Om du hade fötts i mitten 1800-talet och levt ett normallångt liv hade du på ålderns höst kunnat se tillbaka hur du varit med om en av de största omvandlingarna i mänsklighetens historia - den industriella revolutionen. Det var när vi gick från att vara ett jordbrukssamhälle (de flesta jobbar inom jordbruk) till att bli ett industrisamhälle (de flesta jobbar inom industri).
En av de viktigaste förutsättningarna för denna revolution var ett helt nytt sätt att framställa energi. För att driva maskinerna i fabrikerna, för att kunna transportera råvarorna till produktionen, för att föra ut varorna till kunderna och så vidare behövdes helt nya energikällor. Muskelkraften från människa och djur räckte helt enkelt inte till.
Ångmaskiner eldades med kol
I industrialismens vagga i England var det kol som blev energikällan framför andra. Till en början använde man träkol, men jakten på energi ledde till en rovdrift av på naturen och att merparten av all skog i England höggs ner. Istället fick man börja bryta stenkol som det fanns gott om i landet. Utan kol - ingen industriell revolution.
Kolet blev också motorn i den snabbt expanderande krigsindustrin under slutet av 1800-talet. De flesta fartyg drevs av koleldade ångmaskiner och på järnvägarna transporterade ånglok soldater och vapen över stora avstånd. Det amerikanska inbördeskriget 1861-1865 räknas som ett av de första industriella krigen där järnvägar och ångbåtar möjliggjorde trupptransporter över långa sträckor.
Dock hade kolet stora negativa effekter. Det är t.ex. en naturresurs som det inte finns hur mycket som helst av (se exempelvis skogarna i England). Därtill var arbetsmiljön i samband med kolbrytningen fruktansvärd. Koleldning bidrar dessutom till den förstärkta växthuseffekten och därmed till den globala uppvärmningen.
Oljan under 1800-talet
Den stora upptäckten som verkligen förändrade sättet som vi använder energi kom under 1800-talets senare hälft då ett annat fossilt bränsle - olja - upptäcktes.
Under drygt hundra år har oljan varit grunden för den ekonomiska tillväxten och det ökade välståndet i världen, men samtidigt har användningen av olja (liksom kolet) lett till att vi idag står inför en situation med dramatiskt förändrat klimat till följd av den globala uppvärmningen.
Olja har också varit en förutsättning för att krigen ökat i omfattning och brutalitet. Koncentrationen av energi i ett fat olja är oerhört hög - vilket gör den utmärkt att använda t.ex. som bränsle vid transporter.
Redan i mitten av 1700-talet hade man i USA börjat använda valolja från valars späck i större skala. Främst hade man valolja vid tillverkning av stearinljus och den ökade industrialiseringen krävde belysning varpå efterfrågan på valolja och därmed jakten på valar ökade kraftigt på 1800-talet.
År 1850 hämtade 144 valjaktsfartyg hem med i snitt 1602 fat valolja per båt. Bara nio år senare (1859) var det 176 fartyg som återvände med 535 fat per båt - en kraftig minskning. År 1876 hade jakten i princip upphört och det var åtta fartyg som i genomsnitt hade 656 fat per båt. Jakten på valolja till den växande industrin hade i lett till en masslakt av valar, vilket märks även idag då många valar är utrotningshotade.
När jakten på valolja höll på att avta gjorde Edwin Drake i USA en revolutionerande upptäckt när han i Titusville (Pennysylvania) borrade i marken. Bara genom att gräva med spade gick det att få upp ett tiotal liter olja, men den 27 augusti 1859 fastnade borren på 21 meters djup. Arbetet avbröts, men på morgonen dagen efter insåg Drake att han hade hittat olja. Liter efter liter efter liter kunde pumpas upp och bara fyra år senare producerades 3 miljoner fat olja bara i Västra Pennsylvania.
Ungefär samtidigt, men helt orelaterat till Drakes borrningar, gjordes de första konstaterandena att mängden koldioxid i atmosfären påverkar jordens medeltemperatur. Svensken Svante Arrhenius beräknade att en fördubbling av mängden koldioxid skulle öka den globala medeltemperaturen med 5,7 grader (dagens forskare menar att siffran snarare är 2 till 4,5 graders ökning). Arrhenius trodde att en fördubbling av koldioxidhalten skulle dröja tusentals år. Föga visste han om hur användningen av kol och olja i och med den ekonomiska tillväxten under 1900-talet skulle fullkomligt explodera.
LÄS MER: Ångmaskinen
LÄS MER: Industriella revolutionen
LÄS MER: Olja
LÄS MER: Växthuseffekten
LÄS MER: Det svarta guldet - oljans historia, del 2: Oljan under 1900-talet
LÄS MER: Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder
LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria
Text: Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia, samhällskunskap och religionskunskap
Texten är framtagen på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet.
Webbplats: Naturskyddsföreningens skolingång
Så tycker Naturskyddsföreningen
Naturskyddsföreningen tycker att ökningen av den globala medeltemperaturen - som orsakas av människans utsläpp – måste stanna under 1,5 grader. Det är viktigt för att konsekvenserna för människor och ekosystem på planeten inte ska bli så allvarliga att de inte går att anpassa sig till. För att nå det målet tror Naturskyddsföreningen att utsläppen av växthusgaser måste vara nära noll i världen 2050 och i Sverige senast 2030. Att målen är olika beror på att vi i Sverige och andra höginkomstländer har släppt ut mycket mer koldioxid under 1900-talet än dagens låginkomstländer – och det gör vi fortfarande!
Länder där många människor lever i fattigdom behöver få utrymme att öka sina utsläpp, men även hjälp att minska utsläppen, under en period eftersom det annars blir svårt att minska fattigdomen. För energisystemet innebär Naturskyddsföreningens klimatmål att vi människor inte kan fortsätta använda fossila bränslen, eftersom de släpper ut mycket växthusgaser. Energikällorna måste också vara långsiktigt hållbara och inte komma från resurser som tar slut (t ex olja och uran). Därför tycker Naturskyddsföreningen att energin i framtiden måste komma från 100% förnybara energikällor i hela världen. Och att dessa förnybara energikällor måste användas på ett sätt som påverkar den lokala miljön så lite som möjligt.
Faktablad från Naturskyddsföreningen
