Tidens materialism och nyttotänkande lade grunden till ett uppsving för astronomi, fysik, kemi, matematik och biologi.
På flera områden fick Sverige en enastående stark ställning. Den tillämpade naturvetenskapen skulle liksom manufakturer och andra subventioner gynna fabriker och utveckla jordbruket. Vetenskapens rön skulle också populariseras för att kunna omsättas i praktiken. Forskningen var både tvärvetenskapligt och internationellt orienterad.
Storheter inom astronomin (viktigt för sjöfarten) var Anders Celsius och Pehr Wargentin, den senare också befolkningsstatistiker. Fysikern Mårten Triewald experimenterade med pumpångmaskiner för gruvnäringen. Kemister som universalgeniet Torbern Bergman (även astronom, fysiker och geograf) och Carl Wilhelm Scheele undersökte mineral till nytta för bergsbruket och ämnen nyttiga för åkerbruket. Som kronan på verket klassificerade Carl von Linné växterna. Den glansfulla svenska insatsen mattades emellertid under Gustav III, som föredrog konst och litteratur.
Upplysningen var en kulturell, politisk och vetenskaplig strömning hämtad från Frankrike och Storbritannien med höjdpunkt vid 1700-talets mitt. Begreppet är ett av idéhistoriens och filosofins mest omdiskuterade. Trots att många företrädare, i Sverige sinsemellan kunde ha vitt skilda uppfattningar hölls de ändå samman kring den utmanande tanken att kunskap måste sökas fördomsfritt. Kyrkans auktoritära teser och den äldre vetenskapens uppfattningar berövades sin eviga giltighet. Med idealet om fördomsfritt sökande följde kravet på människans obestridliga rättigheter (tryckfrihet, åsiktsfrihet, religionsfrihet m.m.) och vikten av en vetenskaplig metod.
Upplysningens företrädare drog alltså skilda slutsatser av detta allmänna program. Den enväldige Gustav III såg sig som en upplyst monark med gudomligt uppdrag. Andra betonade den politiska friheten gentemot kungamaktens diktat. Men även en ledande upplysningsman som Johan Henrik Kellgren ville använda censur mot s.k. irrläror som Emanuel Swedenborgs idéer. Andra såg ingen motsättning mellan att bedriva empirisk forskning och fördjupa sig i religiöst grubblande. Det var mot gränsdragarna och trångsynthet man reagerade, inte mot dem som prövade nya världsförklaringar.
AkademierUnder perioden grundades flera akademier av staten för att främja kultur och vetenskap i upplysningens anda. Ordet "akademi" härrör från namnet på den trädgård i Aten där Platons lärjungar samlades. Vetenskapsakademien (1739) bildades av naturvetenskapspersoner som Carl von Linné och tekniker som Mårten Triewald. Ett nyttotänkande, utilism, präglade akademien som både diskuterade jordnära frågor om åkerbruk och himlastormande astronomiska och matematiska teorier. Svenska Akademien (1786) var ett uttryck för Gustav III:s vilja att såväl uppmuntra litteraturen som kontrollera litteratörerna. Under devisen "Snille och smak" fick akademien ansvaret för svenska språket, bl.a. för den ännu pågående ordboksutgivningen. |
LÄS MER: 1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige
LÄS MER: Frihetstidens Sverige 1719-1772
LÄS MER: Gustavianska tidens Sverige 1772-1809
LÄS MER: Upplysningen
Frihetstidens stigande beundran för Europas ledande kulturmakt som kulminerade under Gustav III. Både adelns och det högre borgerskapets söner skickades på utbildning i Paris, liksom konstnärer och arkitekter. Franska yrkesmän och experter hämtades till Sverige för att rita och inreda officiella byggnader och privata palats. Upplysningens litteratur spreds och franska pjäser blev populära. Gustav Ill:s hov var delvis franskspråkigt och kungen själv, som två gånger besökte Paris, talade och skrev en utmärkt franska.
En reaktion mot tidens aristokratiska franska maner kan samtidigt spåras (t.ex. i Gyllenborgs pjäs Swenska sprätthöken från1737). Även den dyrbara importen från Frankrike stred mot merkantilismens principer om överskott i handelsbalansen. Idéer var dock gratis, och det franska inflytandet gjorde också att pengar strömmade in i landet genom statliga allianser och ekonomiskt stöd till hattpartiet.
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till naturvetenskap och upplysning i 1700-talets Sverige.
Den arabiska halvöns södra del var okänd för européerna långt in på 1900-talet. Det hade flera orsaker. Ett ogästvänligt landskap och en ibland fientlig inställning till kristna spelade en roll. Dessutom fanns det inga handelsvägar här att utforska. Inte förrän stora oljefyndigheter upptäcktes blev det intressant att satsa belopp på utforskning. Ett av de första försöken att kartlägga Arabiska halvöns okända delar var nordiskt. År 1761 gav sig Peter Forsskål (1732-1763) iväg mot södra delen av Arabiska halvön. Forsskål var lärjunge till Carl von Linné och en av många elever som den store vetenskapsmannen sände ut i världen...
Du och alla andra levande människor tillhör arten Homo sapiens. Den som 1758 gav vår art det namnet var Sveriges genom tiderna mest berömde vetenskapsman – Carl von Linné. Han gav också tusentals andra arter från växt- och djurriket latinska namn enligt ett system han själv kommit på. "Har det sedan Skapelsen skett ett liknande namngivningsarbete", skrev en samtida beundrare. Linné kom också på ett sätt att bestämma till vilka grupper olika växter hörde. Systemet används än idag och alla nyupptäckta arter får namn och klassificeras enligt det...
Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och kanske sitter i likadana möbler som vi har hemma...
Carl von Linné (1707-1778) är den svenska vetenskapsperson som nått störst berömmelse. Hans viktigaste betydelse var att han konstruerade enkla men tillförlitliga scheman (system), med vars hjälp det går att gruppera och sammanställa likartade växter eller djur.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Anders Celsius. När astronomen Anders Celsius kom till Paris 1734 introducerades han i den franska vetenskapsakademin. Han blev genast insyltad i en av den tidens stora vetenskapliga knäckfrågor: är jorden plattare vid polerna och tjockare vid ekvatorn, eller tvärtom? 1687 hade den engelske naturvetaren Isaac Newton lagt fram ett antagande om att vår himlakropp är plattare vid polerna, men hans hypotes accepterades inte av alla...
Faktatext på Uppsala universitets webbplats där du kan läsa kortfattat om Anders Celsius. Vi alla som bor i Sverige och dessutom många i den övriga världen har varje dag anledning att erinra oss efternamnet på en uppsaliensisk naturforskare, som föddes i Uppsala 1701 och hette Anders Celsius. Det är när vi vill veta hur varmt det är utomhus eller inne och ser på vår termometer. Den är oftast försedd med ett C, som betyder Celsius...
Genomgång (2:12 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar kortfattat om Carl von Linné.
Lättförståelig genomgång (9:34 min) där SO-läraren Therese Blom Olsson berättar om vetenskap i 1700-talets Sverige. Här får du lära dig mer om: upplysningstiden, Christopher Polhem, Jonas Alströmer, Anders Celsius, Eva Ekeblad och Carl von Linné. Passar bra för mellanstadiet.
Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 3 sid) om Carl von Linné. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.
I det här avsnittet (58 min) berättar Herman Lindqvist om världens genom tiderna mest kända svensk, blomsterkungen Carl von Linné, mannen som aldrig studerade botanik, men som redan i 20-årsåldern klassificierade jordens alla växter och djur.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Carl von Linné som är vår kanske mest kände vetenskapsman genom tiderna. Linné revolutionerade biologin genom sina enhetliga principer för artbestämning och systematik. Han lärde svenskarna att bli nyfikna på naturen...
Tekniska museets faktasida om Torbern Bergman (1735-1784) som grundade den svenska vattenindustrin och upptäckte kolsyran. Han var astronom, geograf och fysiker och blev en av grundarna till den moderna kemin. Torbern Bergman anses vara en av 1700-talets mest framstående svenska vetenskapsmän...
På Tekniska museets webbsida hittar du en faktasida om astronomen Anders Celsius (1701-1744). Han grundade Sveriges första astronomiska observatorium i Uppsala 1741, men är mest känd för Celsius-temperaturskalan som används i termometrar i hela världen...
På Tekniska museets webbsida hittar du en faktasida om Emanuel Swedenborg (1688-1772) som var en av sin tids största vetenskapsmän. Han hade ett stort intresse för mekanik, matematik, kemi och astronomi. Han publicerade många vetenskapliga skrifter och utkast till flera banbrytande uppfinningar...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Carl von Linné. Hur gick det till när en prästpojke från Småland förvandlades till en av världens mest kända vetenskapsmän? Historieprofessorn Lars-Olof Larsson följer den unge Linné i spåren...
På Tekniska museets webbplats hittar du en faktasida om Christopher Polhem. Med en outtröttlig energi och framåtanda verkade Christopher Polhem som företagare och uppfinnare i ett land som under hans livstid gick från stormakt till vetenskapsnation. 1716 adlades han av Karl XII för sina insatser för Sveriges tekniska utveckling…
Artikel i tidningen Populär Historia om Christopher Polhem (1661-1751). Det är nu över 250 år sedan Christopher Polhem gick ur tiden. Han har kommit att bli svensk historias mest berömde tekniker och uppfinnare. Mindre känt är att han också spekulerade kring skapelsen och ivrade för landets ekonomiska välstånd…
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där det resoneras kring frågan om det överhuvudtaget förekom någon upplysning i Sverige under 1700-talet.
Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...
Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens...
Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.
Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...
Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...
Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...
Naturvetaren och botanikern Carl von Linné (1707-1778) är Sveriges mest kände vetenskapsperson...
Christopher Polhem (1661-1751) är en av Sveriges främsta vetenskapspersoner och uppfinnare genom...
Vetenskapsmannen Anders Celsius (1701-1744) blev liksom hans far professor i astronomi vid Uppsala...
Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...
