M

Kategori

Energins viktigaste egenskap är att den är konstant. Energi kan varken skapas eller förstöras, bara omvandlas mellan olika former av energi.

Energikällor

Avsnittet tar upp olika typer av energikällor och vad som kännetecknar dessa samt vilka skillnaderna är mellan förnybara och icke-förnybara energikällor. Vi tittar också närmare på hur de olika energikällorna påverkar miljön. Avslutningsvis diskuteras hur framtidens energianvändning kan komma att se ut.

Koppling till ämnes- och kursplaner hittar du längre ner i texten.

Förnybara och icke-förnybara energikällor

Människor har i alla tider försökt hitta olika energikällor och komma på uppfinningar som underlättar och minskar mängden kroppsarbete.

Avsnittet tar upp olika typer av energikällor och vad som kännetecknar dessa samt vilka skillnaderna är mellan förnybara och icke-förnybara energikällor. Vi tittar också närmare på hur de olika energikällorna påverkar miljön. Avslutningsvis diskuteras hur framtidens energianvändning kan komma att se ut.

Koppling till ämnes- och kursplaner hittar du längre ner i texten.

Förnybara och icke-förnybara energikällor

Människor har i alla tider försökt hitta olika energikällor och komma på uppfinningar som underlättar och minskar mängden kroppsarbete.

ANNONS

De olika energikällorna som finns delas vanligtvis in i två kategorier: förnybara och icke-förnybara energikällor.

Förnybara energikällor

Förnybara energikällor är energikällor som förnyas inom rimliga tidsperioder eller som är bestående. Till förnybara energikällor hör främst solenergi samt vind- och vattenkraft. Även biobränsle (t.ex. ved) är en förnybar energikälla, men det krävs då att ny skog hela tiden planteras och inte avverkas snabbare än den förbrukas. Runt om i världen, framförallt i fattiga länder, använder människor ved för att värma sina bostäder. I överbefolkade områden i världen har det blivit brist på ved eftersom träden avverkas snabbare än de växer upp.

Icke-förnybara energikällor

Icke-förnybara energikällor är sådana energikällor som inte återskapas av naturen eller som tar väldigt lång tid att återskapa, ofta flera miljoner år. Till icke-förnybara energikällor räknas fossila bränslen som olja, kol, torv, naturgas och kärnkraft (uran).

Vi ska nu titta närmare på vilka de olika energikällorna är, vart i världen de är vanligast förekommande samt hur de påverkar miljön.

Förnybara energikällor - ett bra miljöval

Förnybara energikällor, dit solenergi samt vind- och vattenkraft räknas, tar till skillnad mot de icke-förnybara energikällorna inte slut. Dessutom är deras negativa påverkan på klimatet och miljön betydligt mindre.

En nackdel med förnybara energikällor har länge varit att de producerar mindre energi än kärnkraft. Dessutom är solenergi och vindkraft beroende av vädret (solsken och vind). Under senare år har dock tekniken förbättrats och stora framsteg har gjorts vad gäller möjligheten att utnyttja solenergi även under mindre soliga förhållanden. Utvecklingen går hela tiden framåt och i framtiden kommer de icke-förnybara energikällorna vara ännu mer effektiva än idag.

Solenergi

Det finns stora miljömässiga fördelar med solenergi. Den är både miljövänlig och relativt billig. Själva elproduktionen, då solens strålar omvandlas till energi via solceller och solpaneler, släpper inte ut några växthusgaser. Dessutom har tekniken med solceller utvecklats samtidigt som priserna på solpaneler har sjunkit. Detta har bidragit till att allt fler får sin el från solenergi. I Sverige har det också blivit allt vanligare med så kallade solcellsparker som är större anläggningar med solceller som kan tillgodose många människor med el från en miljövänlig energikälla.

Vattenkraft

Vattenkraft är en förnybar energikälla som bygger på samma princip som de medeltida vattendrivna kvarnarna (se faktaruta ovan). Vattenkraft har blivit en allt vanligare energikälla i Sverige och så mycket som 45 procent av den totala elproduktionen kommer från vattenkraft. Det finns ungefär 1800 vattenkraftverk av både mindre och större storlek i Sverige.

Vattenkraftverk producerar el genom att vatten från en damm (konstgjord sjö) eller vattenmagasin strömmar från en högre höjd (lägesenergi) genom en turbin som sätts i rotation. Turbinen driver i sin tur en generator som omvandlar energin till elektricitet.

Vattenkraftverken är beroende av hur mycket nederbörd som faller (regn eller vatten från smält snö och is). Vid mindre vattentillströmning blir vattenkraftverkens elproduktion lägre.

Vattenkraft släpper inte ut några växthusgaser. Däremot kan dammbyggen påverka det omkringliggande naturlandskapet när stora områden läggs under vatten. Vattenkraftverken hindrar också flera fiskarter att ”vandra” mellan sött och salt vatten, som t.ex. lax och ål, vilket har bidragit till att minska dessa fiskarters bestånd (mängd) mycket negativt.

Vindkraft

Vindkraft är en förnybar energikälla som under de senaste åren har ökat rejält i betydelse för den sammanlagda elproduktionen i Sverige. Av Sveriges totala elproduktion kommer 19 procent (2022) från vindkraft (SCB).

Idag byggs ibland även stora vindkraftsparker vilka består av många vindkraftverk som tillsammans producerar en större mängd förnybar energi. En sådan vindkraftspark finns i Öresund, inte långt från Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn.

Den grundläggande principen för vindkraft är att vinden får vingarna (rotorbladen) att snurra. Rörelseenergin omvandlas via generatorn som finns i vindkraftverket till elektrisk energi. Vindkraftverk börjar producera el först vid en vindstyrka på 4 m/s och stängs av om vinden blir för stark.

Sverige är ett idealiskt land för vindkraft av flera anledningar. Landet har en lång kust där det nästan ständigt blåser. Sverige har också mycket skog och idag placeras många vindkraftverk i blåsiga skogsområden eftersom det inte påverkar jordbruket.

Den stora fördelen med vindkraft är att den är miljövänlig. Motståndarna till vindkraft menar å andra sidan att vindkraftverken påverkar fågelliv, för oväsen och förfular landskapet.

Vatten- och vinddrivna kvarnar

Redan under antiken fanns det olika typer av kvarnar som drevs av strömmande vatten som gick genom ett vattenhjul. Denna teknik att mala mjöl utan mänsklig fysisk insats spred sig därefter i Europa. Det finns skriftliga belägg för att vattendrivna kvarnar fanns i Sverige under 1100-talet.

Vattenkvarnen är ett av många exempel på hur vi människor skapat nya redskap och metoder för att förenkla arbetet. Exemplet med vattenkvarnen är också ett bevis för att man redan under antiken förstod principen med kinetisk energi (rörelseenergi).

Även vindkraft användes för att driva kvarnar. Dessa s.k. väderkvarnar uppfanns i Persien under 600-talet e.Kr varefter kunskapen spreds till Europa.

Denna användning av energi hade inga negativa effekter på miljön till skillnad mot när fossila bränslen började användas i större skala i samband med industrialiseringen på 1800-talet och framförallt 1900-talet.

ANNONS

Icke-förnybara energikällor

Icke-förnybara energikällor kan inte återskapas och kommer med tiden att ta slut.

Den främsta energikällan vi har är solen som med sin (förnybara) energitillförsel är en förutsättning för allt liv på jorden. Fossila bränslen som olja, gas och kol är egentligen lagrad solenergi. Detta beror på att fossila bränslen utgörs av organiskt material i form av förmultnade växter och djur som levde för miljontals år sedan och som fick sin energi från solen. Eftersom energi inte kan förstöras utan bara omvandlas, är de fossila bränslena fulla av energi.

Olja

Olja pumpas vanligtvis upp ur fickor långt nere i berggrunden och kan genom raffinering (en kemisk-teknisk process) omvandlas till bland annat bensin, diesel och flygbränsle. Samhället och världsekonomin skulle idag stanna upp utan olja.

Det finns dock två stora problem med olja som energikälla. Först och främst är användningen av olja negativt för miljön, men det är också en icke-förnybar energikälla. Beräkningar visar att världens oljeresurser bara kommer att räcka i 50 år till. Förutom miljöaspekten är detta en viktig anledning till varför bilindustrin måste ställa om från fossila bränslen till andra energiformer som är förnybara. Samma sak gäller flygplans- och fartygstillverkare.

Mer än hälften av världens oljetillgångar finns idag i Mellanöstern där de främsta oljeproducerande länderna är Saudiarabien, Iran, Irak, Kuwait och Förenade Arabemiraten. Även Ryssland, Nigeria och Venezuela är stora oljeproducenter, men också Norge med sina oljetillgångar under Nordsjöns botten.

Olja är en viktig energiresurs i världen men samtidigt en fara för miljön på flera sätt. Först och främst är själva oljeproduktionen, då oljan pumpas upp, en miljöfara då råolja lätt kan läcka ut. Samma sak gäller med transporterna av olja som sker med stora tankfartyg på världshaven. Det händer att fartyg släpper ut olja i havet och under senare år har det även framkommit att stora mängder kolväten från råoljan ombord på tankfartyg avdunstar och på så vis skadar miljön.

Oljans främsta hot mot miljön är dess negativa påverkan av växthuseffekten. När olja förbränns ombildas den - likt alla andra fossila bränslen - bland annat till koldioxid som är en växthusgas. Den ökade användningen av olja och andra fossila bränslen har ökat mängden koldioxid i atmosfären (framförallt under det senaste århundradet) vilket på sikt kommer få stora konsekvenser för jordens klimat.

Kol

Kol (sten- och brunkol) är liksom olja ett fossilt bränsle som har sitt ursprung i växter och djur som levde för många miljoner år sedan. Skillnaden mellan sten- och brunkol är att stenkolen är lagrad under längre tid och mer sammanpressad. Stenkol har därför ett högre energiinnehåll än brunkol.

Användningen av kol som energikälla ökade dramatiskt i samband med den industriella revolutionen och industrialismens tid då ångmaskinerna eldades med stenkol.

Under 1900-talets första hälft kom användningen av kol att minska eftersom olja blev en mer vanlig och effektiv energikälla. Kol används dock fortfarande som en viktig energikälla runt om i världen. Många länder får faktiskt en övervägande del av sin elförsörjning från koleldade kraftverk. Även Sverige importerar tidvis "koleldad" el från främst Tyskland.

Kol bryts i gruvor (främst stenkol) och i så kallade dagbrott (främst brunkol). Stora fyndigheter av kol finns i USA och Kanada men även i Polen, Ryssland och Kina. Uppskattningsvis kommer tillgången på kol räcka åtminstone i mer än 200 år framåt i tiden, men i vissa länder, exempelvis i Kina där efterfrågan är enormt stor, kommer kolet att ta slut redan om några decennier.

Även om reningsmetoderna har blivit bättre vid kolkraftverk så gäller detta främst i industriländerna som har bättre ekonomi och ofta strängare miljölagstiftning än utvecklingsländerna.

Utsläppen från koleldning är mycket farliga för miljön. Vid förbränning frigörs stora mängder koldioxid, men också giftiga ämnen som svaveldioxid och tungmetaller. Ett problem med svaveldioxid är att den förenar sig med vattenångan i atmosfären och sedan återkommer till jorden i form av surt regn med lägre PH-värde än normalt. Surt regn är en stor bidragande orsak till att sjöar försuras och fiskar och andra organismer i vattnet dör. Dessutom ger förbränningen av kol mer utsläpp av koldioxid än något annat fossilt bränsle.

Även torv används som energikälla i kraftverk, så även i Sverige. Torv är en organisk jordart och har sitt ursprung i döda växter som ännu inte brutits ned fullständigt. Torv kan även användas som jordförbättringsmedel i trädgårdar eftersom den är energirik. I Sverige finns mycket torv, hela 15 procent av Sveriges totala landareal utgörs av torv, men bara en liten del används till energiproduktion. Precis som andra fossila bränslen ger förbränning av torv stora utsläpp av koldioxid.

Naturgas

Naturgas har under de senaste två decennierna ökat i betydelse som energikälla, dels på grund av att ny teknik har gjort det enklare att ta tillvara på gasen, men också eftersom naturgas släpper ut mellan 30-40 procent mindre koldioxid vid förbränning jämfört med kol och olja.

Naturgas är ett samlingsnamn för olika gaser som kommer från jorden. Gasen utvinns i många fall i samband med oljeutvinning, men det förekommer också att naturgas tas fram direkt ur gasfyndigheter som finns i fickor i jordskorpan. Det är dock långt ifrån all naturgas som tas tillvara vid oljeutvinning eftersom det anses som en komplicerad process. Därför eldas stora mängder naturgas upp direkt då oljan pumpas upp från jorden. Den naturgas som utvinns transporteras i pipelines (rörledningar som transporterar bland annat olja och naturgas över långa avstånd).

Stora naturgasfyndigheter har gjorts bland annat i Ryssland (Sibirien), Qatar och Norge.

Kärnkraft

Kärnkraft har sedan kärnkraftsolyckan i Harrisburg (USA) 1979 varit en ifrågasatt energikälla. En ännu större kärnkraftsolycka ägde rum 1986 i staden Tjernobyl i Ukraina. Radioaktiva ämnen från Tjernobylolyckan spreds då med vindarna ända bort till Sverige. Ytterligare en stor kärnkraftsolycka inträffade i Japan 2011 då kärnkraftverket Fukushima kollapsade efter att en tsunami dränkt anläggningen.

Av Sveriges totala elproduktion kommer 29 procent (2022) från landets tre kärnkraftverk i: Forsmark (Uppland), Oskarshamn (Småland) och Ringhals (Halland).

Förespråkare för kärnkraft lyfter fram att kärnkraftverken inte släpper ut växthusgaser som kolkraftverken gör. Och jämfört med förnybara energikällor som vindkraft och solenergi är kärnkraften driftsäker samtidigt som elproduktionen från kärnkraftverken är överlägsen.

Kärnkraft räknas dock som en icke-förnybar energikälla på grund av att uran (som utgör drivmedlet i kärnkraftverken) inte återskapas. Däremot är tillgången på uran i världen stor. Uran finns och bryts från gruvor och dagbrott i bland annat USA, Ryssland och Frankrike.

Det radioaktiva avfallet från kärnkraftverken måste hanteras mycket varsamt och kan vara skadligt för både människor, djur och natur under mycket lång tid. Motståndarna till kärnkraft pekar på att risken för allvarliga olyckor måste ställas mot kärnkraftens fördelar.

Framtidens energikällor

Att spekulera om framtidens energikällor är svårt eftersom den tekniska utvecklingen går så snabbt framåt. Det vi kan vara säkra på är att en hållbar utveckling kräver att andelen fossila bränslen och icke-förnybara energikällor minskar, samtidigt som de förnybara energikällorna ersätter dessa.

Ett dilemma är att världens energibehov hela tiden ökar. I länder som Kina och Indien kommer energibehovet att fördubblas inom de närmaste decennierna.

I Sverige driver Miljöpartiet frågan om att alla fossila bränslen ska bytas ut mot miljövänliga alternativ till år 2030 och att bilar som drivs med fossila bränslen ska ersättas med elbilar. Det kommer däremot krävas mycket el för att ladda alla dessa eldrivna bilar.

Även Sverige kommer att ha ett mycket stort energibehov i framtiden. Detta är en anledning till varför kärnkraften återigen har blivit en omdebatterad politisk fråga. Idag anser flera politiska partier att Sverige ska satsa på att utveckla och förbättra kärnkraften för att säkra energibehovet och minska behovet av fossila bränslen.

Det finns alltså många olika faktorer att ta hänsyn till när man diskuterar framtidens energikällor. För att en hållbar utveckling ska uppnås krävs att ny teknik och inte minst människors levnadsmönster utvecklas och förändras. Allt som tillverkas och produceras kräver energi och därför bör vi även på det personliga planet se över vår konsumtion, t.ex. hur vi reser och agerar i det vardagliga livet. Det är viktigt att tänka på att varje miljösmart handling som utförs bidrar till att minska energiförbrukningen. Börjar allt fler av oss att tänka på detta så har vi kommit långt i arbetet för en hållbar utveckling.

LÄS MER: Växthuseffekten

PODCAST: Kärnkraft - fördelar och nackdelar

PODCAST: Energi och energikällor

Användbara begrepp

Biobränsle: Förnybart bränsle som kommer från levande material, biomassa.

Energi: Det som behövs för att skapa en rörelse, driva något eller värma något.

Energikälla: Det vi får energi från, t.ex. muskelkraft, bränsle, elektricitet m.m.

Fossila bränslen: Har bildats i jordens inre under miljontals år, t.ex. olja, kol och naturgas. Energin i de fossila bränslena är, precis som i biobränslena, solenergi som bundits in genom fotosyntesen. Skillnaden är att fossila bränslen skapats under mycket lång tid av växter och djur som levde för länge sedan. De döda växterna och djuren har under miljontals år utsatts för höga temperaturer och tryck i marken. På så vis har de omvandlats till kol, olja och fossilgas som nu återfinns på land och på botten av haven. Fossil energi, som kol, olja och fossilgas, är inte hållbar eftersom vi använder den snabbare än den nybildas. Den omfattande användningen av fossil energi orsakar stora utsläpp av koldioxid som orsakar global uppvärmning och klimatförändringar. Det är ett av de största hoten mot vår planet. Läs mer: Naturskyddsföreningens faktablad om energikällor

Förnybara energikällor: Energikällor som inte kommer ta slut eller förnyas snabbare än de förbrukas. Till förnybara energikällor hör främst solenergi samt vind- och vattenkraft. Även biobränslen som skog (som t.ex. mals till flis och användas i värmekraftverk, eller förädlas till etanol) är en förnybar energikälla. Men det krävs då att skogen planteras och inte avverkas snabbare än den förbrukas.På många håll i världen används även ved för att värma bostäder. I överbefolkade områden runt om i världen har det blivit brist på ved eftersom träden avverkas fortare än de växer upp.

Global uppvärmning: Sedan slutet av 1800-talet ökar hela jordens medeltemperatur.

Hållbar utveckling: Att hushålla med jordens resurser och tillgodose våra behov idag utan att försämra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov. Läs mer >

Icke-förnybara energikällor: Energikällor som det bara finns en viss mängd av och som kommer ta slut, t.ex. olja, kol och naturgas.

Industriella revolutionen: Övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle vilket inleddes i Storbritannien under senare delen av 1700-talet med uppfinningar som bland annat ångmaskinen. Detta i sin tur ledde bl.a. till fler och större fabriker samt skapandet av ångdrivna fartyg och ånglok.

Klimatförändringar: Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, t.ex. istider, medan andra är varmare.

Klimatpolitik: Politik som försöker se till att den globala uppvärmningen inte blir för kraftig.

Koldioxid: Bildas naturligt när människor och djur andas och är viktigt för jorden eftersom växterna omvandlar koldioxid till syre i samband med fotosyntesen. Användningen av fossila bränslen har ökat andelen koldioxid i atmosfären vilket är en bidragande orsak till global uppvärmning.

Koldioxidutsläpp: Då fossila bränslen förbränns frigörs den koldioxid som finns i dessa.

Kärnkraft: Att klyva uran-atomer för att utvinna värme, som sedan omvandlas till rörelse och till slut elektricitet. Denna process ger radioaktivt avfall.

Miljövänligt: Sånt som inte skadar eller smutsar ner miljön eller leder till klimatförändringar.

Solenergi: Att ta tillvara på energin i solens strålar med hjälp av solfångare som värmer vatten eller solceller som omvandlar till elektricitet.

Utsläpp: När t.ex. användandet av fossila bränslen gör att olika farliga ämnen släpps ut i luften eller naturen. Utsläpp från fossila bränslen innehåller bl.a. växthusgaser som gör så att växthuseffekten ökar på jorden. Läs mer >

Vattenkraft: När man framställer elektricitet ur rinnande vattens rörelse, t.ex. vid dammar i älvar och floder.

Vindkraft: När man framställer elektricitet ur vindens rörelse med hjälp av vindkraftverk.

Växthuseffekten: En del av den värme som når jorden hindras från att studsa ut i rymden. En naturlig (lagom) växthuseffekt är nödvändig för att det ska finnas värme och liv på jorden, men sedan drygt hundra år tillbaka har växthusgaserna ökat genom utsläpp vilket gjort att växthuseffekten blivit allt starkare.

ANNONS

Ökad efterfrågan på fossila bränslen

Fossila bränslen bildar koldioxid när de används och förbränns vilket i sin tur är en bidragande orsak till växthuseffekten och den globala uppvärmningen. I samband med den industriella revolutionen och industrialiseringen under 1800-talet började användningen av fossila bränslen få negativa konsekvenser för miljön.

Det var ångmaskinen (som eldades med stenkol) som lade grunden till den industriella revolutionen. I takt med att industrialismen spreds över Europa och Nordamerika så ökade också efterfrågan på fossila bränslen. Många europeiska städer fick tidigt uppleva de negativa sidorna av den industriella revolutionen. Den giftiga och svarta kolröken från fabrikerna lade sig som en kompakt dimma över städerna och färgade både hus och gator svarta av koldamm.

Användningen av fossila bränslen kom att öka drastiskt under början av 1900-talet då bensin- och dieseldrivna motorer ersatte de ångdrivna. Denna omvandling från ånga till bensin och diesel ledde till en stor efterfrågan på råolja (bensin och diesel utvinns från råolja). Efterfrågan på råolja steg sedan ännu mer under första världskriget och fortsatte därefter öka under mellankrigstiden då bilförsäljningen tog fart både i USA och i Europa. Behovet av råolja har sedan dess ökat successivt under hela 1900-talet i takt med att bilismen och flygtrafiken utvecklats.

Råolja och naturgaskondensat används också för att tillverka plast. Materialet plast fick sitt stora genombrott på världsmarknaden kring mitten av 1900-talet och ersatte snabbt många andra material. Numera används plast i de flesta föremål och produkter som vi använder dagligen.

Idag återvinns många plastföremål, men överkonsumtionen av plast är ett stort miljöproblem och en bidragande orsak till växthuseffekten.

I december 1997 slöts det så kallade Kyotoprotokollet i staden Kyoto i Japan. Syftet var att få världens länder att minska utsläppen av växthusgaser fram till 2012. Protokollet förlängdes 2012 och sträcker sig nu fram till 2020. En majoritet av världens länder har skrivit under protokollet och därmed förbundit sig att minska utsläppen av växthusgaser. Andra länder, som USA vilket är ett land som släpper ut stora mängder växthusgaser, har istället valt att inte skriva på protokollet eftersom det anses skadligt för landets ekonomi.

Nästan alla av världens länder är idag beroende av fossila bränslen, både som drivmedel till fordon och uppvärmning etc till våra hushåll. Men det har också skett mycket positivt under de senare åren vad gäller förnybara energikällor. Bland annat har vatten- och vindkraft vuxit fram som två hållbara alternativ till vår elförsörjning. Frågan är bara om de förnybara och mer miljövänliga energikällorna i framtiden kommer att kunna ersätta de icke-förnybara energikällorna och samtidigt tillgodose den ökande efterfrågan på energi som finns bland världens länder?

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Hur utnyttjade människorna vatten- och vindkraft under medeltiden?
Vad är en solcellspark?
Varför är Sverige ett idealiskt land för vindkraft?
Förklara varför det heter fossila bränslen.
När började man använda fossila bränslen i större utsträckning och vilka följder har det fått?
Var i världen finns de största oljetillgångarna?
På vilka sätt är ämnet plast farligt för miljön?
Vad händer när kol förbränns?
Varför är kärnkraft en ifrågasatt energikälla?
Redogör för de viktigaste skillnaderna mellan icke-förnybara och förnybara energikällor och dess påverkan på miljön.

Ta reda på och diskutera:

Sök på internet och ta reda på vilket land i världen som är bäst respektive sämst på att använda förnybara energikällor. Varför är det just dessa länderna som är bäst respektive sämst på att använda förnybara energikällor? Fundera över tänkbara orsaker och skriv ner dessa. Redogör sedan i helklass för vad ni kommit fram till.
Diskutera först i mindre grupper (3-4 elever) och sedan i helklass vilka ni tror är framtidens energikällor. Hur ska ett allt större energibehov i världen kunna lösas samtidigt som vi ska uppnå en hållbar utveckling? Vad kan vi själva göra i vårt vardagliga liv och vilka beslut måste fattas av stats- och regeringschefer för att en sådan utveckling kan bli verklig?
Årligen reser närmare 350 000 svenskar till Thailand med flyg. Ta reda på avståndet i kilometer mellan Sverige (välj exempelvis Arlanda -Stockholm) och Thailand (Phuket Airport). Använd sedan utsläppskalkylatorn (se länk nedan) och beräkna mängden koldioxidutsläpp som dessa resenärer bidrar till. (Utsläppskalkylatorn visar koldioxidutsläpp per person i ton). Ta reda på hur mycket koldioxid som släpps ut i Sverige årligen och jämför med siffrorna från Thailands-resorna. Vad kommer ni fram till? Diskutera era resultat i helklass.
http://www.utslappsratt.se/berakna-utslapp/berakning-av-utslapp-fran-flyg/

Litteratur:
Andreas Malm, Fossil capital, Verso Books, 2016
Bob Everett, Energy systems and sustainability, OUP Oxford, 2011
Göran Sidén, Förnybar energi, Studentlitteratur AB, 2015
Lars Andrén, Solenergi: praktiska tillämpningar i bebyggelse, Svensk Byggtjänst, 2015
Martin R Perrow, Wildlife and wind farms - conflicts and solutions, Pelagic Publishing, 2017
Mats Areskoug, Per Eliasson, Energi för hållbar utveckling: naturvetenskap, miljö och teknik i ett historiskt perspektiv, Studentlitteratur AB, 2017
Mike Berners-Lee, There is No Planet B, Cambridge University press, 2019
Per Hogselius, Energy and geopolitics, Routledge, 2018

FÖRFATTARE

Text: Carl-Henrik Larsson, SO-lärare samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Fysik (åk 7-9), Geografi (åk 7-9) samt till gymnasiets ämnesplaner för Fysik 1a och 1b1, Geografi 1 och 2, samt Miljö och energikunskap.

Sidan uppdaterad: 13 mars 2024

Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

+ Läs mer

Artiklar om Energikällor

L

Lätta fakta om älvar

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler

2023-03-31

I Sverige kallas de stora floderna för älvar. De börjar som små bäckar som rinner samman och blir större och bredare på sin resa. Älven ringlar sig fram genom landskapet. Ibland går det fort i forsar och vattenfall, andra gånger flyter älven lugnt och stilla...

+ Läs mer

M

Vattenkraft i modern tid: Ångmaskinen och vattenkraftverk

av: Kaj Hildingson

2023-02-20

Omkring år 1700 var vattenkraften Europas viktigaste energikälla. Den spelade större roll än vindkraften och muskelkraften hos alla Europas människor och djur tillsammans. Hundratusentals vattenhjul drev kvarnar, pumpar, blåsbälgar, hammare, sågar och mycket annat.

+ Läs mer

M

Miljö, energi och energikällor

av: Energimyndigheten

2019-05-06

En energikälla är något vi får energi från, till exempel muskelkraft, bränsle och elektricitet. Idag skiljer vi på förnybara energikällor och icke förnybara energikällor. Förnybara energikällor kan inte ta slut, till skillnad från de icke förnybara energikällorna som det bara finns en viss mängd av och som kommer ta slut...

+ Läs mer

M

Det svarta guldet - oljans historia, del 2: Oljan under 1900-talet

av: Mattias Axelsson

2017-01-15

Från första världskrigets slagfält till 1970-talets oljekris - oljan har spelat en nyckelroll i 1900-talets historia. Dess påverkan sträcker sig över krig, industriell utveckling och klimatförändringar. Medan oljan möjliggjorde en omvandling av samhällen och ekonomier, har dess begränsade tillgänglighet och miljöpåverkan gjort att frågor om hållbarhet och alternativa energikällor blivit allt mer brådskande...

+ Läs mer

Podcast om Energikällor

S

Att bemöta klimatförnekelse

av: Mattias Axelsson

2021-12-16

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.

+ Läs mer

M

Kärnkraft - fördelar och nackdelar

av: Anna, Kristoffer och Mattias

2016-11-09

Mattias, Anna och Kristoffer pratar om kärnkraft. Vad är kärnkraft? Varför är den så politiskt kontroversiell? Vilka fördelar finns det?

+ Läs mer

M

Global uppvärmning - orsaker, konsekvenser och lösningar

av: Anna, Kristoffer och Mattias

2016-11-02

Mattias, Kristoffer och Anna pratar om global uppvärmning, dess orsaker och konsekvenser och möjliga lösningar.

+ Läs mer

Länkar om Energikällor

Sortera efter:

Taggar (taxonomy_vocabulary_6)

Vår stad 2030

På WWF:s webbplats hittar ett du skolmaterialet Influence the future - Vår stad 2030. Materialet består av åtta olika kapitel varav ett presenterar fyra olika undervisningsområden att arbeta med: Biologisk mångfald, Klimat och energi, Konsumtion och avfall samt Mat.

Kategorier:

Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Energikällor

Hållbar utveckling

Klimatförändringar och global uppvärmning

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Taggar:

Konsumentmakt

Kulturgeografi

Globala målen

Spara som favorit

23:25

Naturresursen olja - det svarta guldet

Genomgång (23:25 min) där SO-läraren "magister Wendin" pratar om olja ur olika perspektiv.

- Hur bildas olja?
- Vad används oljan till?
- Vilka länder har mest olja?
- Problem med oljan
- Olja och konflikter
- Peak oil
- Olja och klimatet
- Oljans paradox
- Exempel på branscher som är beroende av olja

Kategorier:

Naturresurser och dess fördelning

Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Energikällor

Klimatförändringar och global uppvärmning

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Olja

Spara som favorit

17:10

Förnyelsebar energi, del 2: Vattenkraft och vågkraft

Genomgång (17:10 min) av SO-läraren Marcus Henriksson som förklarar vattenkraft och vågkraft - vad de är, hur stora de är samt dess fördelar och nackdelar.

Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om kärnkraftsfrågan fr.o.m.1970-talet. Kärnkraftsfrågan har kantats av politiska motsättningar, både mellan partier och inom partier. Den har också kantats av många beslut och utfästelser, som senare övergavs. Något som har inneburit stor ovisshet och osäkerhet för kraftproducenter som Vattenfall...

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Energikällor

Taggar:

Kärnkraft

Kärnkraftsfrågan

Spara som favorit

Så fick Sverige vindkraft

Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om vindkraftens intåg i Sverige. Vindkraften var länge baktalad i Sverige – men om bara tre år kan vindkraften stå för en tredjedel av Sveriges elproduktion. Börsnoterade bolaget Eolus ligger bakom många av landets stora vindkraftparker och grundaren Bengt Simmingsköld har varit med ända sen pionjärtiden för mer än 40 år sen...

Kategorier:

Energikällor

Taggar:

Vindkraft

Spara som favorit

Elektricitetens intåg i de svenska hemmen

Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om hur elen ändrade folks vardag. Elektricitetens intåg i hemmen förändrade för alltid människans sätt att leva. I vardagen ändrade elbelysningen dygnsrytmen. Och i hemmet försvann tunga uppgifter i hushållsarbetet, vilket fick en enorm betydelse – inte minst för kvinnorna...

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Kvinnohistoria och genushistoria

Energikällor

Taggar:

Elektricitetens genombrott

Industrialism

Arbetsliv

Sveriges industrialisering

Teknikhistoria

Spara som favorit

Faktablad om vindkraft

Naturskyddsföreningens faktablad om vindkraft. Vindkraften ger förnybar, billig och utsläppsfri elproduktion. Därför växer vindkraften snabbt över hela världen. Däremot finns det flera utmaningar med vindkraft som måste hanteras...

Kategorier:

Energikällor

Taggar:

Vindkraft

Spara som favorit

Fakta om vattenkraft

Naturskyddsföreningens faktablad om vattenkraft. Hur fungerar ett vattenkraftverk? Vilka är fördelarna med vattenkraft? Vad har vattenkraft för påverkan på miljön?

Kategorier:

Energikällor

Taggar:

Vattenkraft

Spara som favorit

62:00

Vad händer när oljan tar slut?

Avsnitt (62 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om det stora oljemissbruket i vår tid. Våra liv är beroende av det svarta guldet, men många är överens om att vi måste sluta - nu. Kommer vi klara oss? I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel slår man fast att utsläppen från fossila bränslen måste halveras till 2030 och att världens energi måste vara till majoriteten förnybart 2050. Men just nu är vi inte i närheten av det. Vi är fortfarande i klorna på oljan och efterfrågan ökar stadigt hela tiden, när land efter land vill ha samma levnadsstandard som vi i väst. P3 Dystopia reder ut begreppet "Peak Oil" och varför det varit så tyst om det de senaste åren. Men också varför oljan är så grundläggande för vårt moderna samhälle och hur enorm baksmällan skulle bli om oljan försvann för fort.

Kategorier:

Naturresurser och dess fördelning

Energikällor

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Taggar:

Olja

Radioprogram

Spara som favorit

5:02

5 min fakta om: Vindkraftverk

Kort faktafilm (5:02 min) på engelska via YouTubekanalen TED-ED som i den här videon fokuserar på hur ett vindkraftverk fungerar.

Kategorier:

Energikällor

Taggar:

Vindkraft

Dokumentär och film

Engelskspråkiga filmer

Spara som favorit

Globala mål i sikte

På UR:s webbplats kan du se en programserie i 18 delar (2-3 min per avsnitt) om globala målen. År 2015 godtog FN:s medlemsländer "Agenda 2030", en ambitiös plan som fokuserar på att uppnå fyra saker: Att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter, att främja fred och att lösa klimatkrisen. För att nå dit framtogs 17 mål, de "Globala målen för hållbar utveckling". Serien fokuserar på dessa mål, vad de betyder och vilka insatser som görs för att nå dem...

Kategorier:

Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning

Migration, urbanisering och städer

Fattigdom och ohälsa i världen

Energikällor

Hållbar utveckling

Klimatförändringar och global uppvärmning

Mänskliga rättigheter

Taggar:

Dokumentär och film

Globala målen

Utvecklingsländer

Spara som favorit

4:44

Olja som energikälla

Genomgång (4:44 min) av NO-SO-läraren Jonas Ekblom om hur man kan se på olja som energikälla.

Kategorier:

Taggar:

Spara som favorit

9:35

Fossila bränslen

Webbföreläsning (9:35 min) där NO-läraren Andreas Sandqvist berättar om fossila bränslen i ett historiskt och aktuellt perspektiv. Här berörs olja, naturgas, torv, brunkol och stenkol.

Kategorier:

Taggar:

Spara som favorit

Loading content ...