Omvärlden är i ständig och ofta snabb förändring. Svensk säkerhet påverkas av både händelser i vårt närområde och av händelser som inträffar långt borta. Svensk säkerhetspolitik handlar om internationellt militärt samarbete och hur Sverige ska utrusta och använda sitt civilförsvar och militära försvar.
Säkerhetspolitik formar i stor utsträckning vår vardag även om vi inte alltid är medvetna om det. Idag rymmer begreppet säkerhetspolitik mycket mer än bara territorium, vapen och militärer.
Säkerhetspolitik är en stor del av den internationella politiken. Säkerhetspolitik är också en viktig del av vår gemensamma vardag. Trots att olika länder har olika slags säkerhetspolitik, med olika inriktning, har de en sak gemensamt - att värna den egna säkerheten.
I grund och botten handlar det om att stater vill trygga sin egen och sina medborgares säkerhet och självständighet, bland annat genom att arbeta förebyggande så att olika risker och hot minimeras.
Det kan handla om att skydda sig mot organiserad brottslighet, cyberhot, maktanspråk, konkurrens om naturresurser och mycket annat.
Det handlar också om att stater genom internationellt samarbete vill bidra till en säkrare värld för att förhindra konflikter.
Förutsättningarna för Sveriges säkerhetspolitik har förändrats i grunden sedan det kalla krigets slut. Dagens hot och utmaningar är i hög grad gränsöverskridande. Säkerhet uppnås därför gemensamt och genom nära samarbete med andra länder och organisationer. Sverige arbetar aktivt för att stärka säkerheten i Europa och i omvärlden.
Den 17 maj 2022 ansökte Sverige tillsammans med Finland om medlemskap i Nato. Finlands medlemsansökan blev beviljad i början av april 2023, medan Sverige blev medlem den 8 mars 2024.
Målet för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik är att säkerställa vårt lands intressen i förbindelserna med andra länder. Sveriges utrikespolitik är idag inriktad på bred internationell samverkan och samarbete inom Nato och Europeiska unionen.
LÄS MER: Internationell politik och globala samhällsfrågor
LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet
LÄS MER: Svensk neutralitetspolitik
LÄS MER: Svensk säkerhetspolitik under 1900-talet
LÄS MER: Natos historia och organisation
LÄS MER: Värnplikt
LÄS MER: Sveriges beredskap
FÖRFATTARE
Text: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått på webbplatsen Säkerhetspolitik.se. Webbplatsen drevs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och lades ned i december 2021. Redaktionen för Säkerhetspolitik.se bestod av en informationssamordnare från MSB som tog hjälp av expertkompetens både inom MSB men även från andra myndigheter och organisationer. Texten som publicerats på SO-rummet är redigerad och uppdaterad av Robert de Vries, webbredaktör på SO-rummet.
Läs mer om samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar på MSB:s webbplats.
Webbplats: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Här nedan hittar du material som kan relateras till svensk säkerhetspolitik idag.
Östersjöområdet 1943, det tyska initiativet i kriget bryts och styrkeförhållandena jämnas ut, Sverige balanserar sin neutralitet. Fyndet av ett tyskt spaningsflygplan som tvingas ned på svenskt territorialvatten under en misstänkt flygning mot svensk kust, ger en inblick i krigets dramatik via ett spännande förhörsprotokoll.
Försvarsmakten i Sverige finns till för att försvara det svenska territoriet, invånarnas frihet och rätt att leva som hen själv väljer. Svensk militär är med och bidrar till att skapa fred och säkerhet på andra platser i världen. Försvarsmakten är uppdelad i olika grenar som till exempel armén, flygvapnet, marinen, cyberförsvar och hemvärnet...
Krig och konflikter i andra länder kan påverka oss i Sverige. Om det blir krig i ett område eller land nära oss kan det leda till att det också kan bli krig i Sverige. All förberedelse inför ett eventuellt krig kallas för totalförsvar. Totalförsvaret är inte en myndighet eller organisation utan består av en militär del och en civil del som samverkar. Alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år har en plikt att ingå i totalförsvaret...
De frivilliga försvarsorganisationerna är en särskild grupp organisationer knutna till beredskapen genom den så kallade frivilligförordningen. I frivilligförordningen har regeringen angett 18 ideella, medlemsstyrda organisationer med särskilt viktiga uppdrag på beredskapsområdet att utbilda och rekrytera förstärkningsresurser för till exempel myndigheter, regioner och kommuner...
Riksdagens beslut att bygga en fast försvarsanläggning i Norrland 1901 var ett resultat av en ny strategi för hur Sverige skulle försvaras. Ett fientligt anfall skulle hejdas redan vid gränsen. Ett sådant försvar krävde starka befästningar vid landets gränser och väldigt många soldater. Den nya värnpliktiga massarmén möjliggjorde det senare. Den svenska riksdagen beslutade 1901 att avveckla den indelta armén och införa allmän värnplikt. Det innebar en förstärkning av försvaret och fullt utbyggt skulle värnpliktsförsvaret bestå av 600 000 soldater. Utbildningen omfattade alla män mellan 21 och 40 år och den totala övningstiden var 240 dagar...
1900-talet är förmodligen det blodigaste århundradet i mänsklighetens historia men för Sveriges del var det en fredlig period. Vi förklarade oss alliansfria i fred och neutrala i krig. Sverige lyckades genom en svår balansgång stå utanför de båda världskrigen och behålla alliansfriheten under det efterföljande kalla kriget...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?
Avsnitt (10:54 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om kriget i Ukraina. Vilken är den politiska och historiska bakgrunden till Rysslands invasion av Ukraina? Vi förklarar de bakomliggande orsakerna, från att Sovjetunionen bildas 1922 till Rysslands krig i Ukraina hundra år senare. Medverkar gör rysslandsexperten Martin Kragh.
På Landguidens webbplats (som drivs av Utrikespolitiska institutet) ges en lång och utförlig sammanfattning av bakgrunden till konflikten i Ukraina. I februari 2022 kulminerade vad som beskrivits som den farligaste politiska situationen i Europa sedan andra världskriget: Ryssland inledde ett storskaligt militärt anfall mot Ukraina. Alltsedan 2014, då ett folkligt uppror i Ukraina gav uttryck för ukrainares önskan om starkare band till Västeuropa, har Ryssland försökt hejda landets närmande till väst...
Pedagogisk genomgång (7:29 min) av Lärax som berättar om EU:s samarbetsområden: fred- och säkerhetspolitik, fri marknad, EMU, regional politik, kriminalitet och säkerhet, miljö och klimat, gemensamt fiske, jordbruk, flyktingar och migration.
Avsnitt (65 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om statskupper. USA har aldrig varit med om en statskupp på nationell nivå men nu har det otänkbara blivit möjligt, menar flera forskare. Vad är det som har hänt? Och skulle Sverige kunna hamna i samma situation?
Vi är vana att förknippa statskupper med instabila diktaturer långt borta, men vad händer när dom sker i demokratier? Vad har en statskupp för effekt på en stat? Hur genomför man en kupp och i vilka samhällen och situationer är dom möjliga? Kan kupper föra något gott med sig och går det ens att skydda sig? P3 Dystopia reder ut vem som egentligen styr när demokratiska institutioner faller.
Avsnitt (54 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om cyberkrigföring och självständiga vapensystem. Hur väl är vi rustade för den här utvecklingen? Kriget i Ukraina har pågått sedan 2014, och det skjuts fortfarande dagligen i östra delarna av landet. Men det är inte bara gamla tidens skyttegravskrig som är central i den här konflikten. I en av Kievs förorter försvarar man sig mot en helt annan typ av krigföring - den som attackerar världens it-system. P3 Dystopia har varit där för att bena ut världens hittills största cyberattack: NotPetya. Dessutom gör vi ett återbesök i ämnet artificiell intelligens och autonoma vapen. Vad är det värsta som kan hända när tekniken blir allt billigare och vapnen ännu mer självständiga?
Avsnitt (58 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om Europas kollaps. Vår kontinent har genom historien plågats av krig, konflikter och folkmord. Freden har hållit i sig ett tag, men lever vi på lånad tid?Trettio år av krig tog slut 1945 och förödelsen var enorm i Europa. Alla var överens: Aldrig mer.
Men ett allt skakigare EU-samarbete, en ökande nationalism och ockupationen av östra Ukraina och Krimhalvön visar att krig absolut inte går att utesluta på vår kontinent. P3 Dystopia reder ut vilka konfilktlinjer som finns i Europa och hur den långa freden kan komma att brytas i framtiden.
Avsnitt (64 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om fake news. Teknologi som gör det möjligt att fabricera varenda detalj av verkligheten och politiker som slutar bry sig om fakta. Är vi påväg mot en värld av informationskaos? Tänk dig att ett filmklipp där Donald Trump förklarar kärnvapenkrig mot Nordkorea sprids som en löpeld på internet - innan det uppdagas att det är helt påhittat. Har teknikutvecklingen gjort det här scenariot mer sannolikt? Och vad har porr med allt det här att göra? P3 Dystopia grottar ner sig i den nya AI-genererade fejktekniken men också i hur lögner och pseudovetenskap används som en strategi av storföretag och politiker. Kort sagt - hur överlever vi i ett samhälle där sanningen kollapsat fullständigt?
Avsnitt (67 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om biologiska vapen. Stater och terrororganisationer har länge intresserat sig för att tämja sjukdomar till massförstörelsevapen. Har nya forskningsframsteg gjort att de nu kan lyckas?
Biologiska vapen förbjöds 1972. Men när mjältbrandsbrev skickades runt till makthavare i USA 2001 började flera länder oroa sig på nytt, och nya biologiska försvarslabb byggdes upp över hela världen. Kan det här leda till en ny kapprustning för biologiska vapen? Och varför tror flera forskare att nästa stora pandemi kan starta i labb som tar fram vacciner? P3 Dystopia reder ut historien, nutiden och framtiden för biosäkerhet och biologiska vapen.
En filmserie från MSB där showartisten Christoffer från Torsby bestämmer sig för att ta reda på hur Sveriges beredskap fungerar och vilken roll han själv har i den. Filmerna finns textade på lätt svenska och engelska samt teckenspråkstolkade och syntolkade.
Avsnitt (65 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om hur Sverige skulle drabbas om det skulle bli krig. Försvaret rustar upp, värnplikten är tillbaka och nyss fick alla i Sverige information om vad vi ska göra om kriget kommer. Vad är det som händer?
Avsnitt (66 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om kärnvapenhotet. Efter den första lyckade provsprängningen av en atombomb trodde många att mänsklighetens dagar var räknade. Men vi finns fortfarande kvar. Frågan är - hur länge till?
UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen. Det finns 22 kortdokumentärer som är mellan 5 och 10 minuter långa. Här möter vi personer med olika åsikter, möjligheter och perspektiv, blandat med förklarande grafik. Avsnitten avslutas alltid med tankeväckande frågor som sammanfattar innehållet. Varje avsnitt har ett eget, avgränsat tema.
Serien är indelad i åtta huvudteman med 22 underteman:
Här hittar du lärarhandledningen till Perspektiv på världen
Obs! Till varje avsnitt finns dessutom ett arbetsblad att ladda ner.
Del 1 av 2 i en berättelse (9:16 min) där SO-läraren Stefan läser ur boken "Om det var krig i Norden" av Janne Teller. Föreställ dig att det är krig – inte i Irak eller i Afghanistan eller i något annat avlägset land – utan här i Europa, i Sverige, hos oss. Med Om det var krig i Norden bjuder Janne Teller in läsaren till ett tankeexperiment. Genom att vända på perspektiven får hon oss att förstå vad det innebär att vara flykting. Om det var krig i Norden är en liten bok, utformad som ett pass. Författaren försätter läsaren i flyktingens position och väcker frågor om tolerans och medmänsklighet. Boken är här inläst i två delar med bildspel till.
Del 1 av 2 i en berättelse (13:27 min) där SO-läraren Stefan läser ur boken "Om det var krig i Norden" av Janne Teller. Föreställ dig att det är krig – inte i Irak eller i Afghanistan eller i något annat avlägset land – utan här i Europa, i Sverige, hos oss. Med Om det var krig i Norden bjuder Janne Teller in läsaren till ett tankeexperiment. Genom att vända på perspektiven får hon oss att förstå vad det innebär att vara flykting. Om det var krig i Norden är en liten bok, utformad som ett pass. Författaren försätter läsaren i flyktingens position och väcker frågor om tolerans och medmänsklighet. Boken är här inläst i två delar med bildspel till.
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Teorier om varför människor begår brott. Här berörs också olika former av brottslighet, hur kriminalvården är uppbyggd...
Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...
Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...
Sveriges beredskap handlar om att förebygga och vara beredd på att hantera hot mot vårt samhälle om de blir verklighet.
Sverige har inte varit i krig sedan 1814 då Norge tvingades in i en mindre lyckad union med Sverige...
NATO (North Atlantic Treaty Organization), Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, är en...
Terrorism är en benämning för olika typer av politisk utpressning eller våldsdåd som används i...
Ända sedan forntiden och antiken har mänskligheten drabbats av farsoter som ibland utplånat stora...
Sedan första världskriget har kemiska stridsmedel använts i många krig, ofta med fasansfulla...
Mjältbrand, pest eller kolera. Att sprida sjukdomar är ett enkelt och billigt sätt att skada sin...
Det finns nästan lika många orsaker till världens konflikter som det finns konflikter. En konflikt...
Värnplikten var från 1901 ett sätt för den svenska staten att forma, fostra och utbilda majoriteten...
