Här nedan kan du läsa om de streck som genom tiderna har begränsat människors möjligheter att delta i landets styre.
Kön
Det är bara kvinnor som har utestängts från det politiska livet på grund av sitt kön. Män har visserligen saknat rösträtt och makt på grund av många andra orsaker, som dålig ekonomi och kriminalitet, men det är enbart kvinnor som har utsatts för politisk könsdiskriminering.
Varför? I dag kan det tyckas obegripligt. Men fram till mitten av 1800-talet rådde en sträng social ordning i samhället. Stånd, kön och ställning i familjen avgjorde människans möjligheter i livet. Nästan alla kvinnor var omyndiga och tvingades följa de beslut som fattades av deras förmyndare. Ofta var det fadern, maken eller någon manlig släkting som fungerade som förmyndare.
Under 1800-talet genomfördes flera reformer som gjorde det lättare för ogifta kvinnor att bli myndiga. Ett fåtal kvinnor fick på så sätt rösträtt i de kommunala valen, där det ställdes krav på myndighet, ägande, inkomster och betalda skatter – men inte på väljarens kön. Ytterst få kvinnor använde dock sin kommunala rösträtt i praktiken.
Från 1910 kunde kvinnor bli valda till uppdrag i lokalpolitiken. Det dröjde dock till 1921 innan gifta kvinnor blev myndiga. Samma år fick kvinnor över 24 år rösträtt även till riksdagens andra kammare.
Funktionsnedsättning och sjukdom
Långt in på 1900-talet bedrev svenska staten en socialpolitik som i dag framstår som omänsklig. Tusentals personer med funktionsnedsättning, psykiskt sjuka och dementa personer omyndigförklarades och förlorade därmed rösträtten. Vissa steriliserades och andra togs in på särskilda hem för ”sinnesslöa”.
Fram till 1945 stoppades även myndiga personer i fattigvården från att rösta, vilket drabbade många sjuka och personer med funktionsnedsättning. De kunde nämligen inte få någon annan hjälp än det lilla som erbjöds av fattigvården.
Situationen förbättrades från slutet av 1960-talet, men först 1989 beslutade riksdagen att vuxna människor inte får omyndigförklaras. Även om en person behöver hjälp med att sköta sin ekonomi och många andra vardagsbestyr, påverkar det inte längre rösträtten eller andra medborgerliga rättigheter. Numera är endast barn under 18 år omyndiga i lagens mening.
Nationalitet
Under lång tid var det självklart att endast svenska medborgare skulle få rösta. Först under 1960- och 70-talet väcktes debatten om utländska medborgares eventuella rösträtt. 1976 ändrades reglerna för de kommunala valen. Sedan dess kan även personer utan svenskt medborgarskap rösta, om de har bott i kommunen minst tre år. I riksdagsvalet är dock kravet på svenskt medborgarskap kvar.
Religion
Judar och katoliker var länge utestängda från det politiska livet. Kristendomen, i form av den lutherska evangeliska läran, var efter reformationen rättesnöret för alla svenska medborgare. Judar och katoliker fick rösträtt till riksdagen först på 1860-talet. Det dröjde ända till 1950-talet innan de kunde bli ministrar i regeringen. I dag finns ingen koppling kvar mellan medborgarnas religion och deras politiska rättigheter. Det finns dock fortfarande krav på att statschefen (i dagsläget kungen) ska vara kristen protestant.
Ålder
Ålder är fortfarande ett villkor som används för att begränsa rösträtt och valbarhet i alla länder. I Sverige har åldersgränserna sänkts i flera omgångar. Under vissa perioder fanns det olika åldersgränser för att få rösta och bli vald till riksdagens första och andra kammare. I dag är åldersgränsen lika i alla politiska sammanhang: 18 år, samma som myndighetsåldern.
Förmögenhet och inkomst
Egendom, förmögenhet och inkomst har kopplats ihop med politiska rättigheter sedan medeltiden. När tvåkammarriksdagen inrättades 1866 ställdes krav på både väljarnas och de valda politikernas ekonomi. Ägande och förmögenhet sågs som tecken på att medborgarna var kompetenta och ansvarsfulla. Dessutom ansåg många att den som betalade mycket skatt också borde få ett stort inflytande över de politiska besluten. Inte förrän 1921, med den lika och allmänna rösträttens införande, avskaffades kopplingen mellan ekonomi, rösträtt och valbarhet.
