Klimatet bestäms av temperatur och nederbörd. Områden med s.k. tempererat klimat har fyra årstider. Under hösten är dygnsmedeltemperaturen fallande och ligger mellan 10 och 0 grader.
I det här avsnittet förklaras skillnaden mellan väder och klimat. Vi ska också titta på jordens klimatzoner, olika naturliga faktorer som påverkar klimatet samt människans påverkan på klimatet.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Väder visar atmosfärens aktuella tillstånd och beteende (hur det är utomhus just nu). Detta beskrivs med hjälp av temperatur, molnighet, vindar, nederbörd, lufttryck och så vidare.
Energin från solen är den grundläggande förutsättningen för klimatet.
Jordaxelns lutning påverkar hur stor mängd av solstrålarna som träffar jordens yta.
Att jordaxeln lutar är anledningen till att vi har olika årstider. När jorden kretsar kring solen lutar den hela tiden med 23,5 grader.
Om nu inte jorden hade lutat skulle vi året runt ha tolv timmars dag och tolv timmars natt. Dessutom skulle vi inte ha haft någon temperaturskillnad mellan sommar och vinter.
Under sommaren lutar norra halvklotet mot solen, då får vi det varmare. Allra högst står solen den 21 juni. Då har vi sommarsolstånd.
Efter detta datum minskar norra halvklotets lutning mot solen och i slutet av september lutar varken norra eller södra halvklotet mot solen. Då får vi höstdagjämning. Det innebär att överallt på jorden är både dag och natt lika långa.
Den 21 december har vi vintersolstånd. Då lutar södra halvklotet som mest mot solen.
I slutet av mars befinner sig jorden åter i det läge då ingen del lutar mot solen. Då får vi vårdagjämning.
Det klimat som råder på jorden idag bestäms av ett antal faktorer som påverkar klimatet olika i tid och rum. De grundläggande faktorerna är strålning från solen (som påverkas av jordaxelns lutning), cirkulation i atmosfären och havet samt topografi (jordytans terräng) på land och i hav.
Den grundläggande energin kommer från solen. Cirkulationen i atmosfären och i haven fördelar energin över jorden beroende på jordytans utseende (läs mer om detta i rutan med fördjupning längre ner).
Ytterligare en faktor som påverkar klimatet är mänsklig aktivitet.
Klimatförändringarna beror på både naturlig och mänsklig påverkan. Mycket talar idag för att klimatet förändras snabbt och mer än vad de naturliga variationerna åstadkommer. Orsaken till detta är högst troligt industrialiseringen sedan mitten av 1700-talet.
Människans påverkan på jordens klimat består av förändringar i ett antal faktorer såsom växthusgaser, partiklar och naturliga faktorer. Den sammanlagda påverkan som anges har dock skett ojämnt i tiden. Inte minst växthusgasutsläppen låg på tämligen låga nivåer fram till mitten av 1900-talet. Sedan dess har de ökat kraftigt.
Strålningsflödena genom jordatmosfären påverkas av atmosfärens sammansättning och innehåll av partiklar (aerosoler) samt moln. Under en längre tid har människan genom förbränning av fossila bränslen förändrat atmosfärens sammansättning.
Eftersom halten av växthusgaser i atmosfären ökar, så ökar den så kallade växthuseffekten.
De vanligaste växthusgaserna är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas) och ozon. Förekomsten av alla dessa gaser i atmosfären har ökat markant sedan industrialismens början, och särskilt sedan senare delen av 1900-talet.
Orsaken till ökningen är mänskliga aktiviteter, såsom förbränning av fossila bränslen (kol, olja, naturgas) vilket ger koldioxidutsläpp, eller uppfödning och hållning av stora mängder boskap vilket ger metangas.
Vissa kraftfulla växthusgaser finns inte ens naturligt, utan är framställda av människan och verkar dessutom nedbrytande på ozonlagret.
Flera meteorologiska faktorer har därmed förändrats vilket påverkar det globala klimatet.
Flera tecken talar för att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen. Genom att studera långa mätserier av både globala och regionala data kan vi se både temperatur- och nederbördsförändringar redan idag. Vi kan på detta sätt konstatera att klimatet håller på att förändras.
Den globala medeltemperaturen har under den senaste 100-årsperioden ökat med drygt 0,7 grader vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning. Andra tecken på förändringar är tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster.
LÄS MER: Klimatförändringar och global uppvärmning
LÄS MER: Klimatförändringar genom historien
LÄS MER: Globala målen
PODCAST: Global uppvärmning - orsaker, konsekvenser och lösningar
Avdunstning: När vatten värms upp av sol och markvärme och övergår från flytande form till gasform, d.v.s. vattenånga. Varm luft stiger uppåt till den kommer tillräckligt högt upp och kyls varefter moln bildas. När sedan molnen kyls ytterligare kondenserar vattenångan i luften och övergår till nederbörd.
Ekvatorn: Breddgraden som delar Norra halvklotet från det södra.
Global uppvärmning: Uppvärmning av jordens atmosfär och hav som huvudsakligen orsakas av människans utsläpp av växthusgaser. Den globala uppvärmningen beror på förstärkningen av den naturliga växthuseffekten.
Golfströmmen: Havsström som tar med varmt vatten från Mexikanska golfen upp till Norden och gör så att klimatet där blir varmare.
Inlandsklimat: Inåt landet blir klimatet kallare på vintern och något varmare på sommaren. Inlandsklimat ger större skillnader i temperatur (och årstider) än kustklimat. Det går snabbare att förändra temperaturen på land än ute till havs eftersom mark inte har samma värmebevarande effekt som stora vatten.
Klimat: Den typ av väder som finns i ett visst område över en längre tid.
Klimatförändringar: Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, t.ex. istider, medan andra är varmare. Läs mer om klimatförändringar >
Klimatpolitik: Politik som försöker se till att den globala uppvärmningen inte blir för kraftig.
Koldioxidutsläpp: Då fossila bränslen förbränns frigörs den koldioxid som finns i dessa.
Kondens: När vattenånga kyls ner och övergår i fast form till vattendroppar.
Kustklimat: Nära större vatten (oftast hav, men också större sjöar) blir klimatet mildare på vintern och något svalare på sommaren. Detta beror på att vattnet påverkar temperaturen i luften. Stora vatten tar lång tid att värma upp eller kyla ner vilket gör att vattnet fungerar som en temperaturutjämnare på de omkringliggande landområdena.
Medelhavsklimat: Klimatet runt Medelhavet. Korta milda vintrar och heta torra somrar. Inte så mycket skog, men mycket buskar, olivträd och andra växter som trivs i klimatet.
Meteorologi: Läran om vädret (atmosfären), dess fysik och kemi. En meteorolog ägnar sig bland annat åt att studera och observera atmosfären och kan på så sätt även förutse det kommande vädret.
Nederbörd: Vatten som faller ner från himlen i form av regn, snö eller hagel.
Norra halvklotet: Den halvan av jorden som är norr om ekvatorn. Södra halvklotet ligger följaktligen söder om ekvatorn.
Orkan: Vind som överstiger 32,7 m/s (118 km/h).
Permafrost: Marken är frusen (tjäle) året om.
Utsläpp: Avgaser från fabriker och fordon innehåller ofta växthusgaser. Detta leder till att öka växthuseffekten vilket inte är bra eftersom jordens klimat då blir allt varmare.
Vattnets kretslopp: Vattnets cykliska flöde mellan havet (inkl. vattensamlingar på land) och atmosfären.
Väder: Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen på en viss plats under en kortare tid.
Växthuseffekten: En del av den värme som når jorden hindras från att studsa ut i rymden. En naturlig (lagom) växthuseffekt är nödvändig för att det ska finnas värme och liv på jorden, men sedan drygt hundra år tillbaka har växthusgaserna ökat genom utsläpp vilket gjort att växthuseffekten blivit allt starkare.
Växthusgaser: Gaser (naturliga eller tillförda) i atmosfären som fångar och håller kvar värmestrålningen från solen.
Fördjupning Tre faktorer som påverkar klimatet1. Strålning från solenEnergin från solen är den grundläggande förutsättningen för klimatet. Strålningen från solen varierar över dagen och under året. Därmed påverkas den dagliga och årliga cykeln för många av klimatets mätbara beståndsdelar. Den mest självklara är temperaturen som varierar i takt med solens intensitet. Energin från solen absorberas till viss del i jordytan, moln och atmosfären. Därmed sker en uppvärmning. Solenergin som absorberats i havs- eller jordytan kan värma upp luften närmast ytan eller bidra till avdunstning av vatten. En del av energin sänds ut som strålning. Atmosfären kan tyckas genomskinlig för strålning, men den strålning vi inte ser med blotta ögat absorberas till stora delar av s.k. växthusgaser. Den infångade energin ger upphov till en temperaturökning i luften. De mest betydande växthusgaserna är vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid. Men även ozon och halogenerade kolväten är viktiga. De halogenerade kolvätena är stabila föreningar skapade av människan för industriell användning. Läs om växthuseffekten > 2. CirkulationEnergin som kommer från solen tränger till stor del igenom atmosfären och absorberas i jordytan. Den uppvärmda jordytan värmer i sin tur atmosfären eller gör så att vatten avdunstar och blir till moln. I huvudsak sker det en kraftig uppvärmning av jorden på lägre breddgrader (nära ekvatorn). Denna överskottsenergi transporteras mot högre och kallare breddgrader av havsströmmar och vindar. På samma sätt som rörelserna i atmosfären påverkar klimatet på en viss plats så gör havsströmmarna det. Mest inflytande i Sverige har Golfströmmen och dess nordliga utlöpare den Nordatlantiska strömmen. Utan denna värmetransport skulle vi ha kallare vintrar i Europa. Solen värmer de översta skikten i världshaven. Oceanernas ytströmmar drivs av vindarna och är därför intimt kopplade till atmosfärens cirkulation. Oceanerna har ett medeldjup på runt 4 000 meter. I djupet råder mörker och kyla. Men även här finns det havsströmmar. De drivs av olikheter i salthalt och temperatur. Ytvattnet är naturligtvis varmast i tropikerna och kallast i ishaven. Men vad inte många vet är att temperaturen under det solbelysta och uppvärmda översta skiktet bara är 1-4 grader. Medeltemperaturen i världshaven är låg. 3. TopografiKlimatet i en region kan variera över korta geografiska avstånd om höjden ändras. Exempel på detta är klimatet i och kring Alperna eller i de svenska fjällen. På hög höjd finns det glaciärer medan man på lägre höjd har skogar och åkrar. Detta speglar att temperaturen i atmosfären i genomsnitt avtar med höjden. Avstånd från havet påverkar också klimatet. Havstemperaturer ändras långsamt jämfört med landytors. Därför utjämnas temperaturvariationerna över året och dygnet hos exempelvis kustnära orter som Göteborg och Visby (som har kustklimat) om man jämför dem med platser som ligger i inlandet, som exempelvis Örebro och Växjö (som har inlandsklimat). Mer extrema skillnader ser man vid jämförelse mellan Irlands kustklimat och inlandsklimatet i exempelvis Novosibirsk, Ryssland. Dessa platser ligger ungefär på samma latitud (breddgrad). |
LÄS MER: Atmosfären
LÄS MER: Nederbörd
LÄS MER: Vindar
LÄS MER: Moln
LÄS MER: Ozonskiktet
Frågor till texten:
FÖRFATTARE
Text: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI
Webbplats: Väder, väderprognoser, klimat- och vädertjänster i Sverige | SMHI
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Geografi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1 och Naturkunskap 1a1.
På SMHI.se finns en utbildningssida om klimat för grundskolan (7-9) och gymnasiet. Sidan innehåller såväl faktatexter som poddar, spel och filmer.
Engagera unga för en hållbar framtid! Med WWF:s handledning Influence the future - Vår stad 2030 får ni stöd att arbeta med utmaningar i det omgivande samhället, där eleverna tar aktiv del.
Häng med på ett gastkramande äventyr genom öken och savann till regnskog och glaciärer – och gör dina elever nyfikna på jordens klimat- och vegetationszoner.
Energifallet är ett utbildningsmaterial om energi och hållbar utveckling från Naturskyddsföreningen. Ett material som inte bara ger eleverna teoretiska kunskaper utan även låter dem använda verkligheten utanför klassrummet för att undersöka hur hållbar utveckling hänger ihop med alla ämnen i skolan.
Sverige är ett land med mycket varierad natur. En del av orsaken till det är att Sverige är ett så avlångt land. Det påverkar både vår natur och vårt klimat...
Den senaste istiden började för 110 000 år sedan. Klimatet blev allt kallare och glaciärerna växte varje år tills de bildade ett sammanhängande istäcke. Isen hade sin största utbredning för 22 000 år sedan. Då var den 3-4 kilometer tjock och täckte stora delar av norra halvklotet. Hela Skandinavien låg under isen som sträckte sig ända ner i Tyskland...
Vindar är luft som rör sig. Att vindar uppstår beror ytterst på solstrålarnas värme. Även på tio kilometers höjd blåser det vindar, ofta med dubbel orkanstyrka...
Jordens atmosfär - en osynlig mantel av gaser som omsluter vår planet - är livsviktig för allt liv på jorden. Den består huvudsakligen av kväve och syre med spår av andra gaser och fuktighet. Atmosfärens skikt kallas troposfären, stratosfären, mesosfären och termosfären och varierar i höjd och temperatur. Atmosfären påverkar vårt klimat och väder. Solen värmer jorden, som i sin tur värmer atmosfären, vilket skapar vindar och moln som spelar en central roll i jordens hydrologiska kretslopp.
De mest dödsbringande av alla sorters oväder är de tropiska orkanerna. När en orkan dragit fram över ett område efterlämnar den förödelse och död...
Om ca 20 000 - 40 000 år bildas ett tusen meter tjockt istäcke i den skandinaviska fjällkedjan. Det är starten på en ny istid som kommer att drabba Norden hårt. När istäcket är som störst når det långt ner i Europa. Ovanpå vad som en gång var Stockholm är isen 2,5 kilometer tjock...
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.
Mattias, Anna och Kristoffer pratar om klimatflyktingar. Vad är en klimatflykting? Varför finns det klimatflyktingar?
Genomgång (4:14 min) via YouTubekanalen Snabb fakta som i den här videon förklarar skillnaden på väder och klimat.
Genomgång (18:20 min) där SO-läraren John Holm berättar om vind, regn och klimat. Här berörs: varför blåser och regnar det, vattnets kretslopp, olika typer av nederbörd, klimat och klimatzoner, höjd över havet, kustklimat, inlandsklimat, havsströmmar, m.m.
På smhi.se finns en utbildningssida om klimat och klimatanpassning, med separata ingångar för elever och lärare. På sidan finns bland annat filmer, klimatanpassningsspel och podd som på olika sätt kan inspirera till olika fördjupningsarbeten kring hållbarhet, klimat och klimatförändringar. Sidan har utvecklats i samarbete med pedagogikforskare och innehållet har granskats av klimatforskare vid SMHI för att säkerställa vetenskaplig korrekthet och kvalitet.
Genomgång (6:58 min) där SO-läraren Viktor Forss fortsätter prata om klimatzoner. Här berörs tropiskt klimat, subtropiskt klimat, tempererat klimat och polarklimat.
Genomgång (10:15 min) där SO-läraren Viktor Forss förklarar klimat och klimatzoner. Här berörs främst vad klimat är, kust- och inlandsklimat och klimatzoner.
Avsnitt (7:25 min) från UR:s programserie Naturvetenskap förklarad där du kan lära dig mer om ozonskiktet. Vad är egentligen ozonlagret? Och varför är det förtunnat? Vi följer med Sargon till ett en freonåtervinning och ett rymdobservatorium i Onsala där experter förklarar hur människan har påverkat ozonlagret.
Om serien Naturkunskap förklarad
I kärnfulla avsnitt förklarar vi naturkunskapens olika delar. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning. Serien är kopplad till ämnet biologi på gymnasiet och fungerar som såväl introduktion som sammanfattning av olika kursmoment.
Lektionsfilm (11:21 min) där SO-läraren Patrik Kaati berättar om hur en monsun bildas, när den bildas och vilka konsekvenser det kan få för samhällen som drabbas. Här berörs både sommarmonsun och vintermonsun.
Lektionsfilm (8:06 min) där SO-läraren Patrik Kaati berättar om atmosfärens allmänna cirkulation
Genomgång (9:59 min) där SO-läraren John Holm läser och visar hur man använder ett klimatdiagram. Här berörs klimatzoner, inlandsklimat, kustklimat m.m.
Artikel på Stockholms universitets webbplats där du hittar fakta om Golfströmmen och dess avmattning. Extremt kalla vintrar, värmeböljor och torka på sommaren blev konsekvenserna för 12 000 år sedan då Golfströmmen försvagades markant. I princip skulle en liknande situation kunna inträffa idag enligt en ny studie som publicerats i Nature Communication. De mycket kalla havstemperaturer som på sistone har mätts upp i centrala Nordatlanten tyder på att Golfströmmens transport av varmt havsytevatten norrut har försvagats betydligt, och den har under de senaste 1 000 åren troligen inte varit lika svag som den är nu. De flesta av dagens klimatmodeller visar dessutom att den globala uppvärmningen kan leda till en ännu svagare transport av varmt havsytevatten norrut, men dock inte till att Golfströmmen helt stannar av...
Artikel och reportage (3 min) på SVT:s webbplats där du kan läsa om Golfströmmen och dess avmattning. Den norra delen av Golfströmmen håller på att försvagas och den globala uppvärmningen är orsaken. I ett kommande nummer av tidningen Nature Geoscience bekräftar ytterligare en grupp forskare att det hittills rör sig om 10-20 procents avmattning...
Artikel i tidningen Forskning.se där du kan läsa om Golfströmmens avmattning. Berodde den ihållande sommarhettan 2018 på att Golfströmmen saktat in? En ny svensk studie pekar på det, även om det i nuläget inte går att säga något säkert. Förändringar i golfströmmen kan orsaka de atmosfäriska blockeringar som stoppat regnen från Atlanten...
Faktatext på Historiska museets webbplats där du kan läsa kortfattat om klimatförändringar genom historien. Jordens klimat har alltid varierat. Långa tider med varmare klimat har med några hundra miljoner års mellanrum avbrutits av sådana med kallare klimat...
Lektionsfilm (14:59 min) där SO-läraren Pia berättar om klimatzoner och hur klimatdiagram fungerar.
Lektionsfilm (4:27 min) där SO-läraren Pia förklarar hur monsunregn uppstår.
Naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Här hittar du bland annat material...
Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och...
Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en...
Geografiska fakta och skildringar om olika världsdelar och världens länder.
Hållbar utveckling och dess tre former: social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Hur val och...
Om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa. Här berörs även klimatförändringens konsekvenser för...
Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, såsom istider, medan andra är varmare. Så...
Istider är geologiska perioder i jordens historia då stora delar av kontinenternas yta varit täckta...
Växthuseffekten är ett sammanfattande begrepp för växthusgaserna (t.ex. koldioxid och metangas) i...
Ozon är en form av syre, men som innehåller fler syreatomer (molekylerna har tre syreatomer...
Åska är ett väderfenomen av elektriska urladdningar i jordens atmosfär.Omkring 44 000 åskväder...
Ett moln består av miljarder mikroskopiska vattendroppar som är så lätta att de svävar i luften....
Vindar är luft som rör sig. Att vindar uppstår beror ytterst på solstrålarnas värme. Luft rör sig...
Nederbörd är regn, snö eller hagel - vatten som i olika form faller från himlen. All nederbörd...
Jorden är den enda planet i vårt solsystem som är omgivet av ett tunt lager av livgivande gaser,...
Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...
Tidigare historiaPrecis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål för...
Med klimat menas den typ av väder som finns i ett visst område över en längre tid. Klimatet kan...
Golfströmmen är en varm havsström i Nordatlanten. Den börjar vid Mexikanska golfen (som gett...