidigare Qindynastin hade skapat. Riket expanderade kraftigt samtidigt som nya och viktiga handelsvägar - som Sidenvägen - etablerades. Konfucianismen gjordes till statsfilosofi och man införde ett system med tributer från underlydande folk. Trots dessa framgångar ledde slutligen interna strider och ekonomiska problem till dynastins fall. Riket splittrades till sist i tre konkurrerande riken, vilket markerade slutet på en era av enighet och stabilitet i Kina...
År 202 f.Kr besteg Liu Bang kejsartronen i Kina som den förste av Handynastin. Under Hankejsarna blev Kina så småningom en stormakt och ett av de mest utvecklade rikena i världen. Liu Bang kom till makten efter ett uppror mot härskarna av Qin. Kejsar Shi Huangdi av Qin hade upplöst de små kungariken, som ofta krigat mot varandra, och enat landet. Liu Bang lät återupprätta en del av de gamla kungarikena. Det visade sig vara ett misstag. Flera av de nya härskarna gjorde inom kort uppror mot sin kejsare. Liu Bang måste ägna en stor del av sin tid vid makten åt att slå ner revolterna. Under en sådan expedition träffades han av en pil och dog 195 f.Kr...
Under andra århundradet före Kristus öppnades Sidenvägen mellan Kina och Europa. Sidenvägen är en av de äldsta av världens stora handelsvägar, även om den fick sitt namn först på 1800-talet. Längs den vägen fördes i århundraden värdefulla handelsvaror mellan Europa, Indien och Kina. Viktigast var sidenet från Kina. I romarriket blev det högsta mode att klä sig i siden. Det sägs att tyget betalades med sin vikt i guld...
Om inte Marco Polo hade deltagit i kriget mellan Venedig och Genua i slutet av 1200-talet hade kanske en av världens mest kända reseskildringar aldrig skrivits. I sin bok berättar Marco Polo om sina 24 år i mongolernas välde i Kina. Han beskriver mycket som var okänt för européerna – papperspengar, porslin, eldar som inte värmde och mycket annat. Boken berättade också om Asiens skatter. Det fick européernas intresse för östra Asien att växa och lockade bland annat Columbus att leta efter sjövägen till Indien och de skatter Polo beskrev...
Italienaren Marco Polo (1254-1324) är medeltidens mest kända resenär. Han blev berömd efter att ha rest runt i Asien i sammanlagt 24 år. Marco Polo var inte den förste europé som reste till Kina, men han var den förste som gav detaljerade skildringar av det mongolstyrda Kina och angränsande länder...
Genomgång (11:00 min) på engelska av History on Maps som i den här videon förklarar hur forntidens Kina öppnade handel med väst. Sidenvägen var ett nätverk av flera rutter som användes för att transportera varor mellan Kina och väst...
Kort genomgång (2:21 min) på engelska via YouTubekanalen Inspire Education som här berättar om Sidenvägens betydelse och rutter i den antika världen.
Läxhjälpsfilm (34:58 min) av SO-läraren Lena Tegström som berättar om kolonialism och imperialism. Här berörs bl.a. upp de europeiska upptäcktsresorna på 1400- och 1500-talen och deras konsekvenser men hon vidgar också begreppet imperialism både tidsmässigt och geografiskt. Det görs också en utvikning om upptäckten av det första vaccinet.
Kort förenklad genomgång (4:40 min) på engelska via YouTubekanalen Inspire Education som här berättar om Bagdads tidiga historia under den islamiska guldåldern (ca 750-1250).
Kort faktafilm (5:19 min) på engelska via YouTubekanalen TED-ED som i den här videon fokuserar på Sidenvägen som band ihop handelsregioner under antiken och medeltiden.
Kinas turbulenta äldsta historia och vägen fram till Kinas enande.
Romarriket, även kallat det romerska riket (500 f.Kr - 500 e.Kr), var antikens dominerande stormakt. Rikets medelpunkt...
Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).
I samband med islams uppkomst på 600-talet växte en ny kultur fram i Mellanöstern under medeltiden.
Mongolernas historia som skildrar deras framfart i Asien och Europa under medeltiden.
Fördjupa dig i Kinas historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.
Fördjupa dig i Iraks historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.
Historia om Iran. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.
Det persiska riket var en stormakt under antiken. Persien låg i nuvarande Iran, men det persiska riket mer omfattade...
Historia om Uzbekistan. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv.
Historia om Kirgizistan. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv.
Forntidens och antikens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser.
Människan har varit på resande fot genom hela historien. Men det är först de senaste hundra årens...
Marco Polo var en köpman och upptäcktsresande från Venedig. Han påbörjade sin resa 1271 då han...
En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina...
