Sveriges första kända frikyrkoförsamling, Sveriges baptistförsamling, grundades 1848. Församlingsledaren F.O. Nilsson dömdes till landsförvisning och tvingades emigrera till Amerika. Baptisterna och många andra tidiga väckelseförsamlingar tillämpade allmän och lika rösträtt i församlingsfrågor. Alla vuxna medlemmar räknades som jämlikar: egendomslösa och rika, kvinnor och män. År 1858 upphävdes konventikelplakatet och frikyrkornas verksamhet blev laglig.
Kungen och kyrkan för nykterheten
Nykterhetsrörelsen tog fart under 1830-talet, i nära samverkan med väckelsen.
Nykterhetsvännerna ville avskaffa den statligt sanktionerade husbehovsbränningen men krävde inte absolut avhållsamhet från alkohol. Rörelsens idéer var sedan tidigare starka i Nordamerika. År 1836 lät kung Karl XIV Johan bekosta en skrift om nykterhet som översattes från engelska och därefter skickades ut till Sveriges alla kyrkoherdar.
Nykterhetsföreningar bildades i många av landets församlingar. Redan 1837 bildades en rikstäckande centralorganisation, Svenska nykterhetssällskapet, som samlade ungefär 100 000 personer över hela landet. Rörelsen drevs framför allt av medel- och överklassen, som accepterade öl och vin i måttliga mängder men sa nej till spriten. När det blev förbjudet att bränna sprit hemma 1855 var den tidiga nykterhetsrörelsens syfte uppnått och verksamheten lades ned i så gott som alla föreningar. Engagemanget bland rörelsens medlemmar gick inte särskilt djupt. Många övertalades av prästen att skriva på ett nykterhetslöfte men utförde annars inget arbete inom rörelsen.
Folkrörelserna formeras
Under senare delen av 1800-talet stärktes och moderniserades folkrörelserna.
Nu bildades flera stora riksorganisationer som samordnade lokala avdelningar, loger och församlingar. Svenska Baptistsamfundet (1857), Svenska Missionsförbundet (1878), Frälsningsarmén (1882), Metodistkyrkan (1876) och Pingströrelsen (1913) fick fler församlingsmedlemmar.
Nykterhetsrörelsen fick ny kraft genom impulser från USA. Många krävde nu ett totalförbud mot alla former av alkoholhaltiga drycker. Godtemplarorden (1879), Blåbandsrörelsen (1886), Templarorden (1884) och kvinnoorganisationen Vita Bandet (1900) är exempel på några föreningar som uppstod under nykterhetsrörelsens andra våg.
När skräddaren August Palm återkom till Sverige 1881 efter vistelser i Danmark och Tyskland så bar han med sig socialismens värderingar. I bagaget fanns också en stark vilja att mobilisera arbetarklassen för att nå ideologins mål: ett klasslöst, demokratiskt samhälle. Palm höll tal över hela landet och startade tidningar som förde ut den växande arbetarrörelsens budskap. Sveriges första rikstäckande politiska parti, Sveriges socialdemokratiska arbetarepartiet, bildades 1889 och några år senare, 1898, grundades också Landsorganisationen (LO) som knöt samman fackföreningsrörelsens intressen.
Många medlemmar
Runt år 1900 hade nykterhetsrörelsen cirka 230 000 medlemmar, frikyrkorna inom väckelserörelsen runt 150 000, medan arbetarna i det unga LO uppgick till cirka 44 000.
Tidigare hade makt och lojaliteter i samhället gått i vertikala led: överheten bestämde över folket ”därnere”. Arbetsgivare styrde över arbetstagare, husbonden över sin familj och prästerna över församlingen. Nu började istället folket prata och samarbeta ”på bredden”, som jämlika medborgare.
Under det tidiga 1800-talet hade folkliga rörelser betraktats som något hotfullt och destruktivt. När rörelserna nämndes i svenska tidningar handlade det vanligen om upplopp, anarkism och inbördeskrig i andra länder. I slutet av 1800-talet lät det helt annorlunda, åtminstone i tidningar med liberala och socialdemokratiska värderingar. Folkrörelserna började förknippas med framåtanda och nytänkande. En annan värld var möjlig, om folket bara tog saken i egna händer. Folkmassans positiva kraft återspeglades också i nya populära begrepp som folkbeväpning, folkriksdag, folknykterhet, folkbildning och, inte minst, folkstyre.
LÄS MER: Folkrörelser
LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)
LÄS MER: Frikyrkor
LÄS MER: Idrottsrörelsen
LÄS MER: Arbetarrörelsen
