Slaget om Berlin ägde rum under våren 1945 och blev den sista stora kraftmätningen på östfronten under andra världskriget. Striden stod mellan den då överlägsna sovjetiska Röda armén och Nazitysklands sista ihopskrapade reserver. Slutstriden avbröts först efter att Adolf Hitler begått självmord den 30 april. Andra världskriget i Europa var därmed slut.
Bakgrund och händelseförlopp
I januari 1945 återvände Nazitysklands diktator Adolf Hitler till Berlin efter att ha vistats i sitt högkvarter Adlerhorst (sv. Örnnästet) i Hessen, norr om Frankfurt am Main. Hitlers återkomst till Berlin sammanföll med att Sovjetunionen inledde sin stora militära offensiv som var riktad mot Nazitysklands hjärta, Berlin.
Adolf Hitler inrättade sitt nya högkvarter i ett bunkerkomplex som var beläget under det gamla rikskansliet samt under den trädgård som fanns utanför det intilliggande nya rikskansliet. I bunkern vistades även Hitlers älskarinna, den 33-åriga Eva Braun som Hitler haft ett hemligt förhållande med sedan 1932. Ögonvittnen från kretsen kring Hitler och som överlevde kriget har senare berättat att stämningen i bunkern mestadels var nedstämd och att de samlade tvingades lyssna på diktatorns ändlösa monologer om att en slutlig tysk seger skulle komma.
Då Hitler den 12 april 1945 mottog meddelandet att USA:s president Franklin D. Roosevelt hade avlidit så spreds en upprymd stämning i bunkern. Den sinnesförvirrade Hitler var nämligen övertygad om att presidentens död innebar att USA skulle avbryta sitt anfall mot Nazityskland och i stället hjälpa tyskarna att bekämpa det kommunistiska Sovjetunionen. Så blev det inte. Den 16 april inledde Röda armén anfallet mot Seelowhöjderna som var det sista välförsvarade hindret innan de nådde fram till Berlin. Tyskarna satte in alla tillgängliga militära resurser för att slå tillbaka det sovjetiska anfallet, men den sovjetiska armén var både större och betydligt bättre rustad. Efter att Seelowhöjderna erövrats låg vägen mot Berlin helt öppen.
Adolf Hitler firade sin sista födelsedag den 20 april 1945. Det var en märkbart förvirrad och psykiskt instabil diktator som mötte gästerna, vilka bestod av ett hundratal höga nazister och militärer. Efter denna märkliga tillställning började allt fler högt uppsatta nazister att fly Berlin innan ryssarna helt omringade staden. Hermann Göring, befälhavare för det tyska flygvapnet Luftwaffe, liksom SS-chefen Heinrich Himmler lämnade skyndsamt Berlin. Men Hitler vägrade lämna den tyska huvudstaden, trots alla övertalningsförsök som gjordes. Propagandaministern Joseph Goebbels valde att stanna kvar hos sin ledare och han tog även dit sin fru Magdalena samt deras sex gemensamma barn.
Fem dagar efter Hitlers födelsedag befann sig de sovjetiska generalerna Zjukovs och Konevs trupper både söder och norr om de centrala delarna av Berlin. Under mycket hårda strider och tung artilleribeskjutning kämpade sig de sovjetiska soldaterna från hus till hus. I ett sista desperat försök att slå tillbaka Röda armén beordrades både minderåriga ungdomar ur Hitlerjugend samt åldringar att gå ut på Berlins gator och kämpa mot ryssarna. Detta medförde enorma förluster i människoliv.
Då alla de tyska resurserna i stort sett var uttömda beslöt sig Hitler för att ta sitt liv. Detta för att undgå att hamna i sovjetisk fångenskap. Eva Braun bestämde sig för att följa sin ledare i döden. Innan paret tog livet av sig på eftermiddagen den 30 april 1945, ingick Adolf Hitler och Eva Braun äktenskap inför en ditkallad borgerlig vigselförrättare. Dagen efter tog även Joseph Goebbels och hans hustru sina liv efter att de mördat sina barn med gift.
Två dagar efter Hitlers död stormade sovjetiska soldater riksdagshuset i Berlin. Striderna inne i byggnaden pågick i många timmar innan de sista tyska försvararen kapitulerade. Uppskattningsvis stupade 80 000 sovjetiska soldater under slaget om Berlin. De tyska förlusterna uppgick till det dubbla. Den 7 maj 1945 undertecknades den slutgiltiga tyska kapitulationen.
LÄS MER: Hitlers sista dagar
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli.
