Ruserna var en etnisk grupp av skandinaviskt ursprung i det forntida Ryssland och norra Ukraina. Ordet kommer sannolikt av Roden/Roslagen, liksom finskans ord för Sverige - Ruotsi.
Enligt den ryska Nestorskrönikan, som nedtecknades omkring 1100, skulle ryssarna vid 800-talets mitt ha inkallat varjagfursten Rurik för att härska över dem (varjager = svear). Rurik blev sedan stamfar åt den första kievryska härskarätten. Även om denna berättelse är osann är det uppenbart att svearna kom att spela en ledande roll i det nuvarande Ryssland när öst-västhandeln blossade upp under vikingatiden.
Härskarnamn som Oleg och Igor har skandinaviska förebilder (Helge och Ingvar). Beteckningen rus användes också på svear, vilket framgår av en frankisk annalnotis år 839, som berättar att en grupp rus passerat frankiskt område på väg hem till Sverige från Konstantinopel. Också arabiska krönikörer har skildrat sina möten med rus på olika handelsplatser i Ryssland och ger en föga smickrande bild av deras hygien och gravseder.
I slutet av 900-talet tycks rus dock ha förlorat sin skandinaviska identitet och blandats upp med de lokala eliterna. Kontakterna mellan Sverige och Ryssland upprätthölls dock långt fram i tiden. Olof Skötkonung gifte t.ex. bort sin dotter med en rysk furste.
LÄS MER: Nordbornas resor och kolonisering i österled och västerled under vikingatiden
LÄS MER: Rysslands historia
LÄS MER: Vikingatiden
LÄS MER: Novgorod - vikingar som statsbyggare i öst
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
