Rika personer fick en omfattande och dyr balsamering. Denna balsameringskonst förekom från omkring 2500 f.Kr ända fram till ett par århundraden efter vår tideräknings början. Den var så effektiv att kropparna har bevarats i tusentals år.
Vid en balsamering tvättade man först liket. Därefter drog balsameringsmästaren, som hade en schakalmask på sig, ut en del av hjärnan med en järnhake genom näsborrarna. Sedan avlägsnades inälvorna genom ett snitt i vänstra sidan av underlivet med en skarp etiopisk stenkniv. Därefter drogs inälvorna ut och man tvättade den döda kroppen invändigt med palmvin.
Några av de inre organen balsamerades också, men inte hjärnan och hjärtat. Hjärnans funktion visste egyptierna ingenting om, och den kastades helt enkelt bort. Hjärtat lämnades kvar i kroppen, eftersom egyptierna trodde att hjärtat var platsen för intelligensen. De inre organen placerades i stenkärl och balsamerades.
Därefter sänkte man ner liket i ett bad av natron (saltlösning). Det brukade ta ca 40 dagar att torka ut kroppen. Efter uttorkningen stoppades den tomma skallen upp med linnebindor och kroppens ihåligheter fylldes med linnebindor eller sågspån. Man täckte över skåran i magen med en guldplåt, målade tå och fingernaglarna med henna och ersatte de försvunna ögonen med halvädelstenar. Så gneds kroppen in med oljor, vars doft fortfarande kan kännas hos många mumier. Inlindningen kunde ta 14 dagar och det gick åt 150-500 meter linneremsor. Hela mumifieringsprocessen tog ca 70 dagar.
Den näst bästa balsameringsmetoden bestod i att man inte skar i kroppen eller avlägsnade några inre organ. Man nöjde sig med att spruta in cederolja i anus som därefter stoppades igen. Därpå lades kroppen i natron i det förskrivna antalet dagar, varefter oljan släpptes ut samma väg. Oljan var så kraftig att den hade löst upp de inre organen, som rann ut tillsammans med oljan. Därefter fick de anhöriga linda kroppen i bandage.
Endast ett fåtal mumier har fått vila i frid. Gravplundrare har använt mumier i olika syften. Ända fram till 1920-talet har man använt nedmalda mumier i olika slags mediciner, exempelvis i hostmedicin.
Men mumier har inte bara använts inom läkarvetenskapen. Senast under 1800-talet använde man mumier som facklor eftersom de brann så bra.
LÄS MER: Egyptisk mytologi
LÄS MER: Forntidens Egypten
LÄS MER: Pyramiderna
LÄS MER: Tutankhamun
LÄS MER: Upptäckten av Tutankhamuns grav 1922
LÄS MER: Rosettastenen löste hieroglyfernas gåta
LÄS MER: Arkeologi
LÄS MER: Egyptens historia
