Den 25 maj 1961 avslöjade president John F Kennedy i ett tal att USA hade planer på att landsätta en människa på månen under 1960-talet. Det var ett sätt för USA att visa sig starkt och överlägset under det pågående kalla kriget.
USA och Sovjetunionen hade tävlat om vem som skulle behärska rymden. Sovjet var först med att skicka ut en människa i rymden. Det var Jurij Gagarin, som åkte ett varv runt jorden 1961.
Den 16 juli 1969 startade rymdfärden till månen med tre astronauter ombord på rymdfarkosten Apollo 11, som satt på en 111 meter hög Saturnusraket. Raketen utvecklade 155 miljoner hästkrafter och vägde 2 812 320 kilo.
Besättningen på Apollo 11 bestod av befälhavaren Neil Armstrong, Edwin Aldrin och Michael Collins. Den 19 juli gick rymdkapseln in i en bana runt månen och den 20 juli kopplades månlandaren Eagle (Örnen) bort från kapseln Apollo. Ombord på månlandaren fanns Armstrong och Aldrin. Collins fortsatte sin färd runt månen med rymdkapseln Apollo 11.
Månlandaren med Aldrin framför. Armstrong står bakom kameran.
Landningen var dramatisk för de inblandade då de först höll på att krascha med klippblock, men till slut lyckades Armstrong hittat en slät yta där månlandaren kunde sättas ner.
Några timmar därefter kunde Armstrong kliva ut på månen samtidigt som han yttrade de berömda orden: ”ett litet steg för en människa, men ett stort steg för mänskligheten.” Strax därpå steg Aldrin också ner på månen.
Armstrong och Aldrin stannade 22 timmar på månen, av vilka de befann sig mer än två timmar utanför månlandaren.
De filmade och fotograferade på månen samtidigt som de samlade ihop mångrus som skulle tas med till jorden.
Över 500 miljoner människor på jorden följde månpromenaden på TV-skärmen.
Till minne av den första landningen på månen placerade astronauterna USA:s flagga i en stel ram så att den alltid skulle stå rakt ut. Det blåser nämligen inte på månen, så utan ramen skulle flaggan hänga slak.
Vid flaggan lämnade de kvar en hälsning från astronauterna och USA: s president Richard Nixon.
Armstrong, Collins och Aldrin.
Månlandarens landningsställ samt en del utrustning blev också kvar. Bland annat en avancerad kamerautrustning som kostade 350 000 dollar. Det var för att månlandaren Örnen skulle bli lättare och dra mindre bränsle.
På kvällen den 21 juli tog Armstrong och Aldrin avsked av månen. Med 25 kilo månsten i bagaget tände de det första raketsteget för återfärden. Nu återvände månlandaren Örnen till Apollo 11 och astronauten Michael Collins som vid det laget hade snurrat 13 varv runt månen.
När Örnen hittat Apollo 11 kopplades de två kapslarna ihop och Armstrong och Aldrin kröp in till Collins, och så återvände de till jorden.
Efter tre dagar landade Apollo 11 i Stilla havet utanför Hawaii. Med hjälp av dykare och helikoptrar fördes de tre astronauterna till en stor båt där de fick vara i karantän (isolering), för att undersökas om de hade tagit med sig någon smitta från månen.
LÄS MER: Vetenskap och teknik 1914-1991
LÄS MER: Kalla kriget
Frågor till texten:
Litteratur:
Sven Tägil, Bra Böckers världshistoria, del 15 - Mot en osäker framtid (1965-), Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Thomas J. Misa, Leonardo to the Internet: Technology and Culture from the Renaissance to the Present, Johns Hopkins University Press, 2004
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Tommy Eriksson är en populärhistorisk författare och specialist på Nordamerikas urfolk. Han...
Vilka människor döljer sig bakom djuren i George Orwells bok Djurfarmen? Djurfarmen är...
I november 1943 sätter en engelsk författare det första arket i sin skrivmaskin och börjar skriva...
Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan...
Under de antika olympiska spelen skulle det råda fred i Grekland. Samma princip har inte gått att...
De svartas kamp för jämlikhet i USA, särskilt i sydstaterna, ledde under andra hälften av 1900-...
Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...
Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.
Få en helhetsbild av USA:s historia eller fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag som utmärker vissa perioder i...
Den moderna rymdforskningen tog fart under kalla kriget då de båda supermakterna USA och...
Människan har varit på resande fot genom hela historien. Men det är först de senaste hundra årens...
En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina...
Andra världskriget (1939-1945) är den största och mest omfattande militära konflikten i...
Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?
Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?
Mattias, Kristoffer och Julia pratar om Kubakrisen - det närmaste världen har varit ett kärnvapenkrig, enligt många historiker.
Mattias, Anna och Kristoffer pratar om kärnkraft. Vad är kärnkraft? Varför är den så politiskt kontroversiell? Vilka fördelar finns det?
