I den här artikelserien kan du läsa om vägen fram till demokratins genombrott 1918-1922 och om utvecklingen därefter.
Demokrati betyder ”folkstyre”. Ordet har sitt ursprung i antikens Grekland. Så mycket är nog de flesta överens om. Men vad betyder det i praktiken?
För ungefär hundra år sedan fick kvinnor och män allmän och lika rösträtt. Det var en lång rad händelser som ledde fram till de avgörande besluten och demokratin fortsätter fortfarande att utvecklas. Då, liksom nu, behöver vi fundera över folkstyrets grundläggande frågor.
Under åren 1918-1922 fattade riksdagen ett antal beslut som gjorde att nästan alla vuxna kvinnor och män fick rätt att rösta och ställa upp i valen. Den politiska makten flyttades över från några få mäktiga män till majoriteten av folket.
När Sveriges första folkvalda riksdag samlades 1922 kunde rösträttsrörelsen sätta punkt. Samtidigt inleddes en ny era. När demokratins ideal och möjligheter skulle förverkligas uppenbarade sig även många nya problem och utmaningar. Kvinnor, lågutbildade, ekonomiskt utsatta och vissa andra grupper fick jobba hårt för att vinna verkligt politiskt inflytande. Valdeltagandet var inledningsvis lågt.
Välfärdsstaten och den offentliga sektorn byggdes ut i snabb takt från 1930-talet och framåt. Politiken började professionaliseras: Skulle demokratin kanske utvecklas till en ny form av elitstyre?
Debatten och kampen har alltså fortsatt. Demokratins grundläggande frågor är lika aktuella i dag som de var 1918. Samhället och omvärlden förändras snabbt, vilket ständigt väcker nya frågor att besvara. Varför inte rösta via mobilen? Borde vi kanske ha en världsregering som kan fixa klimatet, krigen och svälten? Är det dags att låta barn rösta? Borde experter - eller kanske datorer och AI - bestämma mer?
Framtiden innehåller både utmaningar och möjligheter. Den svåra frågan ”vad är demokrati” måste vi besvara tillsammans, om och om igen.
Demokratin har många former. Dess ideal och beslutsmetoder kan användas i skolklasser, föreningar, kommuner, stater och även internationellt.
Demokrati betyder folkstyre. I alla demokratier är det alltså folket som har den politiska makten men det kan i praktiken se olika ut i olika demokratiska stater. Det finns dock några grunder att följa.
Redan under 1800-talet hade Sverige genomfört reformer som ökade folkets politiska fri- och rättigheter. Det fanns också en mångfald av politiska åsikter som kunde uttryckas förhållandevis fritt. Men demokratins verkliga genombrott skedde först under åren 1918-1922. Först då fick nästan alla vuxna kvinnor och män rösträtt. De blev dessutom valbara och kunde ställa upp i valen till riksdag, landsting och kommuner.
Kampen för demokratiska reformer i början av 1900-talet handlade inte bara om rätten att rösta. Minst lika viktig var synen på medborgarskapet, som kan betraktas som ett avtal mellan individen och staten.
Man kan säga att staten garanterar medborgarna vissa fri- och rättigheter, men samtidigt måste medborgarna uppfylla plikter i form av exempelvis skolgång, värnplikt, laglydnad och skatteinbetalningar.
Det tidiga 1900-talets Sverige var ett samhälle som inom nästan alla områden dominerades av äldre, förmögna män. Politiken, kyrkan, kultur- och affärslivet styrdes huvudsakligen av män ur de övre samhällsklasserna. Makt, status och livsmöjligheter berodde mycket på livets lotteri.
Synen på social klass och kön gjorde att över 90 procent av folket inte räknades som fullvärdiga medborgare vid 1900-talets början. Fattiga, kriminella, sjuka och andra grupper med låg social status saknade rösträtt. Kvinnorna saknade inte bara rösträtt utan hade i många fall begränsade möjligheter att bestämma över sin privatekonomi och fick kämpa för rätten till högre utbildning och statliga tjänster.
Livet som kvinna såg olika ut beroende på vilken klass man föddes in i. I borgerskapet och inom adeln fanns en strikt uppdelning mellan könen där kvinnor ansågs bäst lämpade att ta hand om omsorg om barn och familj medan mannen gjorde affärer, försvarade landet och skötte politiska frågor.
Andra kvinnor arbetade hos borgerskapets kvinnor som hembiträden, husfruar eller barnflickor och möjliggjorde för dessa att engagera sig i föreningar och folkrörelser som växte fram under den här tiden. På landet arbetade alla, kvinnor och män, sida vid sida. Arbetarklassens kvinnor hade inget annat val än att hjälpa till med försörjningen till familjen bland annat som fabriksarbetare när industrialiseringen tog fart. Trots det sågs kvinnor inte som fullvärdiga medborgare utan var omyndiga och inte lämpade för det politiska livet. Den som föddes som kvinna fick räkna med att ledas av manliga förmyndare genom livet.
Under den senare delen av 1800-talet hade dock synen på medborgarskapet börjat förändras. Liberala och socialistiska idéer vann anhängare bland både män och kvinnor. Den rådande samhällsordningen utmanades i grunden när både män och kvinnor ställde krav på ett fullvärdigt medborgarskap oavsett klasstillhörighet eller kön.
Demokratins genombrott 1918-1922 förändrade medborgarskapet i grunden. Såväl kvinnor som män fick då lika rösträtt, oberoende av inkomst. Vid samma tid blev alla vuxna kvinnor myndiga och kravet på fullgjord värnplikt togs bort. Strax därefter fick kvinnor rätt till högre statliga tjänster. De stora rösträttsreformerna skulle komma att följas av många stora och små förändringar, i strävan efter ett mer jämställt och jämlikt medborgarskap.
LÄS MER: Medborgarskapets historia (artikelserie)
LÄS MER: Den svenska demokratins rötter
LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige
LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt
LÄS MER: Sveriges demokratisering
LÄS MER: Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?
Frågor till texten:
Fundera på:
Diskutera:
FÖRFATTARE
Text: Riksdagsförvaltningen
Texten har tidigare ingått i materialet Fira demokratin från Riksdagens demokratijubileum under åren 2018-2022, då riksdagen uppmärksammade demokratins genombrott i Sverige.
I den här artikeln berättar kulturhistorikern Jane Fredlund om leksaker och hur det var att vara...
Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i...
Selma Lagerlöf föddes 1858 på gården Mårbacka i Värmland. Den lilla flickan hade en höftskada som...
Det är riksdagen som bestämmer vilka lagar vi ska ha i Sverige. Det är en av riksdagens viktigaste...
Demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. I demokratier ska människor få vara med och bestämma...
Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att...
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...
Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första...
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.
Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.
Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1980-talet. Löntagarfonder, aktierally, börsyra, högervåg, Razzel, Kryzz, Tv3 och Bruce på Ullevi.
