Amerikanska revolutionens följder

Revolutionen öppnade nya marknader och nya handelsförbindelser för de forna amerikanska kolonierna. Amerikanerna började tillverka sina egna varor och behövde inte längre köpa dem från Storbritannien. 

Amerikanernas seger öppnade också upp väldiga landområden västerut. Där skapades efterhand nya marknader när nybyggare byggde städer och odlade upp land. Men urbefolkningen fick betala ett högt pris.

Urbefolkningen

Även urbefolkningen påverkades av revolutionen. Många urfolk som shawnee, cree, cherokee och irokeser hade kämpat på britternas sida. Urfolken hoppades att en brittisk seger skulle begränsa möjligheterna för kolonisterna att ta sig västerut, bortom bergskedjan Appalacherna.

Men segern över Storbritannien ledde till att mängder av bosättare gav sig av västerut. Under 1800-talets gång blev stora delar av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen nästan utrotade och tvingades att flytta till särskilda områden - reservat. Amerikanarna fick ett eget land, samtidigt som ursprungsbefolkningen förlorade sitt.

”Den vite mannen gav oss många löften”, påminde sig siouxhövdingen Red Cloud på ålderns höst. ”Fler än jag kan minnas. Men de höll aldrig mer än ett; de lovade att de skulle ta vårt land, och de tog det.

Slavarna

De hundratusentals svarta slavarna i Nordamerika påverkades också av revolutionen. Britterna lovade att alla slavar som flydde från sina herrar och kämpade i den brittiska armén skulle få sin frihet efter kriget. I stort sett höll britterna sitt löfte och hjälpte efter kriget många frigivna slavar att ta sig till andra länder.

Även kolonisterna tillät frigivna eller förrymda slavar att slåss på deras sida. En av de mest kända är Peter Salem som deltog i krigets första drabbning vid Concorde. Han deltog även i det berömda slaget vid Bunker Hill, tillsammans med ett tiotal andra frigivna slavar.

Efter frihetskriget förbjöd de flesta av de nya delstaterna i norra USA slaveriet. I de sydligaste delstaterna gick utvecklingen åt motsatt håll. Många slavägare tog tillbaka sina löften om att ge slavarna frihet. En del frigivna slavar togs till fånga och tvingades tillbaka i slaveri. Det var ekonomiska orsaker som låg bakom. I norr växte det fram stora industrier. I sydstaterna var ekonomin beroende av jordbruket. Från sydstaterna kom 75 procent av världens bomull. Bomullen odlades på stora bomullsplantager och skördades av de svarta slavarna. Den växande brittiska textilindustrin köpte all bomull som sydstaterna kunde få fram. Därför ville inte plantageägarna göra sig av med slavarna.

Den amerikanska självständighetsförklaringen från 1776 var inspirerad av upplysningstidens idéer. Självständighetsförklaringen utarbetades bland annat av Thomas Jefferson och Benjamin Franklin och i den stod det att alla människor var jämlika. Men det gick inte att jämka samman slaveriet med författningens tal om jämlikhet. Spänningarna mellan nord och syd växte och utlöste till sist det amerikanska inbördeskriget 1861-1865.

Förebild i Europa

Den amerikanska revolutionen blev en förebild i Europa. Amerikanerna hade visat att ett folk kunde slå sig fritt och klara sig utan kung, adel och statskyrka. 1789 antogs USA:s grundlag och samma år blev revolutionshjälten George Washington USA:s förste president.

Samma år utbröt revolution i ett av Europas mäktigaste länder - Frankrike. Den franska revolutionen, som hämtade mycket inspiration från USA, svepte ironiskt nog bort den härskande klass som hjälpt de amerikanska kolonisterna att segra över Storbritannien.

Under franska revolutionen antog parlamentet 1789 en deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den hade stora likheter med den amerikanska självständighetsförklaringen och talade om frihet, jämlikhet och rättvisa. Den franska grundlag som antogs efter revolutionen byggde på deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Många länder har därefter stiftat lagar som bygger på den franska grundlagen och därmed på den amerikanska.

LÄS MER: Amerikanska revolutionen 1776-1783

LÄS MER: USA:s självständighetsförklaring skapade en ny världsordning 

LÄS MER: Amerikanska revolutionens orsaker

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1982
Peter N. Stearns, World History in Brief - Major Patterns of Change and Continuity, Longman, 2001
New York Public Library, The New York Public Library American History Desk Reference, Macmillan, 1997
John P. McKay, A history of world societies, Houghton Mifflin, 2000
 

FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare