Gustav IV Adolf trotsar Napoleon
Sverige hamnade i en mycket svår situation. De valmöjligheter som fanns till hands, var för Sveriges del att antingen fortsätta att bedriva handel med sin viktiga handelspartner Storbritannien - och därigenom hamna i krig med Frankrike som redan hade erövrat stora delar av Europa - eller att ge efter för Napoleons krav och istället formellt hamna i krig med Storbritannien som hade världens starkaste örlogsflotta.
Men för Sveriges dåvarande regent, Gustav IV Adolf, var valet inte svårt. Gustav IV Adolf hade med tiden kommit att avsky Napoleon och stod orubbligt fast vid sin personligt färgade antinapoleonska politik – Sverige skulle därför även i fortsättningen bedriva handel med Storbritannien. Efter att också Danmark tidigare tvingats över på Napoleons sida var nu Sverige omringat av fiender.
Sveriges öde avgörs
Sveriges framtida roll i det storpolitiska spelet avgjordes strax därefter, 1807, under ett kungligt möte i staden Tilsit i Ostpreussen, då Napoleon träffade sin nya allierade, tsar Alexander I - Rysslands härskare, för att göra upp om Europas framtid. Vid förhandlingsbordet diskuterades bland annat hur Sverige skulle fås att delta i Napoleons handelsblockad mot Storbritannien. Det föll på den ryske tsarens lott att reda ut problemet. Beslutet var fördelaktigt för Ryssland som sedan långt tidigare haft som mål att erövra områden av Finland för att skydda den ryska huvudstaden S:t Petersburg med sitt utsatta läge vid Finska viken.
Ryska trupper invaderar Finland
I februari 1808 gick ryssarna till anfall mot den dåligt utrustade svenska armén i Finland som genast började retirera norrut. Några förstärkningar från det svenska fastlandet var inte att vänta på flera månader. Redan i mitten av mars förklarade Danmark krig mot Sverige och kort därefter anlände en stor fransk styrka till Jylland för att bistå dem i deras krig mot Sverige. Sverige hotades av ett tvåfrontskrig. Det franska hotet kunde emellertid snart avvärjas tack vare ett ingripande från den brittiska flottan. Men Sverige stod nu ensamt och danskarna utgjorde fortfarande ett hot samtidigt som de ryska trupperna trängde allt djupare in i Finland.
Slutet såg ut att vara nära för Sverige, och när den starka fästningen Sveaborg kapitulerade i maj 1808 utan nämnvärt motstånd, började den svenska bristen på motståndsvilja att breda ut sig. Kort därefter följde emellertid en rad svenska småsegrar vilket ingav nytt hopp. Men ryssarna fick förstärkningar och fortsatte att driva svenskarna norrut i Finland. Vid staden Vasa blev den svenska armén nästan innesluten av de ryska trupperna men räddades av general Döbelns seger vid Jutas.
Kriget avgjordes till sist i det blodiga slaget vid Oravais, i september 1808, där den svenska huvudarmén led ett svårt nederlag. Ryssarna förde därefter in kriget på svensk mark. Även Åland besattes av ryska trupper.
I mars 1809 avsattes kungen Gustav IV Adolf genom en oblodig statskupp. Men nu var det för sent att få ryssarna till förhandlingsbordet och få till en fördelaktig fredsuppgörelse för Sveriges del.
Efter att ryssarna hade intagit Umeå och hotade Stockholm stod det klart att kriget var förlorat.
Sverige förlorar Finland till Ryssland
Vid fredsavtalet i Fredrikshamn 17 september 1809 förlorade Sverige en tredjedel av sin landareal och en fjärdedel (ca 800 000) av sin befolkning. En av de svenska underhandlarna i Fredrikshamn skrev: ”Himlen är mitt vittne, att jag skulle vilja underskriva min egen död hellre än denna fred.”
Finland som hade varit en naturlig del av Sverige i mer än 600 år hade nu blivit ryskt territorium. Sverige fick därmed sina nuvarande gränser. För det finska folkets del inleddes istället en period under ryskt styre som skulle fortgå i över hundra år tills landet uppnådde självständighet i samband med det politiska kaos som följde i kölvattnet av den ryska revolutionen.
LÄS MER: Finska kriget
LÄS MER: Sveaborg
LÄS MER: Napoleonkrigen
Litteratur:
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Fagerlund m.fl., Finlands historia 2, Schildts, 1993
Carlsson & Rosén, Svensk historia 2, Bonniers, 1980
Lars Lundin, Kriget som bär Napoleons skugga - Finska kriget 1808-1809, Schildt, 2008
Allan Sandström, Det stora nederlaget. När Sverige och Finland delades 1808-1809, Gullers, 2008
Text: Robert de Vries (red.)
Läs mer om
Kartor
Karta som visar viktiga krigsskådeplatser under det finska kriget 1808-1809