Dels var det vita kolonister som krävde självständighet (likt USA fått några år tidigare) och dels var det svarta slavar som ville avskaffa slaveriet och ställde krav på mänskliga rättigheter även för dem.
Större delen av slavbefolkningen på ön deltog i revolutionen och 1794 avskaffades slaveriet i alla franska kolonier. Napoleon tog makten i Frankrike 1799 men han lyckades aldrig återta kontrollen över kolonin St Domingue och 1804 utropades Haiti som det första självständiga landet i Amerika med svart befolkningsmajoritet.
Revolutionen på Haiti i slutet av 1700-talet har inte enbart betydelse på grund av att Haiti fick självständighet. Det betydde också att Napoleons planer om dominans i Nordamerika gick om intet.
4. Amerikanska revolutionen (1776-1783)
Nordamerika koloniserades av européer från 1500-talet och framåt. I kölvattnet av upplysningstidens idéer om individens frihet och folkligt medbestämmande växte en rörelse bland kolonisterna fram som krävde amerikansk självständighet ifrån moderlandet Storbritannien.
Under mitten av 1700-talet rasade sjuårskriget mellan bl.a. Storbritannien och Frankrike. Eftersom båda länderna hade kolonier i Nordamerika förlades striderna också där. Resultatet blev att fransmännen tvingades lämna kontinenten. Dock var kriget kostsamt och Storbritannien ökade skatteuttaget från Amerika, vilket ledde till våldsamma protester från kolonisterna.
År 1776 förklarade sig de tretton brittiska kolonierna som det självständiga Amerikas Förenta Stater (USA). I självständighetsförklaringen ingick också en lista över mänskliga fri- och rättigheter. Under knappt tio år försökte britterna behålla sina kolonier, men genom framgångsrikt gerillakrig (stött av Frankrike) lyckades det nybildade USA försvara sin självständighet och 1783 erkändes USA av Storbritannien.
Det som gör amerikanska revolutionen betydelsefull är att USA som land representerade något helt nytt. Ett land utan statskyrka, utan kung och utan adel. Deras grundlag med maktdelning mellan president, parlament och domstol var också något radikalt nytt.
3. Iranska revolutionen (1979)
Islam har ända sedan Muhammed och de första kalifernas dagar varit en politisk kraft. Redan under 600-talet hade ett stort muslimskt rike (kalifat) skapats. Men i modern tid är det framförallt den iranska revolutionen och Ayatollah Khomeini som introducerat islam i allmänhet och islamismen i synnerhet som politisk kraft.
Iran styrdes sedan mitten av 1900-talet av den västorienterade och auktoritäre shahen Mohammad Reza Pahlavi. Han reformerade landet och levnadsstandarden steg, samtidigt som klyftorna och missnöjet från religiösa ledare ökade.
Ayatollah Khomeini var en av de personer i Iran som starkast opponerade sig mot reformerna och han gjorde det på religiös grund. Hans agitation var så stark att han tvingades i exil. Han återkom dock 1979 och var en av centralfigurerna i den islamistiska revolution som i grunden förvandlade den iranska samhället till en teokrati. Den iranska revolutionen satte islamismen som politisk rörelse på världskartan.
Många är de rörelser som inspirerats av Khomeinis revolution. Dessutom ville och lyckades Iran 1979 också vara ett alternativ till den tydliga dualism (öst eller väst) som dominerade under kalla kriget. Idag är Iran (vid sidan om Saudi) en av de tydligaste maktfaktorerna i Mellanöstern.
2. Ryska revolutionen (februari och oktober 1917)
Ryska revolutionen 1917 kan egentligen syfta på två olika händelser - en i februari och en i oktober (om vi använder den gamla julianska kalendern, vilket man gjorde i Ryssland 1917).
Februarirevolutionen var resultatet av folkligt missnöje dels med tsaren och dels med första världskriget. Revolutionen fick till följd att den ryske tsaren - Nikolaj II - störtades och en flera hundra år lång tradition av tsarstyre i landet var till ända, men Rysslands deltagande i kriget fortsatte. Dock fick landet politiska friheter man inte haft tidigare.
Parallellt med att en ny regering tog över styret i landet bildades sovjeter (arbetarråd) som i praktiken snabbt togs över av bolsjevikerna med Lenin och Trotskij i spetsen. Det fortsatta missnöjet med kriget gjorde att bolsjevikerna växte. Och i oktober 1917 grep man makten i en tämligen oblodig revolution. Ett skott avfyrades från pansarkryssaren Aurora när bolsjevikerna tog makten.
Följderna av ryska revolutionen var enorma. Ur oktoberrevolutionen växte Sovjetunionen fram - ett land som (vid sidan av USA) fullständigt skulle komma att dominera världspolitiken under andra hälften av 1900-talet och som var en av de viktiga orsakerna till att nazisterna inte vann andra världskriget. Dessutom var ryska revolutionen det dittills mest kraftfulla exemplet på den revolutionära socialismen potential att bli statsideologi.
1. Franska revolutionen (1789-1799)
I europeiska epokindelning brukar 1789 vara startåret för “modern tid” - bara det visar på vilken enorm betydelse den franska revolutionen har och har haft.
Det hela började som ett uppror mot politiska och ekonomiska orättvisor i landet. Kungligt envälde, höga skatter, missväxt och en föråldrad ståndsriksdag där inte folket fick vara med och bestämma, utgjorde förutsättningar för ett uppror.
