I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och partipolitik.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
De moderna partiernas uppkomst
Politiska partier har en central roll i alla demokratiska samhällen, inte minst i Sverige. För att en demokrati ska fungera på riksnivå måste det finnas politiska partier. Alternativet är direktdemokrati, som i antikens Aten, men det kräver att alla röstberättigade kan delta i alla omröstningar samt att alla är insatta i de frågor som berörs.
På 1800-talet fanns inga politiska partier i riksdagen. Riksdagsledamöterna var invalda efter personliga meriter och sin position i samhället. Så småningom växte det fram olika riksdagsgrupper som samarbetade. Efterhand tillkom dessutom stödorganisationer ute i samhället som försökte få väljarna att rösta på riksdagsgrupperna. En bit in på 1900-talet hade de olika riksdagsgrupperna och dess stödorganisationer smält samman till landsomfattande politiska partier.
Grovt förenklat kan man säga att direktdemokrati nu hade ersatts av representativ demokrati. Idéerna om direktdemokrati hade under lång tid utgjort idealet för demokrati, men ersattes under slutet av 1800-talet av nya idéer om ett representativt styrelseskick som var mer lämpat för den allt starkare nationalstaten.
Partierna formulerade politiska program och nominerade kandidater till offentliga val. De politiska partierna var därför ett svar på behovet av en ny form av demokrati där fler människor kunde vara med och påverka politiken, men genom partiernas representanter.
Sveriges politiska partier har uppstått antingen utanför eller inom riksdagen. Socialdemokraterna bildades 1889 och växte fram på riksnivå (utanför riksdagen) där de hämtade stöd från den breda befolkningen, främst arbetarklassen, som vid den här tiden saknade politiska rättigheter. Moderaternas politiska föregångare hade däremot sina rötter i dåtidens riksdag.
Både Socialdemokraterna och Centerns föregångare hade stark koppling till dåtidens folkrörelser. I Sverige har ofta partier och intresseorganisationer utvecklats i nära förhållande till varandra.
Sedan början av 1900-talet har flera politiska partier försvunnit medan andra har tillkommit. I takt med att samhället har förändrats har även de politiska partierna förändrats. Många partier har under årens lopp ändrat sina partinamn för att bättre kunna spegla vad de står för.
Vilka får vara med i riksdagen?
Under valperioden 2022-2026 finns åtta partier representerade i riksdagen.
För att kunna bli invald i riksdagen måste man vara 18 år, svensk medborgare och medlem i ett parti.
När valet är över räknas rösterna. Då står det klart vilka partier som kommit in i riksdagen. Ett parti måste få över 4 procent av rösterna i landet för att komma in i riksdagen. Den spärren finns för att det inte ska bli för många små partier i riksdagen som gör det svårt att fatta beslut.
De partier som får flest röster i riksdagsvalet får också in flest ledamöter i riksdagen. Partierna kan samarbeta med varandra för att få majoritet och på så sätt få igenom sina förslag.
Politiska ideologier och partipolitik
För att se om ett politiskt parti står till höger eller vänster på den politiska skalan brukar man försöka koppla deras partipolitik till någon eller några av de tre klassiska politiska ideologierna.
Ett sätt att ta reda på ett partis ideologiska profil är att titta närmare på vilka åsikter partiet har i de stora ideologiska frågorna.
En politisk ideologi kan delas in i tre delar som berättar om hur samhället är och bör vara samt hur förändringen ska gå till.
För att urskilja ett politiskt partis ideologi kan man därför titta på följande tre delar:
- Hur beskriver partiet dagens samhälle? Hur ser samhället ut idag?
- Hur beskriver partiet det samhälle som de vill skapa? Hur ser idealsamhället ut?
- Hur beskriver partiet vägen till sitt idealsamhälle? Hur ska förändringen av dagens samhälle gå till för att det ska bli bättre?
De tre klassiska politiska ideologierna
Liberalism (frihet)
- Det viktigaste ordet i denna ideologi är frihet.
- Människorna skulle vara fria att tänka, tro och skriva vad som helst.
- Människor borde styras av sitt förnuft, inte av kungar.
- Staten skulle inte i onödan ingripa i människornas liv.
Konservatism (bevara)
- Man ansåg att samhället är ett resultat av många generationers arbete. Det ska man inte förändra för snabbt. Det är bättre att bevara (konservera) så mycket som möjligt och förändra samhället i långsam takt.
- Tidigare var det kungar, jordägare, präster och militärer som var konservativa.
Socialism (jämlikhet)
- Man ansåg att samhället skulle bli bättre om samhället (folket) ägde företagen.
- Staten skulle ha större makt för att ta bort orättvisor och ojämlikhet.
- En del socialister ville ha ett kommunistiskt samhälle.
Litteratur:
G.Ó. eringsson m.fl. Politiska partier, Studentlitteratur AB, 2005
Henry Bäck m.fl., Den svenska politiken - Strukturer, processer och resultat, Liber, 2011
Bo Rothstein, Politik som organisation, SNS förlag, 2010
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty och Robert de Vries (red)
Koppling till skolans styrdokument
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.