De nordiska länderna kom under efterkrigstiden att anpassa sin utrikespolitik efter det rådande politiska läget. Sverige balanserade officiellt sin utrikespolitik mellan kalla krigets båda stormakter (USA och Sovjetunionen) på samma sätt som under andra världskriget och beskrev sig själva som neutrala (se karta). Vid tiden strax efter andra världskriget uppvisade Sverige en eftergivenhet gentemot sovjetiska påtryckningar, vilket kom till uttryck i den s.k. baltutlämningen 1 januari 1946 då Sverige utlämnade balter och tyskar till Sovjetunionen vilka hade flytt till Sverige under slutskedet av andra världskriget. Samtidigt skedde inofficiellt i hemlighet ett försvarssamarbete med USA där Sverige fick försäkringar om amerikansk hjälp vid ett ryskt anfall.
Artikel i tidningen Populär Historia där Anna Larsdotter berättar om flygvapnets historia under kalla kriget. Under kalla kriget byggde Sverige upp ett av världens starkaste flygvapen. Egenproducerade plan som Tunnan, Draken och Viggen liksom avancerade radar- och bassystem designades för att möta anfall från andra sidan Östersjön. Sådana kom aldrig, men ibland hettade det till när svenska stridspiloter fick närkontakt med såväl sovjetiska som amerikanska plan...