De fem plikterna (eller pelarna)
En muslim betygar sin underkastelse under Gud genom att fullgöra de religiösa plikterna. Härigenom - och genom att islam och därmed Gud utgör grunder för allt som sker runt människan - förstärks ständig tron på Gud och blir till något som inte ifrågasätts. De fem plikterna eller pelarna är:
- Trosbekännelsen - Shahada
- Bönen - Salat
- Fattigskatten - Zakat
- Fastan - Sawm
- Vallfärden - Hajj
Trosbekännelsen
"Det finns ingen Gud utom Gud och Muhammed är Guds sändebud". Dessa ord är de första som viskas i ett barns öron efter födelsen och de sista en muslim vill uttala när dödsstunden kommer. Den som uttalat orden och tror på dem är muslim. I islam förekommer inte dop eller någon annan upptagningsceremoni för att bekräfta medlemskap och trosgemenskap.
Bönen
Vid fem tidpunkter om dygnet kallas muslimerna till bön. Kallelseropen ljuder från moskéernas minareter. Den första bönen sker i gryningen och den sista efter solens nedgång. Bönen kan förrättas på vilken plats som helst, men bäst i en moské. Fredagens eftermiddagsbön är den viktigaste. Den ska förrättas i moskén. Då hålls också en predikan av imamen, böneledaren.
Om bönen sker i en moské ska muslimen bära anständig klädsel och ta av sig skorna vid entrén. Moskéernas golv är alltid täckta med bönemattor, en slags avgränsning mot världen. Om bönen sker på annan plats har muslimen ofta med sig en egen liten bönematta eller ser till att platsen är avgränsad med någon buske eller träd. När man ber ska ansiktet vara vänt mot Mekka.
Många muslimer använder radband, oftast med 99 bönekulor som representerar de 99 olika ordbeskrivningar på Gud som finns i Koranen.
Fattigskatten
Enligt Koranen ska den som har inkomster eller tillgångar utöver livets absoluta nödtorft dela med sig till fattiga och nödlidande. Zakat beräknas till 2,5% av inkomsten och betalas idag av den enskilde direkt till något välgörande ändamål eller till särskilda zakatkommittéer.
I länder dar islam blivit en samhällsordning är zakat en statlig skatt och medlen fördelas av staten.
Fastan
Under årets nionde månad, Ramadan, avstår muslimen från att äta och dricka under dygnets ljusa del. Sexuellt umgänge är inte heller tillåtet. Även om man får äta under natten är fromma muslimer sparsamma med matintaget.
Den som inte har möjlighet att följa fastereglerna försöker att kompensera detta på annat sätt, t.ex. med gåvor till fattiga. Under Ramadan ökar deltagandet i andaktslivet. De religiösa programmen i TV och radio får mer utrymme. Restauranger och hotell begränsar sitt öppethållande.
Fastan syftar till att förstärka muslimens engagemang för Guds vilja. Fastereglerna iakttas olika men även de mest sekulariserade muslimerna brukar fasta de sista dagarna.
En natt under fastans senare del kallas "Maktens natt" och räknas som den när Muhammed tog emot sin kallelse. Fastan avslutas med en fest, då man äter gott, klär sig fint, besöker släktingar, ger presenter, skickar hälsningskort m.m.
Vallfärden
Det är en plikt eller snarare en merit för varje muslim som har ekonomisk möjlighet att en gång i livet genomföra vallfärden till Mekka. Under ett antal dagar i Mekka lever muslimen i en intensiv troskoncentration genom att utföra de heliga riterna. Upplevelserna ger pilgrimerna en föraning om allas gemenskap i paradiset.
LÄS MER: Islams grunder
LÄS MER: Islams fem pelare
LÄS MER: Islam
LÄS MER: Introduktion till islam
LÄS MER: Mekka - världens centrum
PODCAST: Islams fem pelare