Påskäggen
Till påskaftonens rituella utbud hör kanske främst påskägg, ägglekar och annat. Äggätandet vid påsk har gamla traditioner, även om hönsägg numera har fått konkurrens av godis- och marsipanägg. Äggätandet hänger samman med att hönsen började värpa ordentligt framåt vårkanten - under vintern var det därför ont om ägg. Dessutom var ägg förbjudna under fastetiden, men på påskaftonen kunde man ta igen allt det uteblivna äggätandet.
Men ägg är också en gammal uppståndelsesymbol. Som en kyckling bryter äggets skal, bröt Jesus på påskdagens morgon gravens bojor och försegling - liksom den kristne på yttersta dagen ska stå upp ur sin grav.
Uppståndelsesymboliken är vad äggen beträffar stark i ortodoxa kyrkor. Där samlas man på många håll och äter ägg och annan mat vid de anhörigas gravar på påskdagens morgon. Bruket förekommer också bland ortodoxa invandrare i vårt eget land.
Till äggriterna hör också målningen av äggen och gamla ägglekar som äggpickning och äggrullning.
Påskmaten
Men påskens ätande är inte bara ägg. Precis som vid förfastan (före fastetiden) började människor festa när fastan var till ända. På katolsk tid välsignade man matvaror som kött, bröd, smör och ägg i kyrkan på påskafton.
Fisk var den tillåtna maten också under fastetiden. Att lax idag är vanligt vid våra smörgåsbord, lunchbord och middagsbord vid påsk kan hänga samman med att man då tar farväl av fastetiden.
I centrum för det judiska påskfirandet var påsklammet - också när Jesus och hans lärjungar firade påsk. I Sverige har lammsteken vid påsk blivit ett problem eftersom lamningen (då lammen föds) inte sker förrän efter påsk (till skillnad från i mera sydliga länder). Att man ändå har kunnat behålla traditionen med lammstek vid påskdagsmiddagen hänger samman med att sådana får klassificeras som lamm som är yngre än ett år (dvs. fjolårslamm).
I påskens ätande och drickande ligger säkert också mycket av vårfest. Man firar att solen nu övergår i en ny fas, att dagen är längre än natten. Liksom vid jul, midsommar och Mickelsmäss hänger detta säkert samman med kopplingen till solåret och till skörd och fruktbarhet.
Kyrkligt sett har påskafton varit en mellandag (när Jesus vilar i graven och/eller stiger ner i dödsriket). På senare år har påsknattsmässan på påskaftons kväll börjat bli en "stor" gudstjänst. Men den hör innehållsmässigt till påskdagen.
Påskeldar
Påskeldarnas bakgrund är osäker. Det finns forskare som för dem tillbaka till förkristna bruk att tända eldar till vårgudinnan Ostara och Balder, Nordens ljusgud. Andra menar att de kan vara relativt sena kulturella importer. Folklivsforskaren Nils-Arvid Bringéus hävdar att påskeldarnas utbredningsområde, som stämmer ganska väl med det medeltida Skarastiftet, talar för ett samband med medeltida kyrkliga traditioner (som i sin tur kan gå tillbaka på förkristna bruk som sedan har kristnats).
Påskdagen
Påskdagen är Kristi uppståndelses fest - den dag då Jesus blev levande igen. Från början var varje söndag en påskdag, en "Herrens dag", då de kristna samlades i tron att deras Herre fanns där levande ibland dem. När kyrkoåret växte fram var det just med påsken som centralpunkt. Resten av kyrkoåret kom på olika sätt att relateras till den stora påskfesten.
I västerlandet styrs tiden för påsken av månåret. Påskdagen infaller första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. I östliga kyrkor räknar man på annat sätt.
Det förekommer ibland meningsskiljaktigheter kring frågan om vilken tid som ska gälla för påskens firande. Idag firas påsken i olika delar av kristenheten på skilda helger. Med invandringen slår detta igenom också i vårt eget land.
Efter uppståndelsen stannade Jesus enligt den fromma traditionen kvar på jorden i fyrtio dagar. Sedan lämnade han jorden och återvände "till Fadern", till ett liv i en annan dimension. Denna dagen - den fyrtionde dagen - när Jesus lämnar sina lärjungar, kallas fortfarande "Kristi himmelsfärds dag". Det är en av de få kvarvarande helgdagar som firas på en s.k. arbetsfri vardag.
Sju veckor efter påsk firade man i Israel en skördefest - den judiska pingsten. Inom kristendomen firas pingsten (= "den femtionde dagen") till minne av hur den helige Ande föll över apostlarna (Jesus lärjungar).
LÄS MER: Fastlagens, fettisdagens och semlans historia
LÄS MER: Fastlag och fasta
LÄS MER: Påsk
LÄS MER: Påskfirandet förr och idag
LÄS MER: Kyrkoåret
LÄS MER: Kristna traditioner och högtider
LÄS MER: Fem märkligaste sakerna med påsken och påskfirandet
PODCAST: Påsk och påskfirandet
PODCAST: Fastlagen och fastan
PODCAST: Jesus död och uppståndelse