Ökade medborgerliga rättigheter
Stånds- och privilegiesamhället avskaffades, livegenskapen försvann, slaveriet avskaffades i kolonierna, visserligen endast som en pappersreform 1794, men det var borta 1848.
Mänskliga rättigheter var nu lag i Frankrike - trots att kvinnorna skulle få vänta till 1945 innan de fick rösträtt.
Judar och protestanter fick fulla medborgerliga rättigheter och tillstånd att leva och verka var de ville i Iandet.
Pressfrihet infördes för första gången. Skilsmässor och borgerlig vigsel var lagliga, likaså borgerligt dop, en tradition som fortfarande lever kvar i radikala kommuner - borgmästaren håller ett litet tal om de republikanska värdena och ger barnet dess namn.
Ett steg närmare ett modernt rättssamhälle
Lagen blev lika för alla, i alla fall i teorin. Alla medborgare, utan hänsyn till social bakgrund, har rätt att söka alla tjänster.
Tortyr som förhörsmetod i fängelserna avskaffades, likaså skampålar av olika slag. Giljotinen blev avrättningsmetoden för alla, oberoende av social bakgrund - halshuggning var ju förr ett privilegium för aristokratin. Den dödsdömdas familj skulle inte längre drabbas, tidigare förlorade de anhöriga sina medborgerliga rättigheter.
Ett nytt rättssystem infördes med valda domare och jurymän och med en nyinförd högsta rättsinstans.
Utblottade medborgare fick laglig rätt till nödhjälp, liksom staten nu hade rätt att kräva skatt av alla inkomsttagare, ingen var skattebefriad. Robespierre försökte införa en allmän lag om rätt till arbete, men den stoppades i Nationalförsamlingen.
Folkrepresentation inom politiken
Från och med nu infördes en permanent "riksdag", någon form av nationalförsamling. Högern och vänstern blev begrepp i politiken och ledamöterna var folkvalda liksom alla personer på officiella ämbeten.
Bildning och kultur blev mer tillgängligt
Undervisningen fråntogs kyrkan och blev statlig. En lag föreskrev allmän, obligatorisk och gratis skola för alla. Reformen kunde inte genast införas, men grunden för den allmänna folkskolan lades. Nya läroämnen infördes, t.ex. naturhistoria och ny matematik. Specialskolor infördes för musik-, lärar- och militärutbildning.
Flera av de ännu statusfyllda elitskolorna öppnades nu, som Ecole Polytechnique och École des Mines och École du Génie. Nationalbiblioteket grundades, likaså Nationalarkivet. Louvren öppnades som ett konstmuseum för allmänheten.
Vem som helst kunde redan nu gå och titta på Mona Lisa och på alla de övriga skatter som de franska härarna plundrade och hemförde från grannländerna, tavIor och skulpturer från hela Europa.
Nu grundades museet för Nationalmonument, där samlades kyrkans och andra skatter, vilka annars skulle ha slagits sönder ute i byarna.
