Kinas första kejsare och Qindynastin (221-206 f.Kr)
Qindynastin, som varade i bara 15 år, förändrade Kina för alltid. Kejsar Qin Shi Huangdi enade landet efter lång tid av krig och införde en stark centralmakt. Han bestämde att alla skulle använda samma skriftspråk och samma mynt, och byggde vägar och annan infrastruktur. Trots framstegen blev dynastin kortvarig, delvis för att landets resurser tömdes och att styret var för hårt. Efter kejsarens död följde ett uppror varefter dynastin föll samman. Men grunden för det kinesiska kejsardömet var nu lagd.
Under Qin Shi Huangdis tid utökades den "Långa muren" kraftigt. Idag finns dock inte mycket kvar från det ursprungliga murbygget. Muren har genom århundradena förbättrats och byggts till i omgångar, under flera olika dynastier. Kinesiska muren som vi ser den idag, tillkom till största delen under Mingdynastin (1368-1644).
Kina enas under Qin Shi Huangdi
Kungen av Qin (259-210 f.Kr) enade Kina efter de stridande staternas period och blev dess förste kejsare, Qin Shi Huangdi (221-210 f.Kr). Han passade också på att utvidga landet till territorier som aldrig tidigare tillhört det kinesiska kärnområdet, framför allt områden långt söder om Långa floden (Yangtze), ner till Sydkinesiska havet (se karta).
Ett centraliserat styrelseskick och en enhetlig administration infördes under kejsarens direkta ledning - allt i enlighet med legalismen, den filosofiska riktning som Qinkungarna tagit till sig (se faktarutan nedan). De tänkare som senare i Europa kom att kallas legalister menade bland annat att staten skulle styras strikt med lagar, lika för alla. De stod i motsättning till konfucianerna som menade att människor och sociala förhållanden var så skiftande att man orimligen kunde hålla sig till lagens bokstav utan istället måste styra och döma i enlighet med en gemensam moralisk kompass.
ANNONS
Förste kejsaren var också starkt influerad av daoismen, inte minst i tron på möjligheten att med något magiskt ämne ge sig själv ett mycket långt liv, kanske till och med evigt liv. Det var troligen denna önskan som kom honom att få ett kortare liv än han annars skulle ha fått. Den kur som han provade inkluderade nämligen att svälja kvicksilver.
Legalismen - läran om lag och ordning
Legalismen uppstod som filosofisk skola ungefär samtidigt med konfucianismen och daoismen. Den har en del likheter med de idéer som i början av 1500-talet presenterades av florentinaren Machiavelli.
En av de filosofiska skolor som växte fram under de Hundra skolornas period för två och ett halvt årtusende sedan var legalismen. Den utgick från att människor av naturen är egoistiska och därför måste styras med hjälp av lagar som är lika för alla, straff och belöningar. Framför allt straff, stränga straff. Det övergripande syftet för legalisterna var att stärka härskarens auktoritet gentemot alla splittrande intressen i staten.
Legalism är den västerländska termen för vad som i Kina kallas fajia, läran om ”lagar”, ”metoder”, ”mönster”… Man kan tolka fa på lite olika sätt och i vilket fall som helst handlar legalismen inte bara om lagar utan även om hur man kan skapa en effektiv byråkrati och acceptans för härskarens auktoritet. Legalismen vände sig exempelvis mot alla ärftliga ämbeten - utom kungamakten - och hävdade behovet av professionella ämbetsmän.
Det var i Qin, riket längst i väster, som legalismen fick sitt genombrott och blev statsfilosofi. Den bidrog till att kungen av Qin kunde lägga under sig de andra kinesiska kungarikena, krossa de gamla adelsfamiljerna och utropa sig själv till kejsare över ett enat och centralstyrt Kina.
Massiv administration och stora reformer
Den förste kejsaren blev aldrig populär, varken bland sina samtida undersåtar eller bland senare generationer av kineser. Anledningen var den hänsynslöshet med vilken han enade och omvandlade landet, till exempel genom att bestämma att Kina skulle använda bara ett skriftspråk, istället för de många teckensystem som då användes sida vid sida. Det var en reform som varit nödvändig för Kinas framtida utveckling men som under Qin Shi Huangdis tid blev impopulär bland stora delar av befolkningen som hade vant sig vid andra skriftsystem än det som blev standard.
ANNONS
Flera anledningar har framförts som motiv till att Qindynastin blev så kortvarig. Det främsta skälet var förmodligen att landets resurser utnyttjades för hårt, dels genom enandet av riket, dels genom fortsatta erövringar i söder utanför det traditionella kinesiska området.
Bild: naturalearthdata Karta över Asien som visar Qindynastins utbredning år 221 f.Kr (i brunt till höger).
Möjligen blev den förste kejsarens ambitioner att - inte bara symboliskt, utan också i praktiken - styra hela riket en alltför tung börda för den lokala administrationen. De kejserliga medarbetarna tvingades bland annat att hålla kejsaren ständigt underrättad genom en omfattande skriftlig rapportering. Dessa rapporter skrevs på rullar av hopbundna tunna bambustickor, dåtidens böcker och dokument.
ANNONS
Kinesiska muren
För att skydda landet mot nomadiska och halvnomadiska folk i norr lät kejsaren också bygga samman de många olika murar som fanns sedan tidigare. I Kina kallades bygget för Långa muren (Kinesiska muren), men snarare var det fråga om ett system av murar av varierande storlek och kvalitet.
Skapade grunden för det framtida kejsardömet
Under de elva åren med Kinas förste kejsare lades grunden för det kejsardöme som kom att avvecklas först 1912, och för det Kina som fortfarande existerar. Under dessa år skapades ett enhetligt rike indelat i län och distrikt som styrdes av en centralregering.
Qin Shi Huangdi såg också till att Kina fick ett utbyggt vägnät, med standardiserad vägbredd, för att bland annat dagliga rapporter från rikets alla hörn snabbt skulle kunna nå kejsaren. Han införde standardiserade mynt, mått och vikter, med likriktare i brons vilka skickades ut till de lokala ämbetsmännen för att de skulle kunna kontrollera handelsmännens egna mått - något som infördes i Sverige ca två tusen år senare. Som tidigare nämnts standardiserades också skrivtecknen.
Ett enhetligt skattesystem infördes också, baserat på enskilda jordbruk som betalade skatt. Detta kom att bli skattebasen för kejsardömet: en skatt för varje jordbruk som var relativt låg men som erlades av miljontals familjer över hela riket (även om skatten under just Qin var allt annat än låg). Under perioder kunde en hel del jord visserligen samlas under storgodsägare, men det var undantag.
Det kanske främsta arvet efter förste kejsaren blev den centraliserade förvaltning han byggde upp. Det gamla feodala styret med regionala underkungar ersattes med ett centraliserat. De gamla adelsfamiljerna i de erövrade rikena tvingades flytta till huvudstaden där kejsaren kunde ha dem under uppsikt.
Förste kejsarens administration skulle under de kommande århundradena ändras många gånger i detaljer. Men i huvuddrag kom den att bestå i mer än två tusen år - och väcka beundran och avund bland kringliggande folk.
Qindynastin blev således kortlivad och uppror startade direkt efter att den förste kejsaren hade avlidit. Qin Shi Huangdi begravdes utanför dåvarande huvudstaden, nära nuvarande Xian, i en gravkulle som fortfarande är outgrävd, bevakad av en armé med tusentals terrakottasoldater (delvis utgrävda).
Bild: David Castor Schakt nr 1. Soldaterna skulle bevaka kejsargraven för evig tid. Själva gravkullen är fortfarande inte utgrävd - sparad till framtida arkeologer, som kanske har ännu mer förfinad teknik än dagens vetenskapspersoner. Så kejsaren vilar ostörd.
Inte långt från den nedgrävda armén av terrakotta från förste kejsarens tid, Qin Shi Huangdi (221-210 f.Kr), ligger kejsarens grav under en hög kulle. Graven har aldrig blivit utgrävd, eftersom den är för stor. Man är naturligtvis mycket nyfiken på vad den kan innehålla, men för att gräva ut kullen på ett någotsånär säkert sätt för att inte förstöra innehållet krävs att skulle täckas av ett jättetält, som ännu inte existerar i sinnevärlden.
Enligt en legend ska graven bland annat bestå av en stor karta över Kina, med floder fyllda av kvicksilver. Om detta stämmer vet man inte, men man har med instrument kunnat påvisa en hög halt av kvicksilver i och runt graven.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Hur länge varade Qindynastin och varför är den viktig i Kinas historia?
Vad var legalismen, och hur påverkade den kejsarens styre?
Vem var Qin Shi Huangdi och vad anser du vara hans viktigaste bidrag till det kinesiska riket?
Nämn några av de reformer som kejsaren införde för att centralisera Kina.
Varför prioriterades bygget med Långa muren (Kinesiska muren)?
Ta reda på:
Vad hände med Kina efter Qindynastins fall. Vilken dynasti tog över och hur skiljde den sig från Qin?
Hitta mer fakta om terrakottasoldaterna vid Qin Shi Huangdis grav. Varför skapades de?
Litteratur: Johan Björkstén, I mittens rike – det historiska och moderna Kina, Bilda Förlag,2006 Björn Kjellgren, Kinakunskap, Studentlitteratur AB, 2000 Kaj och Claude Björk, Kinas väg – från stenåldern till dataåldern, Prisma, 1997 Stephen G Haw, Historisk guide till Kina, Historiska Media,1999 Alf Henriksson och Hwang Tsu-Yü, Kinesisk historia, Bonniers, 1967 Hans Hägerdal, Kinas historia, Historiska Media, 2008 Julia Lovell, Den stora muren – Kinas historia under 3000 år, Norstedts,2006 Cecilia Lindqvist, Tecknens rike, Bonniers, 1989 Thirup Beck, Christensen och Ussing, Mittens rike, Bonniers, 2013
FÖRFATTARE
Text: Tore Persson, författare, skribent och Kinaexpert Tore Persson har tidigare varit verksam inom Studiefrämjandet och har bl.a. skrivit många artiklar för kinesiska tidskrifter. Han har också skrivit två böcker om Kina: - Taiping - När Jesu yngre bror skulle frälsa Kina (2015) - Kina - den meritokratiska civilisationen (2021).
Artikelserie om
Kejsarnas Kina, del 1 : Från förste kejsaren till splittring (221 f.Kr - 960 e.Kr)
