Ingår i en artikelserie

Den svenska demokratins rötter

Den moderna demokratin har funnits i ungefär hundra år. Men folkstyrets rötter går djupare än så. Så länge som det har bott människor i vårt land har det funnits höjda röster, strävan efter samarbete och politisk kamp.

Bild: Nationalmuseum

Öppnandet av riksdagen 1789. Del från en målning gjord av Louis Jean Desprez (1743-1804).

Järnålder och medeltid

För tusen år sedan, på järnåldern, fanns inte staten Sverige. Landet var uppdelat i ett antal landskap med egna lagar, domstolar och lagmän (domare). På tingsplatser över hela landet möttes de jordägande männen för att fatta beslut och skipa rättvisa. Under medeltiden tillkom bystämmor, sockenstämmor och städernas rådstugor som andra tidiga kanaler för folkviljan.

Spår av dessa fördemokratiska mötesplatser lever ännu kvar i dagens kommuner, regioner, landsting och tingsrätter.

ANNONS

Ärftlig kungamakt?

"Svear äga konung att taga och så vräka." På 1280-talet beskrev Västgötalagen folkets rätt att välja och avsätta kung. 1544 avskaffade Gustav Vasa valmonarkin. Därefter gick tronen i arv från kungen till hans barn eller närmaste släkting.

Tingen och stämmorna var inte demokratiska i dagens mening. Endast jordägande och fria män deltog i diskussioner och beslut. Kvinnor, fattiga och socialt utstötta saknade möjlighet att göra sina röster hörda. De flesta kvinnor och egendomslösa män skulle förbli tysta, ja nästan osynliga, under ytterligare tusen år.

Den tidiga statsmakten

Staten Sverige tog fastare form under 1200- och 1300-talet. År 1350 skrevs den första rikstäckande landslagen. Stormän från flera landskap hade då enats under kung Magnus Eriksson. Under 500 år skulle det politiska livet kännetecknas av en ständig dragkamp mellan kungahuset, adeln, rika borgare och de utländska makter som Sverige låg i konflikt med. En person – den regerande monarken – bestämde tillsammans med ungefär 1 procent av de mäktigaste stormännen över resterande 99 procent av folket.

LÄS MER: Sverige under medeltiden (artikelserie)

Ståndssamhället

Ståndssamhället växte fram under 1200-talet och levde kvar ända till 1800-talet. Ståndssamhället byggde på en sträng social ordning, där adeln stod högst i rang och bondeståndet lägst. Utanför stånden fanns majoriteten av folket – fattiga torpare, drängar, pigor och andra egendomslösa hade inget politiskt inflytande. Det gällde under lång tid även minoritetsgrupper som samer, romer, judar och katoliker.

Kvinnorna – halva folket – saknade rösträtt och många andra medborgerliga rättigheter. De strikta könsrollerna gjorde det närmast otänkbart för kvinnor att syssla med politik, affärer eller andra samhällsfrågor. Det fanns dock sällsynta undantag, som regerande drottningar och änkor. Dessa kvinnor kunde överta en manlig roll (kungens/makens) och fick därigenom möjlighet ägna sig åt politik och ekonomi. Ståndssamhällets uppbyggnad och normer stod alltså långt ifrån den moderna demokratins ideal, där varje människa anses vara född fri och med lika värde och rättigheter.

ANNONS

Ståndsriksdagen (cirka 1527–1866)

Kung Gustav Vasa sammankallade 1527 ett så kallat riksmöte i Västerås, där adel, borgare och bönder var representerade. Prästerna deltog som ett självständigt stånd först vid 1544 års riksdag. Ståndsriksdagens makt och arbetssätt förändrades många gånger genom åren. Under Karl XII:s envälde (1697–1718) sammanträdde riksdagen knappast alls.

Här nedan förklaras hur Sverige styrdes under frihetstiden (1719-1772). Då hade riksdagen stor makt och sammanträdde regelbundet.

Samhällets grundläggande spelregler bestod av både juridik och religion

Gud och den rena evangeliska läran: Guds ord, uttryckt genom Bibeln och ”den rena evangeliska läran”, låg till grund för både kyrka och stat.
Grundlagarna: Regeringsformen och riksdagsordningen beskrev hur riket skulle styras. Vissa regler och arbetssätt hade följt med ända sedan 1200-talets landskapslagar.

Kungen, rådet och riksdagen

Kungen: Under Adolf Fredriks regering (1751–1771) var kungamakten svag. Mycket bestämdes av rådet och riksdagen.
Rådet: Rådsherrarna regerade periodvis riket tillsammans med kungen. Rådet bestod av mellan 10 och 25 personer, nästan alltid högre adelsmän. Dåtidens regering bestod av kungen och rådet, som tillsammans kallades Kungl. Maj:t.
Riksdagen skulle sammanträda vart tredje år i Stockholm. Varje stånd hade en röst var när besluten skulle fattas, och det krävdes oftast att tre stånd samt kungen kunde komma överens för att nå ett avgörande. Läs mer i faktarutan här nedan.

LÄS MER: De fyra stånden och riksdagen under stormaktstiden

LÄS MER: Frihetstidens statsskick

LÄS MER: Regeringsformen 1809

LÄS MER: Representationsreformen 1865-1866

LÄS MER: Sveriges demokratisering

ANNONS

Riksdagens fyra stånd

Bondeståndet

150 bönder åkte till riksdagen efter att ha blivit valda på häradstingen ute i landet. Bondeståndet skulle representera bönderna och allmogen, som tillsammans utgjorde över 90 procent av folket.

Borgarståndet

Borgarna skickade en borgmästare och en rådman från varje stad. Totalt hade de cirka 80 representanter i riksdagen. Borgarståndet bestod av hantverkare och företagare från städerna. Gruppen utgjorde knappt 5 procent av folket.

Prästeståndet

Prästeståndet hade 50 ledamöter i riksdagen, bestående av biskopar och utvalda kyrkoherdar. Prästerna utgjorde en knapp procent av folket.

Adelsståndet

Cirka 1 200 adelsmän var riksdagsledamöter. Ungefär 400–500 närvarade på riksdagarna. Adeln utgjorde cirka 0,5 procent av folket och kom från de släkter som hade plats i Riddarhuset.

Visste du att:

De flesta kvinnor stod under förmyndarskap. Det innebar att de saknade rösträtt och många andra medborgerliga rättigheter. Några få änkor hade formellt sett rösträtt redan på 1700-talet, men det var mycket ovanligt att den användes.
En stor andel av folket var egendomslösa. Det gällde exempelvis drängar, pigor, torpare, backstugusittare och kroppsarbetare. De egendomslösa saknade rösträtt och andra möjligheter till politiskt inflytande.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vilka "fördemokratiska" mötesplatser (eller forum) fanns för folk under järnåldern och senare under medeltiden där de kunde enas kring gemensamma beslut?
Vilka fick vara med och bestämma i ståndssamhället och vilka fick inte vara med?
Vilka var de fyra stånden i ståndsriksdagen (cirka 1527–1866)?
Hur skilde sig riksdagens makt under frihetstiden från tidigare då t.ex. Karl XII styrde?

Ta reda på:

Ta reda på mer om tingsplatser, sockenstämmor och rådstugor där du bor. Var låg de? Vilka beslut fattades där? Vilka var med och bestämde? Kontakta gärna kommunarkivet eller hembygdsföreningen där du bor för att hitta fakta.

Fundera på:

En knapp procent av männen hade den politiska makten i Sverige under flera hundra år. Hur stor andel av folket har politisk makt i dag? På vilket sätt kan de påverka? Kan alla påverka lika mycket? Ge exempel.

Diskutera:

Varför delades folket in i olika stånd? Vilken funktion hade stånden? Finns det någon liknande indelning i dagens samhälle?

LÄS MER: Demokratin står aldrig stilla
Ett studiematerial om demokratins rötter, hur rösträttskampen fördes fram till demokratins genombrott i Sverige och hur demokratin fortsatt att utvecklas.

Text: Riksdagsförvaltningen
Webbplats: Firademokratin/riksdagen.se

Artikelserie om Den svenska demokratins historia

Bild: Stockholmskällan

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 2 maj 2024

Publicerad: 16 maj 2019

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio