Svensk ekonomi och handel från 1800-talet fram till idag

Från 1800-talets jordbruksdominerade samhälle till dagens avancerade ekonomi har Sverige genomgått enorma förändringar. Både människors livslängd och ekonomin har förbättrats avsevärt genom förändringar inom hälsa, teknologi och politik. Spannmålet vi äter, jobben vi gör, och till och med hur länge vi lever - allt har ändrats. Här dyker vi djupare in i denna fascinerande resa och tittar lite närmare på hur Sverige har omvandlats över åren.

Bild: Jan Ainali

Då värdet av produktionen ökar stiger även våra inkomster, vilket innebär att vi får råd att lägga mer pengar på varor och tjänster.

Förbättrade levnadsförhållanden

Låt oss för en kort stund resa bakåt i tiden till det sena 1860-talets Sverige. Ungefär tre av fyra jobb fanns inom jordbruket. Den svenska ekonomin var nästan helt beroende av vädrets makter, vilket också visade sig under den svåra ekonomiska krisen 1867-1868 då dåliga väderförhållanden ledde till uteblivna skördar och massvält. Bland de som överlevde svälten – och som inte utvandrade till USA – såg inte framtidsutsikterna särskilt ljusa ut. Den förväntade livslängden bland landets nyfödda uppgick till lite drygt 40 år och nästan en femtedel av alla barn som föddes fick inte uppleva sin första födelsedag.

ANNONS

Idag lever de flesta svenskar betydligt längre. Den som föddes 2020 kan räkna med att i genomsnitt leva 82 år.

Från att under lång tid ha legat ganska stabilt kring 40 år började svenskarnas livslängd att snabbt stiga kring mitten av 1800-talet. Förbättrade levnadsförhållanden – som minskad trångboddhet, bättre kost och bättre hygien – i kombination med en snabb utveckling av nya vacciner och antibiotika har inneburit att en av dåtidens vanligaste dödsorsaker, infektioner, idag bara svarar för en halv procent av dödsorsakerna.

Ytterligare en förklaring till att de flesta svenskar idag har möjlighet att leva betydligt längre liv är det faktum att spädbarnsdödligheten har minskat dramatiskt. Så sent som för hundra år sedan fick färre än nio av tio barn uppleva sin första födelsedag. I dag drabbas samma ofattbara öde bara 2 av 1000 barn.

Sveriges ekonomiska tillväxt – från 1800-talet fram till nu

Ekonomiska reformer, som ett stärkt skydd för äganderätten, slopandet av skråväsendet, införandet av fri in- och utvandring, samt reducerade handelstullar, innebar att den svenska ekonomins tillväxt ökade på ett dramatiskt sätt under 1800-talet och särskilt under den senare hälften av århundradet. Det tog enbart 75 år för Sveriges BNP per capita att fördubblas mellan 1800 och 1876. Den ekonomiska tillväxten steg emellertid än snabbare under de följande hundra åren. BNP per capita fördubblades mellan 1876 och 1913 och likaså mellan 1913 och 1950, vilket alltså innebar en fördubblingstakt på 37 år. I samband med att stora delar av Europa återuppbyggdes efter det andra världskriget gick den svenska industrin på högvarv, vilket resulterade i en rekordsnabb ekonomisk tillväxt under 1950- och 1960-talet. Det tog bara 23 år, mellan 1950 och 1973, för Sveriges BNP per capita att fördubblas. Under 1970- och 1980-talet minskade den ekonomiska tillväxten något, delvis till följd av stigande skatter, stora budgetunderskott och hög inflation.

I takt med 1990- och 2000-talets avregleringar, skattesänkningar och stramare budgetpolitik har dock tillväxten återigen ökat något. Mellan 1984 och 2014 växte Sveriges BNP per capita med drygt 60 procent, vilket innebär att fördubblingstakten har minskat något under de senaste decennierna.

Sammantaget visar statistiken att Sveriges BNP per capita är nästan 26 gånger högre idag jämfört med 1620. Jämfört med för 150 år sedan är vår BNP per capita nästan 20 gånger större. Och jämfört med för 100 år sedan är vår BNP per capita nästan 9 gånger större.

ANNONS

Vad innebär ett stigande välstånd?

Då värdet av vår produktion ökar stiger även våra inkomster, vilket innebär att vi får råd att lägga mer pengar på varor och tjänster som kan förbättra vår välfärd. Ett tydligt exempel på effekterna av ett stigande välstånd finner vi då vi tittar på hur svenskarnas löner har utvecklats ur ett historiskt perspektiv. Idag är den genomsnittliga lönen drygt 20 gånger högre jämfört med för 150 år sedan. Vi arbetar idag dessutom mindre än hälften så många timmar per år jämfört med slutet av 1800-talet.

Strukturomvandling – från jordbruk till industri till tjänstesektor

För 150 år sedan arbetade sju av tio personer inom det svenska jordbruket. Idag arbetar enbart cirka två procent inom jordbruket. En så pass dramatisk minskning av andelen som jobbar inom jordbruket gör att man kan fråga sig vad som har hänt med den svenska skörden. Varifrån kommer all vår potatis, vete och havre idag?

En del av det köper vi från andra länder, vi importerar. Men faktum är att vi faktiskt producerar mer spannmål i Sverige idag jämfört med för 100 år sedan. Den totala skörden har under perioden ökat med 45 procent, samtidigt som sysselsättningen inom jordbruket har minskat med 92 procent. Den genomsnittliga jordbrukarens årliga skörd har ökat från fyra ton till drygt 70 ton. Den sistnämnda beskrivningen är vad nationalekonomer brukar kalla produktivitetsutveckling, det vill säga förändringen av vad en person producerar från ett år till ett annat.

Sysselsättningen inom jordbruket har alltså minskat drastiskt ur ett historiskt perspektiv, för att i dagsläget enbart svara för ett par procent av den totala sysselsättningen. Parallellt med det har sysselsättningen inom andra sektorer stigit.

Under perioden 1860-1960 industrialiserades Sverige i rask takt, vilket bland annat kan illustreras av att sysselsättningen inom industrin ökade från drygt 10 procent till ungefär 33 procent som andel av den totala sysselsättningen. Många av dagens stora och kända svenska industriföretag bildades under inledningen av den här perioden. Industrikoncernen Sandvik grundades till exempel 1862, Atlas Copco grundades 1873, och Lars Magnus Ericsson grundade Ericsson 1876.

De senaste 50 åren har industrisysselsättningen successivt minskat, för att 2014 enbart utgöra 12 procent av den totala sysselsättningen. Under samma period har istället sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn samt offentlig sektor ökat markant – 2014 svarade dessa båda sektorer för 54 respektive 33 procent av den totala sysselsättningen. Den ökande andelen sysselsatta inom den privata tjänstesektorn är en trend som Sverige delar med många av världens rikare länder. Det kan röra sig om människor som jobbar inom allt från den lokala ICA-handeln, till fastighetsbyrån eller banken, men även människor som städar hos pensionärer eller sitter barnvakt. Ökningen av andelen som jobbar inom offentlig sektor hänger samman med välfärdsstatens utbredning, där en stor andel av alla de som jobbar inom vård, skola och omsorg är offentligt anställda, det vill säga anställda av stat, kommun eller region.

ANNONS

Den sjunkande sysselsättningen inom industrin och den ökande sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn är ett exempel på vad ekonomer brukar kalla strukturomvandling. En strukturomvandling innebär en förändring i samhällsekonomins sammansättning, där vissa branscher och företag successivt minskar i betydelse eller rentav försvinner samtidigt som andra branscher och företag växer i betydelse.

Svensk export och import

Efter andra världskriget har allt fler länder slutit frihandelsavtal, vilket också har påverkat den svenska exporten positivt. Idag uppgår den svenska exportandelen till cirka 50 procent av BNP, vilket innebär att ungefär varannan svenskproducerad vara eller tjänst säljs till en konsument i något annat land än Sverige.

Nästan tre fjärdedelar av Sveriges varuexport går till Europa. Sett till enskilda länder är Tyskland och Norge våra två största varuexportmarknader. Det är också dessa två länder som vi importerar mest ifrån.

Svensk varuexport består i hög grad av industrivaror, såsom fordon, maskiner och skogsindustriprodukter. Exempel på stora importvaror är olja, bilar samt el- och teleprodukter. Tjänstehandeln domineras av olika slags affärstjänster, resor och transporter.

En hög exportandel innebär att vi är beroende av utvecklingen i omvärlden. När våra handelspartners, av olika skäl, går in i lågkonjunktur avtar deras efterfrågan på svenska produkter, vilket innebär att vår export minskar. Om det vill sig riktigt illa kan det innebära att även den svenska ekonomin dras in i lågkonjunkturen. När konjunkturen vänder i omvärlden ökar dock efterfrågan på svenska produkter, med stigande export som följd. Desto mer länder handlar med varandra, desto mer synkroniseras alltså ländernas konjunkturmönster, vilket kan vara både till nackdel och fördel.

Men den kanske viktigaste fördelen med handel – åtminstone ur ett ekonomiskt perspektiv – är att det stimulerar till specialisering. Länder som har gynnsamma förutsättningar för produktion av en viss vara eller tjänst får möjlighet att producera relativt sett mer av den. Alla fokuserar helt enkelt på det som de är relativt sett bäst på. Exportintäkterna kan därefter bland annat användas till att importera varor och tjänster från länder som har bättre förutsättningar för att producera dessa varor och tjänster. Detta tjänar såväl vi som våra handelspartners på.

LÄS MER: Sverige under 1800-talet

LÄS MER: Sverige under 1900-talet

LÄS MER: Kvinnor och män i arbetslivet

LÄS MER: Näringslivet och jobben (artikelserie)

LÄS MER: Internationell ekonomi och handel

LÄS MER: Svenska skatteväsendets historia

Användbara begrepp

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Fabrik: En industriell anläggning där det i mängd och av ett flertal arbetare produceras likartade varor (fabrikat), halvfabrikat och/eller sker en förädling av råvaror.

Förädla: Att bearbeta en råvara så att det blir något finare, mer avancerat och användbart av den.

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Industri: Framställning av produkter genom att råvaror förädlas.

Industriell tillverkning: Mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Inrikeshandel: Handel som äger rum inom ett lands gränser.

Internationell: Ett adjektiv som ofta beskriver samspel och förbindelser mellan länder i olika sammanhang.

Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter och maskiner.

Kommersiell verksamhet är en sysselsättning som omsätter pengar och vars avsikt är att ge intäkter (vinst).

Kommunikationer: Olika sätt att transportera varor och människor alternativt information från punkt A till punkt B. Tåg och bussar är exempel på transportkommunikationer, medan post, telegraf och tidningar utgör exempel på kommunikationer som sprider information.

Konkurrens: När flera företag eller enskilda aktörer tävlar på en gemensam marknad.

Konsumtionsvanor: Var man handlar och vilka varor man köper.

Livsmedelsindustri: Tillverkning av livsmedel (mat och dryck) med hjälp av råvaror från t.ex. jordbruk.

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.

Monopol: En marknad där det bara finns ett företag (ingen konkurrens).

Näringsliv: Samlingsnamn för de olika näringar (företag och andra vinstdrivande verksamheter) som finns inom ett geografiskt område.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.

Skogsindustri: Skog används som råvara. Exempel på produkter är pappersmassa, papper och sågat virke.

Tjänst: Ett arbete som en person gör åt en annan person, t.ex. städa, klippa håret eller måla.

Tull är en avgift som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Utrikeshandel: Handel med länder utanför det egna landets gränser.

Valuta: Den sorts betalningsmedel (pengar) som används i ett eller flera länder.

Verkstadsindustri: Industri som använder råvaror som plast, metaller och/eller trä för att tillverka maskiner, verktyg, fordon osv.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Hur var den svenska ekonomin och jobbmarknaden på 1860-talet?
Vilka förändringar har skett i svenskarnas livslängd och varför?
Vad menas med ekonomisk tillväxt och hur har Sveriges BNP per capita ändrat sig över tid?
Beskriv hur svenskarnas löner och arbetstimmar har förändrats sedan 1800-talet.
Ge exempel på några stora svenska industriföretag som grundades under 1800-talet.
Varifrån kommer dagens svenska skörd av potatis, vete och havre?
Vad är strukturomvandling och hur har det påverkat sysselsättningen i Sverige?

Fundera på:

Vilka tror du är de viktigaste faktorerna för att förbättra en nations välstånd i framtiden?

Ta reda på:

Vad är BNP per capita och hur används det för att jämföra olika länder.

Text: Texten är ett utdrag från skolmaterialet ’Det har blivit bättre’ som produceras av ekonomifakta.se. Ekonomifakta ägs av Svenskt Näringsliv.
Webbplats: Ekomonifakta

Senast uppdaterad: 11 mars 2024

Publicerad: 21 mars 2017

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio