Slottsbygget kom snabbt igång. Förutom olika grupper av yrkesmän som murare och stenhuggare rekryterades arbetskraft från olika regementen inom armén.
Det nya slottet tog lång tid att bygga
På grund av Karl XII:s kostsamma krig låg bygget nere mellan åren 1708-1727. År 1727 beslöt ständerna att återuppta slottsbygget, året därpå dog Tessin.
Arbetet övertogs nu av Carl Hårleman och 1753 övertogs ledningen av C.J. Cronstedt och C.F. Adlercrantz.
1754 kunde Adolf Fredrik flytta in i slottet. Men fortfarande återstod många inredningsarbeten.
Kungliga slottets äldsta del är vänd mot Norrbro. I de norra slottsmurarna finns återstoden från 1200-talets borganläggning.
Så sent som 1834 fick slottets yttre sin definitiva gestalt, då lejonbackens ramper fullbordades.
Åren 1898-1902 genomgick slottet en omfattande renovering, varvid bland annat dess ursprungliga, ljust gyllengula färg ersattes av den nuvarande mörkbruna.
Slottets funktion idag
Stockholms slott är idag ett av Sveriges mest besökta turistmål med omkring 700 000 - 800 000 besökare årligen (kungahusets verksamhetsberättelse 2016).
Kung Carl XVI Gustav bor numera med sin familj ute på Drottningholms slott sedan 1981, men kungliga slottet är hans arbetsplats.
Kungens kontor ligger i östra längans bottenvåning. Andra arbetslokaler är de praktfulla gemak som kungen behöver för sin tjänsteutövning.
Stora delar av slottet visas för allmänheten. Skattkammaren med riksregalierna tilldrar sig stort intresse. Här finns bland annat Gustav Vasas båda rikssvärd och Erik XIV:s regalier, som utfördes till hans kröning 1561.
Andra delar av slottet som är öppna för allmänheten är de tre visningsvåningarna: Bernadottevåningen, Festvåningen och Gästvåningen.
Rikssalen, Slottskyrkan och Livrustkammaren visas också för allmänheten.
LÄS MER: Stockholms slott
LÄS MER: Frihetstidens Sverige 1719-1772
LÄS MER: Slottsbranden 1697 - när det kungliga slottet Tre kronor brann ner
