Den tidiga demokratin stängde ute kvinnor, egendomslösa och utlänningar. Idag är det självklart att både kvinnor och män har rösträtt, oavsett hur rika eller fattiga de är. Men hur ska beslut fattas när så många av världens problem är globala? Och var ska man ha rösträtt i en värld där så många människor rör sig över nationsgränserna?
Svenska emigranter går ombord på ett fartyg i Göteborg 1905.
Emigrationen från Sverige till USA
Stora förändringar sker sällan smärtfritt. Den snabba omvandling som Sverige genomgick under 1800-talet och det tidiga 1900-talet öppnade upp för demokratiska reformer och ökad ekonomisk tillväxt. Men det var många som inte orkade vänta på förbättringarna. Från 1850 till 1930 utvandrade cirka 1,5 miljoner människor från Sverige. De allra flesta reste till Nordamerika och USA – frihetens och möjligheternas land.
I flera amerikanska delstater kunde de nyanlända svenskarna omgående köpa mark, rösta i valen och utöva sin religiösa tro som de ville. Det var rättigheter som de hade saknat hemma i Sverige. I rösträttsdebatten fördes USA ofta fram som ett gott exempel: om svenskarna fick samma frihet som amerikanerna, skulle nog inte så många emigrera. När svenska staten utredde emigrationsfrågan 1907 blev slutsatsen att Sverige borde införa allmän rösträtt, bygga bättre bostäder (så kallade egnahem) och ett bättre skolväsen.
ANNONS
Ökad invandring
Efter första världskriget vände utvecklingen. Sverige demokratiserades och folk fick det bättre även ekonomiskt. Samtidigt skärpte USA reglerna för invandring när arbetslösheten och de sociala problemen ökade. Emigrationen från Sverige minskade.
Under andra världskriget tvingades miljontals människor på flykt. Till Sverige kom bland annat finnar, norrmän, danskar, polacker, tyskar och balter. Även många judar som överlevt nazisternas förintelseläger flydde hit. De flesta återvände till sina hemländer efter kriget.
När freden kom var stora delar av Europa sönderbombade. Många européer kom då för att jobba i den svenska industrin, som inte hade förstörts under striderna.
Sedan efterkrigstiden har immigrationen varit större än emigrationen. Många kommer fortfarande för att jobba och studera, men sedan 1980-talet dominerar asylinvandringen. De senaste 40 åren har människor flytt hit från bland annat Chile, Libanon, Eritrea, Iran, Irak, forna Jugoslavien och Syrien.
Invandring och utvandring 1875–2017 I mitten av 1800-talet var cirka 2 promille av Sveriges befolkning födda utomlands. I slutet av 2017 hade andelen ökat till 18,5 procent av befolkningen (1,9 miljoner personer). Samtidigt är det fortfarande många som flyttar ut från Sverige. 6 –7 procent av de svenska medborgarna bor utomlands.
Utlandssvenskarna
Cirka 600 000–700 000 svenska medborgare bor i utlandet. De har kvar rösträtten till riksdagen, oavsett hur länge de vistas utomlands. Tidigare stod inte de så kallade utlandssvenskarna med i röstlängderna, men sedan 1968 går det att rösta även från utlandet. I valet 2014 röstade dock endast 30 procent av utlandssvenskarna.
Nya röster
Alla som uppehåller sig i Sverige har möjlighet att arbeta politiskt, med stöd av de rättigheter som står inskrivna i grundlagarna. Varje person – oavsett nationalitet – kan alltså demonstrera, debattera, ge ut tidningar, blogga, bilda partier och föreningar och mycket annat.
Rösträtten är däremot knuten till bostadsort och medborgarskap. I samband med den stora arbetskraftsinvandringen på 1970-talet uppmanade Europarådet sina medlemsländer att ge även invandrare rösträtt på kommunal nivå. Sverige och många andra länder följde rådet. Sedan 1976 kan utländska medborgare rösta i kommun- och landstingsval om de har varit bosatta i kommunen under minst tre år. (För medborgare från EU, Norge och Island räcker det med att de bor i kommunen – det ställs inte några krav på att de ska ha bott där en viss tid.)
Under 1980-talet fanns förslag på att utländska medborgare skulle få rösträtt även i riksdagsvalet, men så blev det inte. Det är ovanligt att utländska medborgare har rösträtt till nationella parlament. Det förekommer dock i exempelvis Chile, Uruguay och Nya Zeeland.
I slutet av andra världskriget räddade Folke Bernadotte och Svenska Röda korset flera tusen judar och andra fångar ur de nazistiska koncentrationslägren.
Nya svenskar i politiken
Det kan ta tid att komma in i ett nytt samhälle, vilket också visar sig i statistiken. Valdeltagandet bland utländska medborgare och svenskar med utländsk bakgrund är lägre än genomsnittet, färre engagerar sig politiskt och relativt få blir invalda i riksdagen och andra politiska församlingar. Flera kurvor pekar dock uppåt: i riksdagen ökar andelen ledamöter som har rötterna i andra länder, och valdeltagandet har ökat ganska kraftigt sedan början av 2000-talet. I de kommunala valen går trenden däremot nedåt. Bland de yngre väljarna röstade endast 26 procent i kommunalvalen 2014.
Övernationell demokrati
1995 gick Sverige med i Europeiska unionen (EU) där vi samarbetar med 27 andra länder. Vart femte år kan svenska väljare rösta i EU-parlamentsvalet, för att på så sätt påverka politiska frågor inom hela unionen. Samtidigt har medborgare och politiker i andra EU-länder fått inflytande över svensk politik, eftersom EU inom vissa områden kan stifta lagar som är direkt bindande för samtliga medlemsstater. Medlemskapet i EU innebar alltså att svenskarna gav upp en del av sitt nationella självbestämmande, i utbyte mot möjligheten att påverka Europapolitiken.
EU är världens enda övernationella union med ett direktvalt parlament. I FN och andra internationella organisationer gäller i stället suveränitetsprincipen. Det innebär att varje stat själv bestämmer om man vill ingå ett visst avtal eller fatta ett särskilt beslut. Det finns olika meningar om demokratin verkligen fungerar övernationellt eller globalt. Vissa anser att demokratin fungerar bäst på lokal och nationell nivå. Andra hävdar att dagens globala problem kräver demokratiska lösningar över nationsgränserna.
Hur påverkade utvandringen från Sverige rösträttsfrågan i början av 1900-talet?
Varför minskade utvandringen från Sverige efter första världskriget?
Gör en enkel sammanfattning av hur invandringen och utvandringen till och från Sverige har sett ut under efterkrigstiden.
Vilka demokratiska rättigheter har personer som bor i Sverige men som saknar svenskt medborgarskap?
Svenska medborgare får rösta i EU-parlamentsvalet. Vilka demokratiska fördelar respektive nackdelar innebär Sveriges medlemskap i EU?
Ta reda på:
Välj ett annat land än Sverige. Undersök vilka regler landet har vad gäller:
a) rösträtt för utländska medborgare.
b) valbarhet för utländska medborgare.
Diskutera:
Behövs det ett globalt parlament, som får makt att lösa exempelvis klimatfrågan, krig och massmigration? Hur skulle parlamentet väljas, och vilka beslut skulle det få fatta?
LÄS MER: Demokratin står aldrig stilla Ett studiematerial om demokratins rötter, hur rösträttskampen fördes fram till demokratins genombrott i Sverige och hur demokratin fortsatt att utvecklas.
