Religioner i Östasien, del 1: Universum och människan

Motsatta krafter och motsatta drag finns således överallt, i och utanför människan. Men samtidigt utgör de en enhet. Detta kan belysas med ett exempel från fysiken: Vi tänker oss en kula som far runt i en cirkel. Om denna rörelse projiceras på en skärm, uppfattas den av ögat som en pendling mellan två ytterpunkter. Kulan rör sig runt med en konstant hastighet, men för ögat tycks kulan sakta farten när den närmar sig ytterpunkten for att sedan accelerera igen mot den andra ytterpunkten. Vad gör då kulan "egentligen"? Enligt kinesiskt tänkande upphävs motsatserna i själva rörelsen och bildar en dynamisk förening. Ett citat av Chuang-tse lyder:

Att "det där" och "det här" upphör att vara motsatser är Taos innersta väsen. Endast det innersta, så att säga en axel, är centrum i den cirkel som motsvarar de ändlösa förändringarna.

Detsamma gäller kvinnligt och manligt. Ofta polariseras dessa, d.v.s. vi framhäver den ena eller den andra sidan. I Väst har den manliga sidan av tradition gynnats. Inte minst i vår barnuppfostran har vi inrättat en ordning, där män förväntas vara maskulina och kvinnor feminina. I österländskt tänkande betonas istället, att varje individ karaktäriseras av ett växelspel mellan manliga och kvinnliga egenskaper, mellan yang och yin. För varje människa gäller det att finna den dynamiska balansen och enheten mellan medvetandets manliga och kvinnliga sidor. Enligt Lao-tse är den människa som "känner det maskulina och ändå håller sig till det feminina" en förverkligad människa.

Tillvarons urelement, vilka liksom allt annat härrör från yin och yang, är jord, vatten, eld, trä och metall. Dessa fem element kallas också de fem förvandlingstillstånden. De uppfattas inte som materiella substanser utan som krafter, ett uttryck för att världen genomgår en ständig förvandling. Vart och ett av elementen förknippas med vissa föremål och med olika mänskliga egenskaper.

Under tidernas lopp har många tänkare försökt att komma underfund med sambanden mellan tillvarons enklaste element, föremål, skeenden och människans egenskaper. Astrologin som studerar sambanden mellan kosmiska skeenden och jordiska, särskilt mänskliga förhållanden, har alltid betraktats som en av de främsta vetenskaperna i Östasien. Genom astrologiska studier kommer man fram till hur människan bör leva.

Ständig förändring

Genom att yin och yang präglar allt som existerar, finns det en motsättning inbyggd i allting. Denna tanke, som alltjämt utgör en väsentlig beståndsdel i kinesiskt tänkande, får konsekvenser för det politiska livet i Kina.

Kinakommunismens tolkning av yin och yangtänkandet kan beskrivas så här: Allt är fyllt av motsättningar och dessutom i ständig förvandling. Det betyder att den slutliga lösningen på ett problem inte finns. Ett tillstånd, som har både positiva och negativa sidor, avlöses av ett annat både positivt och negativt tillstånd. Att det finns negativa inslag i samhällsbilden är därför inget att skämmas för.

Kinas historia är historien om pendelsvängningar. För västerlänningar kan det vara svårt att hänga med i dessa svängningar. Många västerlänningar har höjt på ögonbrynen, inte minst under slutet av 1900-talet då Kina gick från planekonomi till marknadsekonomi.

Dessa kast i historien måste förklaras utifrån kinesernas mångtusenåriga tradition av lydnad och hierarki. När myndigheterna ger nya direktiv om landets utveckling åtlyds de av hundratals miljoner kineser. De är fostrade till att lyssna till påbud uppifrån vare sig det gäller avskedanden i statligt ägda företag eller att varje kinesisk familj bara får ha ett visst antal barn. Hegels teori att historien svänger från tes till antites och därefter till syntes har många gånger bekräftats av utvecklingen i Kina. Marx anslöt sig också till denna grundtanke.
 

Det är ledarna i Kina som avgör utvecklingen och "sätter fart" på svängningarna. Skiftet mellan olika politiska och ekonomiska system har alltid varit starkt kopplat till ledarna. 1960- och 70-talens socialisering av näringslivet och den s.k. kulturrevolutionen med mycket begränsad yttrande- och tankefrihet bar i hög grad Mao Zedongs prägel. Han efterträddes av Deng Xiaoping, som lät pendeln svänga mot liberalisering, decentralisering och en kinesisk form av kapitalism.