Även brottsbekämpare som poliser och åklagare behöver mer kunskap om nutida slaveri och människohandel för att kunna arbeta mer effektivt. Dessutom behöver de som varit utsatta men blivit fria stöd, så att de inte hamnar i tvångsarbete igen.
Bland det allra viktigaste är förstås att minska efterfrågan på de varor och tjänster som levereras av slavarbetare. Så länge kunder frågar efter till exempel barnpornografi, sexuella tjänster och inte ställer krav på att varorna de köper är producerade under goda förhållanden, kommer människohandel och tvångsarbete att finnas kvar.
Somaly räddar sexslavar
Somaly Mam var tolv år när hon såldes som sexslav första gången. Idag driver hon en organisation som räddar flickor som är sexslavar på bordeller i Kambodja.
Somaly och andra som kämpar mot sexhandeln i Kambodja samarbetar även med internationella organisationer, eftersom många av kunderna på bordellerna kommer från utlandet. Från Sverige kommer barnsexturister, men även affärsresenärer och utlandsstationerade svenskar som vill köpa sex med barn.
Den som vill utnyttja barn söker sig förstås helst till platser där risken för straff är liten och barns kroppar säljs till ett billigt pris. Tidigare åkte många till Thailand, men där har polis och åklagare trappat upp jakten på dem som köper sex med barn, och därför väljer många barnsexturisterna nu att åka till andra länder, där myndigheterna än så länge inte har kontroll över situationen.
Somaly har många fiender och lever under ständigt dödshot.
– Bordellägare, maffian, vissa poliser, domare och högt uppsatta politiker tjänar pengar på handeln med flickor. Därför är det svårt och farligt att stoppa den.
När hon själv blev såld till en bordell försökte Somaly först göra motstånd och vägrade ta emot ”kunder”.
– Som straff blev jag slagen och våldtagen av bordellens ägare, minns hon. Sedan låste han in mig i ett litet rum. Innan han gick sa han: ”Gör som jag säger, eller så kommer jag att slå och våldta dig varje dag!”
Somaly lyckades rymma en gång men hittades snart. Som straff blev hon bunden, slagen och utnyttjad av olika män i över en vecka.
– Dom lyckades knäcka mig, säger Somaly.
Efter åtta år på bordellen fick hon till slut lite större frihet av ägarna. De höll henne inte längre inlåst dygnet runt och hon kunde lämna bordellen på egen hand ibland och till slut vågade hon ta steget att fly. Så småningom startade hon en organisationen AFESIP (Aktion för kvinnor i en svår situation).
Tusentals flickor, före detta sexslavar, har fått ett bättre liv tack vare Somaly och AFESIP. De får också information om sina rättigheter och hjälp att bygga upp nya liv.
LÄS MER: Nutida slaveri (artikelserie)
LÄS MER: Mänskliga rättigheter
LÄS MER: Brottslighet och kriminalvård
Text: Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
Läs mer om
Materialet har tidigare varit en del av skolmaterialet ”Slaveri då och nu – Rätten till frihet” som getts ut av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige i samband med ett informationsprojekt om Sveriges roll i det transatlantiska slaveriet och om nutida slaveri. Bakgrunden är att regeringen i juli 2007 beslutade att delegationen tillsammans med organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och mot rasism och diskriminering skulle genomföra kommunikations- och kunskapshöjande aktiviteter till minne av att det är 200 år sedan den transatlantiska slavhandeln avskaffades.