S
Tagg
Arvid Horn
Arvid Horn

Arvid Horn

Arvid Horn (1664-1742) var kanslipresident och landets ledande politiker 1720-1738. Horn var i unga år soldat, skicklig ämbetsman och slug diplomat. Äktenskapen använde den äregirige Horn som språngbräda till högre sociala positioner. Han blev kanslipresident under Karl XII men åsidosattes när Görtz blev främste rådgivare.

Horn underkände Ulrika Eleonoras arvsrätt och kom senare också under regenttiden i konflikt med henne.

ANNONS

Posterna som kanslipresident (regeringschef) och lantmarskalk (talman på Riddarhuset) från 1720 gav honom en unik maktställning, särskilt sedan holsteinska partiet besegrats 1726. Sedan kombinationen riksråd-lantmarskalk 1731 förbjudits tappade Horn kontrollen över adeln. Hans mösspolitik blev allt mer initiativlös och vid riksdagen 1738-1739 kunde hattarna gripa makten.

Som helhet lyckades balanspolitikern Horn med sina mål: att trygga freden och statsskicket mot kungamaktens revanschplaner.

LÄS MER: Hattar och mössor

LÄS MER: Frihetstiden
 

FÖRFATTARE

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här hittar du material som kan relateras till Arvid Horn.

Uppdaterad: 14 mars 2024
Publicerad:
16 augusti 2019

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Arvid Horn

M

De fyra stånden och riksdagen under frihetstiden

av: Herman Lindqvist
2019-06-05

Med skottet i Halden försvann det kungliga enväldet. Nu kom makten att ligga hos riksdagen. Kungen, Fredrik I, behövde till slut inte ens vara närvarande vid dess sammanträden - råden kunde styra med hjälp av kungens namnstämpel. Under kortare perioder i framtiden kom riksdagens makt att begränsas, men aldrig mer skulle en svensk kung regera helt på egen hand. Frihetstiden kallas denna period i Sveriges historia...

+ Läs mer

Länkar om Arvid Horn

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS