Olof Skötkonung (död omkring år 1022) var en svensk kung av Ynglingaätten. Olof Skötkonung är den förste svenske kung som låtit prägla mynt i eget namn och som man vet härskat över både Svealand och Götaland. Mynten är präglade i Sigtuna i Uppland, men Olof finns också upptagen i Västgötalagens kungalängd.
Liksom sin far Erik segersäll var han kristen (mynten bär korssymboler) och ska enligt en mycket osäker uppgift ha döpts av missionären Sigfrid vid Husaby källa omkring år 1000.
Han beröms också av Adam av Bremen för sitt kristna nit och sägs ha grundat det första svenska biskopssätet i Skara. Asatemplet i Uppsala sökte han förgäves stänga.
I de isländska sagorna finns uppgifter om att han skulle ha slagits på den danske kungen Sven Tveskäggs sida mot den norske kungen Olav Tryggvasson i ett sjöslag vid Svolder (i Öresund?). Senare ska Upplandsbönderna under ledning av Torgny lagman ha tvingat honom att sluta fred med Norge och fortsätta härjningstågen i österled. Eftersom de isländska uppgifterna är från 1200-talet kan de dock inte anses pålitliga.
Vad tillnamnet skötkonung syftar på är okänt, möjligen har det med skatt (= mynt?) att göra.
LÄS MER: Nordens kristnande
LÄS MER: Vikingatiden
LÄS MER: Ynglingaätten
PODCAST: Sveriges kristnande
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).