Fakta om Västeråsriksdagarna 1527 och 1544Västerås riksdag 1527Denna riksdag var sammankallad i juni 1527 med anledning av det andra dalaupproret och betraktas som startskottet för reformationen i Sverige. Västeråsriksdagen är även viktig ur konstitutionell synpunkt. För första gången i Sveriges historia hölls en riksdag där alla samhällsgrupper och alla delar av riket (utom Finland) var representerade, där deltagarna skulle ta ställning till konkreta problem och där deras svar kom att läggas till grund för en sorts "lagstiftning". I sitt öppningstal inför ständerna kontrasterade (jämförde) Gustav Vasa kyrkans överflöd mot kronans och adelns fattigdom, beskyllde biskoparna - som leddes av biskop Hans Brask i Linköping - för att ha underblåst upproret och hotade även sina otacksamma undersåtar med att abdikera. Därefter tillfrågades riksdagen hur upproret i riket skulle stillas, kronans finanser förbättras och adelns ekonomiska svårigheter avhjälpas. Som avsett svarade råd, adel, borgare och bönder med att föreslå indragningar av kyrkans egendom. I det beslut som utfärdades (Västerås recess) stadgades att man gemensamt skulle straffa alla upprorsmakare, att biskoparna skulle berövas sina väpnade följen och lämna över sina borgar till kungen, att klostren skulle användas för adelns rusttjänst och att alla gårdar och den mark som donerats, sålts eller förpantats till kyrkan efter år 1454 skulle återgå till adeln. Mötet innehöll även en teologisk disputation mellan den katolske Uppsalateologen Peder Galle och den protestantiske domprosten i Stockholm Olaus Petri (se nedan). Som sista punkt bad därför ständerna att Guds ord i framtiden skulle "renliga predikas". Detta kunde vare sig katoliker eller protestanter invända emot. På det rent kyrkliga planet ändrades heller ingenting genom Västeråsriksdagen. Dess betydelse låg i att kyrkans politiska och ekonomiska maktställning hade knäckts. I den slutliga förordningen (ordinantian) efter mötet specificerade och skärpte kungen dessa fordringar. Biskoparna förlorade även sina platser i rådet (dåtidens regering), och största delen av den indragna kyrkojorden skulle komma att tillfalla Gustav Vasa personligen. Västerås riksdag 1544I januari 1544 lät kungen återigen sammankalla en riksdag i Västerås under vilken reformationen förverkligades även gällande liturgiska spörsmål. Reformationens religiösa krav genomdrevs nu fullt ut. Konstitutionellt innebar riksdagen också en nyhet genom att även lantprästerna kallades att närvara. Därmed var grunden lagd för den svenska fyrståndsriksdagen. Sverige kom på så vis hädanefter att ha fyra sociala stånd (adel, präster, borgare och bönder) i samhället istället för tre som tidigare under medeltiden. Vid riksdagen beslutades också att ärftlig tronföljd och ärftliga hertigdömen skulle införas i Sverige. Det fastslogs att Gustav Vasas arvingar var "rätta arvkonungar till Sveriges krona". Tronen skulle ärvas av äldste sonen och vidare till hans äldste son. Samtidigt fick kungen också rätt att förse sina yngre söner med ärftliga hertigdömen. Ideologiskt innebar den ärftliga tronföljden att monarkin proklamerades som varande av Guds nåde, vilket bröt mot landskapslagarnas principer om valkungadöme.
| 
