Ingår i en artikelserie

Rasbiologin i Sverige i början av 1900-talet

Under de första femtio åren på 1900-talet trodde många människor på rasbiologi. Rasbiologin sa att människor tillhörde olika raser och att de olika raserna var olika mycket värda. Rasbiologerna studerade människor för att hitta skillnader på människorna. Sverige var länge ett av de ledande länderna inom den rasbiologiska "forskningen".

Bild: Martin Söderholm

Frenologi kallades den "vetenskap" som bl.a. mätte formen på skallar för att avgöra "rastillhörighet". Foto: Martin Söderholm, 1908.

Tyska influenser

Som en del av den germanska kulturen stod svensk forskning och svensk debatt i nära kontakt med rasidéer och begynnande rashygien i de olika tyska områdena. Houston Stewart Chamberlains tankegångar togs upp i sekelskiftets Sverige av bland andra professorn och samhällsdebattören Bengt Lidforss. Han påverkade även riksdagsmannen P. E. Lithander som 1906 och 1907 motionerade om invandringsrestriktioner. Men det fanns också andra som gav sitt stöd åt de nya uppfattningarna, exempelvis statsvetaren Rudolf Kjellén och tonsättaren Wilhelm Petersson-Berger.

ANNONS

Sverige och Tyskland

I Sverige var man mot slutet av 1800-talet i vissa konservativa kretsar starkt tyskvänlig. Göteborgs Aftonblad skrev vid sekelskiftet att det svenska folket skulle ha nytta av "en fläkt från det tyska sinnet med dess manliga målmedvetenhet och förnuftsbestämda handlingssätt". Tyskland sågs som en världsmakt på "uppmarsch".

Den svenska rasen skulle skyddas

År 1909 stiftades Svenska sällskapet för rashygien med säte i Uppsala. Initiativtagaren, professor Herman Lundborg, krävde ett starkare rasmedvetande. Människor med sjukliga arvsanlag skulle inte tillåtas fortplanta sig. Han varnade dessutom för invandring från öst, eftersom han fruktade den nordeuropeiska kulturens förfall som följd av en uppblandning.

De nya rasföreställningarna fick ett verksamt stöd i de nya forskningsgrenarna rasbiologin och rashygienen. Professor Herman Nilsson-Ehles forskningsrön väckte stor uppmärksamhet långt utanför Sveriges gränser. Inspirerad av Darwins utvecklingslära, spred sig denna nya vetenskap snabbt över hela världen.

Rasföreställningar av detta slag var allmänt accepterade under 1920-talet. Det uttrycktes oro för den vita rasens stagnation. Skulle dess "supremati" gå att upprätthålla? Den svenska rasen måste skyddas och blodsblandning med mindervärdiga folkelement förhindras. Det kunde endast ske genom att landet fick en effektiv invandringslag.

Statens institut för rasbiologi

Statens institut för rasbiologi inrättades 1922 efter ett riksdagsbeslut. Verksamheten förlades till Uppsala.

Institutets verksamhet övergick senare från rasbiologi till forskning inom medicinsk genetik och socialmedicin.

Statens institut för rasbiologi lades ner 1958 och i samband med det flyttades forskningen till Institutionen för medicinsk genetik.

ANNONS

Fakta om rasbiologi

Rasbiologin var ett akademiskt ämne under 1800-talet och första halvan av 1900-talet.

Rasbiologin, som förövrigt inte har någon vetenskaplig grund, förknippas ofta med rashygien vars teori går ut på att folkgrupper och människorasen som helhet kan förbättra sina egenskaper genom rasförädling och selektiva urval vid fortplantning.

Rasbiologin med dess teorier var en starkt bidragande orsak till folkmorden som ägde rum i samband med andra världskriget.

LÄS MER: Svensk rasbiologi (artikelserie)

LÄS MER: Rasbiologi

LÄS MER: Steriliseringspolitiken i Sverige

LÄS MER: Rasism och främlingsfientlighet

LÄS MER: Socialdarwinism

LÄS MER: Svensk nazism under mellankrigstiden

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad sa rasbiologin om människor och deras värde?
Vilken roll spelade Sverige i rasbiologin under 1900-talet?
Vad var frenologi och hur användes det?
Beskriv hur rasbiologi och rashygien skiljer sig från varandra.
Hur förändrades verksamheten inom Statens institut för rasbiologi över tid?
Vad säger texten om rasbiologins vetenskapliga grund?

Fundera på:

Varför tror du att rasbiologiska idéer var populära under 1900-talets första hälft?
Hur kan vi se till att sådana idéer inte blir populära igen?

Ta reda på:

Nämn några andra länder förutom Sverige som var aktiva inom rasbiologisk forskning under 1900-talet.

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare

Läs mer om

Artikelserie om Svensk rasbiologi

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 1 november 2023

Publicerad: 26 november 2015

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio