Terrorismens historia

Baader-Meinhofligan

I Västtyskland härjade Baader-Meinhofligan, som genomförde bombattentat, bankrån och mord. 1972 greps två av dess ledare, Andreas Baader och Ulrike Meinhof, som begick självmord i fängelset. Men delar av gruppen överlevde. Röda arméfraktionen, RAF, som de själva kallade sig, fortsatte att sprida skräck i det tyska samhället. När RAF kidnappade och mördade arbetsgivarchefen Hans-Martin Schleyei, nådde spänningarna i det västtyska samhället sin höjdpunkt.

Terrorismen förändrade samhället. I Tyskland och flera andra länder infördes speciella terroristlagar, lagar som var så hårda att många som inte alls sympatiserade med terrorister protesterade för att de mänskliga rättigheterna kom i kläm. Jakten trappades upp, och 1977 satt de flesta av RAF:s ledare i fängelse.

Det året kapades ett flygplan av sympatisörer till de tillfångatagna terroristerna. För att frige sin gisslan krävde kaparna att Tyskland skulle frige RAF-medlemmarna. Istället stormades planet av en antiterroriststyrka. I Tyskland begick tre av RAF:s ledare självmord, men många sympatisörer var övertygade om att de tre mördats i fängelset.

Även Italien drabbades på 1970-talet av en våldsvåg. 1978 genomfördes minst 2 500 dåd av olika terroristgrupper, både på vänster- och högerkanten. Det som väckte mest uppmärksamhet var gruppen Röda Brigadernas kidnappning och mord på den tidigare premiärministern Aldo Moro år 1978.

Terrordåd trots säkerhetskontroller

Terrordåden tvingade fram motåtgärder. Den som ser en film från 1960-talet märker förvånat att passagerarna bara visar sin biljett och stiger ombord på flygplanet. Den som flyger idag får räkna med noggranna säkerhetskontroller där bagaget röntgas och passagerarna undersöks med metalldetektorer. Det är en följd av de flygkapningar som blev allt vanligare under 1970-talet.

Säkerhetskontrollerna hjälper inte alltid. Flygplan har sprängts högt uppe i luften av insmugglade bomber. Indiska terrorister sprängde ett plan över Atlanten, och över Centralafrika exploderade ett franskt inrikesplan. Ett amerikanskt plan exploderade över Lockerbie i Skottland. I samtliga fall dödades alla passagerare. Lockerbieattentatet utfördes enligt västliga underrättelsekällor av agenter från Libyen som smugglade ombord bomben, kanske på uppdrag av Iran.

Det nya och speciella med terrorismen efter 1970 är inte att offren varit högt uppsatta makthavare. Snarare är det så att säkerheten förbättrats, så att det är mycket svårare att komma åt presidenter och premiärministrar. Terroristerna har därför riktat in sig på oskyddade och oskyldiga civila. Lekande barn eller passagerare på bussar har betraktats som godtagbara offer.

Terrorismen och massmedierna

År 1972 dödades 11 israeliska olympier vid OS i München sedan de tagits som gisslan av den palestinska gruppen Svarta september. Svarta september fick varje TV-kanal i världen att beskriva organisationen. Det betydde minst 500 miljoner tittare.

Andra grupper hakade på. Få människor i världen hade hört talats om ögruppen Sydmoluckerna tills dess sydmolucker år 1975 kapade ett passagerartåg i Nederländerna. 50 personer togs som gisslan för att ge eftertryck åt sydmoluckernas krav på självständighet från Nederländerna.

Idag sänder flera TV-bolag nyheter jorden runt i direktsändning. Inget fångar tittare som ett gisslandrama eller en massaker i direktsändning. Det är något terrorister världen över känner till. Varje dag exploderar en bilbomb eller någon annan sprängladdning någonstans på jordklotet. De flesta av dessa attentat nämns aldrig i svenska massmedier, så vanliga har sådana dåd blivit.

Ironiskt nog har utvecklingen gått så långt att det krävs ett stort attentat för att det ska få ordentlig uppmärksamhet jorden över.

Olika motiv för terrorism

Terrorism kan, som vi sett, användas för att försöka uppnå olika mål, oftast politiska eller religiösa. Flera organisationer världen över kräver självständighet för någon del av ett land och använder terrorism i sin kamp. Baskien, Indien, Korsika och Quebec i Kanada är bara några av de platser där sådana grupper framträtt.

Irländska republikanska armén, IRA, kämpade i årtionden för att Storbritannien ska lämna Nordirland och att dess sex grevskap skall återförenas med resten av Irland. Terrorn nådde även London.

Andra grupper har mer oklara mål. RAF:s idéer gick ut på att arbetarna var förtryckta men inte märkte det. Genom terrordåd skulle staten tvingas öka förtrycket tills det blev så hårt att arbetarna gjorde uppror - en uträkning som slog helt fel.

Terrorism under 1980-talet och 1990-talet

Under 1980-talet förändrades terrorismen delvis. Sedan förbindelserna mellan USA och Sovjetunionen blev bättre i mitten på 1980-talet försvann mycket av den terrorism som levt på konflikten mellan supermakterna. Det visade sig att flera terrorgrupper, bland annat RAF, fått stöd från Sovjetunionen och dess satellitstater i Östeuropa. När det stödet försvann förtvinade också terrorgrupperna.

Terrorism kopplat till religiösa mål har blivit allt vanligare. I Egypten har tusentals människor mördats av islamiska extremister som ansett att landets ledning inte varit rättrogna muslimer. Flera gånger under 1990-talet angreps turistgrupper, och många dödades. Målet har varit att skrämma bort turisterna som är en viktig inkomstkälla för Egypten. Myndigheterna har svarat med hårda motmedel. Extremister som gripits har dömts till långa fängelsestraff.

Blind terror

I Algeriet mördades under 1990-talet tiotusentals bybor i massakrer utförda av okända gärningsmän. I städerna mördades personer som ansågs alltför västerländska eller alltför regeringsvänliga. Totalt beräknas minst 75 000 människor ha dödats, många genom att ha fått halsen avskuren.

Våldet inleddes sedan det islamiska partiet GIA varit på väg att vinna ett val, men valet avbröts, och regeringen behöll makten. Vem som låg bakom massakrerna i Algeriet var oklart ännu i slutet av 1990-talet. Både muslimska extremister och, i några fall, regeringens egna styrkor har utpekats som ansvariga. Ett speciellt drag med terrorn i Algeriet har varit att inga krav framförts. Det är annars typiskt för terrorism; de som ligger bakom kräver något för att upphöra med sin verksamhet.

Även Ryssland drabbades av blind terror under 1990-talet. Bomber har exploderat på bussar, men ingen gärningsperson eller organisation har trätt fram och tagit på sig skulden.

USA och amerikanska intressen har varit ett vanligt mål för bombattacker. Ambassader har flera gånger bombats eller beskjutits.

Från terrorist till statsman

Terrorism används av både vänster- och högergrupper. Terrorism definieras egentligen som urskillningslösa angrepp mot civila mål, byggnader, transportmedel eller människor. Men beteckningen terrorist har blivit alltmer oklar. Den regering som ogillar en väpnad grupp kallar den gärna för terroristgrupp. Men för en annan folkgrupp kan de styrkor som av en regering kallas terrorister vara hjältar i en befrielsearmé.

Ibland kan personer som tidigare stämplats som terrorister bli respektabla. PLO-ledaren Yassir Arafat betraktades under årtionden av västvärlden som terrorist och ansvarig för en lång rad attentat mot Israel och israeliska intressen. Att besegra PLO visade sig omöjligt. Organisationen fick stöd, öppet eller dolt, av en lång rad arabländer. Även PLO:s ledning insåg till sist att målet, att utplåna Israel, aldrig skulle uppnås. Arafat blev efter hand betraktad som statsman, togs högtidligt emot i land efter land och fick tala inför FN:s generalförsamling. Efter hårda påtryckningar från USA slöt Israel och PLO fred, och Arafat och Israels premiärminister Yitzhak Rabin skakade hand på Vita husets gräsmatta.

Den svåra freden

Kort därefter, i november 1995, mördades premiärminister Rabin av en ung jude som var emot fredsavtalet. Även på den palestinska sidan tyckte många att Arafat gjort fel som slutit fred med Israel.

Svaret blev terrordåd av en ny typ. Självmordsbombare tejpade fullt med sprängmedel på kroppen, satte.sig på en buss och sprängde sig själva i bitar tillsammans med ett stort antal oskyldiga människor. Andra självmordsbombare utlöste sina sprängmedel på fullpackade gator eller torg. Än en gång fick TV-tittare världen över se bilder på förvridna bilvrak, blödande människor och barn och vuxna som sprängts i bitar. I flera fall tog organisationen Hamas, vars mål är att utplåna Israel, på sig skulden för bombdåden. Israel krävde att Yassir Arafat i sin tur skulle stoppa Hamas. Men organisationen hade ett stort folkligt stöd bland palestinierna, och därför kunde inte Arafat gå för hårt fram. Det skulle kosta honom politiskt stöd.

I Libanon slogs organisationen Hizbollah mot Israel som ockuperat en zon i södra delen av landet. För Israel var Hizbollah inget annat än en terrororganisation, som med fjärrstyrda bomber dödade israeliska soldater och besköt norra Israel med raketer. Men många shiamuslimer såg Hizbollah, som fick stöd av Syrien och Iran, som en organisation som bekämpade en ockupationsmakt. Hizbollah har hjälpt fattiga muslimer i Libanon, vilket skapat stöd för organisationen.

Exemplet Israel-PLO visar hur svårt det är att sluta fred efter åratals terror - en terror som båda sidor svarat för. Att sluta fred innebär oftast att båda parter måste ge efter. För personer som levt en stor del av sitt liv med kampen mot en fiende som enda mål kan det kännas som förräderi att det plötsligt blir en uppgörelse med den fiende som skulle besegras.

Det finns också en annan svårighet. De som tycker sig ha kämpat hela sitt liv har ibland lyckats sätta skräck och respekt i sin omgivning. I fredstid ändras allt detta.

De grupper som använder terror ser sig själva ofta som kämpar för friheten. Ibland är gränsen svår att dra mellan terrorism och gangstervälde. Flera grupper har använt rån, kidnappningar och utpressningar för att betala för sin verksamhet. Att gå tillbaka till vardagslivet när en ledare säger att kampen är över klarar en del medlemmar helt enkelt inte av. De stämplar ledaren som förrädare och fortsätter som förut, ibland genom att bilda en utbrytargrupp. Andra kan övergå till ren gangsterverksamhet.

LÄS MER: Terrorism

LÄS MER: Vad är terrorism?

LÄS MER: Kriget mot terrorismen

LÄS MER: Al-Qaida

LÄS MER: Hizbollah

LÄS MER: Islamiska staten (IS)

LÄS MER: Brott mot mänskligheten

LÄS MER: Attacken mot World Trade Center i New York förändrade världen

LÄS MER: Nutidshistoria

LÄS MER: Gerilla