M
Tagg
Barnarbete i fabrik
Arbetare, varav många barn, i Hvetlanda tändsticksfabrik, 1910.

Barnarbete

Barnarbete var en normal företeelse i det förindustriella samhället. Barndomen var ingen lekålder, så snart som möjligt fick bondbarnen hjälpa till i arbetet. Samma sak gällde för den växande skaran obesuttna (torpare, statare, backstugusittare m.fl.) på landsbygden. Deras barn måste dessutom ofta ta arbete långt hemifrån som pigor och drängar. Aristokratins och borgarnas barn fick lära sig faderns yrke men slapp rena tjänstesysslor.

Barnarbetet följde med in i industrisamhället. Bestämmelsen från 1846 om 12-årsgräns följdes inte. Tändsticksindustrin som byggdes upp vid seklets mitt använde 1845 upp till 85 procent barnarbetare; 1855 var andelen 37 procent. Cirka en tredjedel av glas-och tobaksindustrins arbetare var också barn, oftast med okvalificerade sysslor och för kanske en tredjedel av de vuxna arbetarnas löner.

ANNONS

Så småningom avtog barnarbetet och en förordning 1881 begränsade barnens arbetstid till sex timmar. Nattarbete var redan tidigare förbjudet.

Barnarbetet kritiserades, inte bara för de hårda arbetsvillkoren utan främst för att barnens skolgång och kristliga uppfostran därmed försummades. En av systemets försvarare, fabrikören Per Murén, ansåg däremot att det var en fördel för föräldrarna att få de små barnen "uppfostrade, klädda och födda" vid fabrikerna.

LÄS MER: Fattigbarn, fosterhem och barnarbete förr

LÄS MER: Sverige under 1800-talet

LÄS MER: Industriella revolutionens baksida

LÄS MER: Industriella revolutionens sociala följder
 

FÖRFATTARE

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här nedan hittar du material som kan relateras till barnarbete förr.

Uppdaterad: 20 maj 2024
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Barnarbete

M
Barn som leker i snö.

Barndom och leksaker i början av 1900-talet

av: Jane Fredlund
2024-10-26

I den här artikeln berättar kulturhistorikern Jane Fredlund om leksaker och hur det var att vara barn i början av 1900-talet. Det var en tid då barndomen ofta var kort och fylld av arbete. Men det fanns också tid för lek. Barn från välbärgade familjer kunde ha riktiga leksaker, medan fattigare barn skapade leksaker av hushållsprylar och enkla naturmaterial. Med tiden blev leksakerna mer avancerade och massproducerade, med klassiker som Märklintåget, gunghästar, teddybjörnar och senare Barbie. Barns lek har förändrats, men behovet av att leka har förblivit detsamma...

+ Läs mer

M
Matbespisning för fattiga barn.

Fattigbarn, fosterhem och barnarbete förr

av: Jan-Olof Fallström
2024-05-20

I det förindustriella samhället hade människor över huvud en positiv syn på barnarbete. Det ansågs naturligt och nödvändigt att barnen deltog i arbetet. I praktiken kom det här synsättet främst att gälla barn till bönder, torpare, hantverkare, smeder och andra rörelseidkare inom underklassen. Redan vid 7-8 års ålder måste både pojkar och flickor hjälpa till med enklare sysslor, anpassade efter kön. Det fanns två syften: för det första att minska behovet av lejd arbetskraft; för det andra att länka in barnen i hushållens gemenskap för att de som vuxna skulle kunna utföra alla arbetsuppgifter som krävdes av en bonde eller bondmora eller i en hantverkarfamilj.

+ Läs mer

L

Industriella revolutionens baksida

av: Carsten Ryytty
2018-02-03

Industriella revolutionen i Storbritannien skapade välstånd och rikedom för en del. Men det var många som hade det svårt. I Liverpool bodde 20 000 människor i källare, och golven kunde vara så fuktiga att de som bodde där hakade av dörrar och lade dem på tegelstenar för att få enkla sängar...

+ Läs mer

Länkar om Barnarbete

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS