M
Tagg
soldater
Karoliner på marsch. Detalj från en målning av Gustaf Cederström (1845-1933).

Stora nordiska kriget

Det stora nordiska kriget var en väpnad konflikt som utspelades i norra och östra Europa 1700-1721 (samtidigt som det spanska tronföljdskriget 1701-1714).

Stora nordiska kriget utkämpades mellan Karl XII:s Sverige och en varierande uppsättning allianser med Ryssland, Danmark och Polen som de främsta motståndarna.

Kriget gick till en början bra för Sverige, men vände efter det stora svenska nederlaget mot ryssarna vid Poltava i Ukraina 1709.

Efter Karl XII:s död under det norska fälttåget i november 1718, sökte den svenska regeringen fred med sina fiender. Sveriges ekonomiska och befolkningsmässiga resurser var vid det laget i det närmaste uttömda efter årtionden av krig och andra olyckor som drabbat landet (bl.a. en stor pestepidemi 1710).

ANNONS

I samband med det stora nordiska krigets slut såg den svenska riksdagen till att minska kungamakten för att förhindra att Sverige skulle kastas ut i nya krig och statliga äventyr. Det bestämdes därför att makten hädanefter skulle ligga hos riksdagen. Den efterföljande epoken brukar därför i svensk historieskrivning kallas för frihetstiden.

S  Fördjupning

Stora nordiska kriget var ett krig mellan Sverige och dess grannstater som resulterade i det svenska stormaktsväldets fall. En koalition hade ingåtts mot Sverige mellan Ryssland, Danmark och Polen-Sachsen 1699. I februari 1700 angrep sachsiska styrkor Riga, i april anföll Danmark Sveriges bundsförvant Holstein-Gottorp och i augusti invaderade Ryssland Estland och Livland (södra hälften av dagens Estland och norra hälften av Lettland).

Efter att med engelsk-holländsk hjälp ha skeppat över sin armé till Själland slog Karl XII snabbt ut Danmark, besegrade sedan ryssarna vid Narva i november och vände sig 1701 söderut mot Polen-Sachsen. Kungens beslut att vid denna tidpunkt gå mot Polen istället för att avsluta kriget mot Ryssland har varit mycket omdiskuterat av forskarna. Medan den svenska armén jagade den polsk-sachsiske kungen August den starke fram och tillbaka genom Polen och Sachsen, fick nämligen tsar Peter tid att rusta upp sin armé och tränga fram till Östersjön, där Sankt Petersburg grundlades 1703.

Först när August i freden i Altranstädt 1706 slutligen avsagt sig den polska kronan kunde Karl XII hösten 1707 vända sig österut mot Ryssland. Genom ryssarnas brända jorden-taktik råkade han dock i svårigheter, och de förnödenheter som sommaren 1708 skulle ha tillförts armén från Baltikum föll i ryssarnas händer. Svenskarna sökte sig då ned i Ukraina, där Mazepas kosacker gjort uppror mot tsaren och förråd fanns.

Den hårda vintern 1708-1709 innebar dock avsevärda påfrestningar, och den mycket försvagade hären krossades vid Poltava i juni 1709. Därmed fick Sveriges fiender fria händer i Östersjöområdet. Medan Karl XII befann sig i landsflykt i Bender (en liten ort i nuvarande Moldavien men som då ingick i det Osmanska riket) erövrade tsaren de baltiska provinserna och Finland (1710-1714), August återtog makten i Polen och Danmark gjorde ett försök att återta Skåne (1709-1710). Tillsammans med England-Hannover och Preussen erövrade fienderna också Sveriges tyska provinser 1711-1716. Magnus Stenbocks kapitulation i Tönning 1713 innebar ett avgörande bakslag.

Karl XII gick efter hemkomsten (efter vistelsen i Bender) till offensiv i Norge 1716 och 1718. Sedan han stupat i november 1718 kunde fredsförhandlingar dock inledas. I uppgörelsen med England-Hannover 1719 överlämnades Bremen-Verden mot en miljon riksdaler, i freden med Preussen 1720 delar av Vorpommern mot två miljoner. I freden med Danmark samma år avstod Sverige från tullfriheten i Öresund samt godkände den danska erövringen av Holstein-Gottorp (Sveriges bundsförvant). Freden mot huvudmotståndaren Ryssland dröjde emellertid, och för att påskynda förhandlingarna härjade den ryska flottan längs den svenska kusten 1719-1721, varvid städer och bebyggelse skövlades från Piteå till Norrköping. Stockholm hade också hamnat i farozonen om inte den ryska landstigningsstyrkan slagits tillbaka vid Södra stäket i juni 1719.

Förutom de territoriella förlusterna innebar stora nordiska kriget en ofattbar katastrof för det svenska samhället. Antalet stupade har beräknats till 200 000. Stora delar av riket förhärjades av fienden, och åren 1710-1712 drabbades Sverige även av pest med uppskattningsvis 100 000 dödsoffer. När kriget inte längre kunde föras på fiendens område blev krigsfinansieringen dessutom besvärlig. Utrikeshandeln monopoliserades av staten, progressiv beskattning infördes och 1716 kom på initiativ av Görtz mynttecken ("nödmynt"), vilka endast innehöll koppar till någon procent av sitt nominella värde. Återhämtningen efter kriget gick dock förvånansvärt snabbt.
 

LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

LÄS MER: Karl XII

LÄS MER: Slaget vid Poltava

LÄS MER: Svenska armén och flottan under stormaktstiden

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik

Här nedan hittar du material som kan relateras till det stora nordiska kriget som avslutade den svenska stormaktstiden.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Stora nordiska kriget

S
Svenska armén på reträtt efter Poltava.

Karolinska fångar efter katastrofen vid Poltava

av: Torbjörn Nilsson
2023-10-03

Uppemot 200 mil öster om Moskva, på andra sidan de mäktiga Uralbergen levde för över 300 år sedan ett tusental svenskar. De hade inte flyttat till den västsibiriska staden frivilligt utan förts dit som krigsfångar under Karl XII:s ryska krig. Efter nederlaget vid Poltava 1709 och fram till freden 1721 levde en procent av alla svenskar (30 000 personer) som ryska fångar. Fångenskapen bekräftade den svenska stormaktens fall, men bidrog också till kartläggningen av Sibirien och genombrottet för en from religiositet, pietismen, när de överlevande karolinerna återvände...

+ Läs mer

L

Tsar Peter I formade Ryssland till en stormakt

av: Lars Hildingson
2022-05-09

I Kreml föddes år 1672 ett gossebarn i tsarfamiljen. Pojken döptes till Pjotr, på svenska Peter. Senare skulle han kallas Peter den store. Han skulle betyda mer än någon annan när det Ryssland formades som i vår tid skulle växa till supermakt. Av historiker räknas Peter I som en av Rysslands mest framgångsrika härskare och betraktas av många ryssar som en nationalhjälte...

+ Läs mer

S

Armén och flottan under stormaktstiden

av: Stig Hadenius
2020-01-09

Det var den framgångsrika svenska krigsapparaten som gjorde Sverige till en stormakt i Nordeuropa. I början av 1600-talet effektiviserades armén under Gustav II Adolfs ledning, vilket ledde till stora framgångar på slagfälten i Tyskland. Sveriges nya roll som stormakt var dock oerhört kostsam, framförallt gällande allt manskap som behövdes både inom armén och flottan. Detta löstes genom en rad nya militära reformer under Karl XI:s tid, vilket skapade förutsättningar för Karl XII att utkämpa det stora nordiska kriget (1700-1721), som slutligen ledde till den svenska stormaktens fall. Landets befolkningsmässiga och ekonomiska resurser räckte i slutändan inte till för att försvara stormaktsväldets vidsträckta gränser runt Östersjön...

+ Läs mer

M

Karl XII:s anfall mot Ryssland blev den svenska stormaktens undergång

av: Magnus Västerbro
2019-03-25

Karl XII hade inlett sin karriär i krigets och dödens tjänst med att segra, segra och segra igen. Men han hade inte vett att sluta. Kanske var han så övertygad om sig själv och sin storhet att han inte kunde sluta...

+ Läs mer

L

Karl XII och stormaktsväldets undergång

av: Herman Lindqvist
2017-10-30

Karl XII levde mer än halva sitt liv i fält tillsammans med sina soldater. I arton år fick han försvara den stormakt som han ärvt. Det sista fälttåget förde honom till Halden i Norge. Under belägringen av stadens fästning träffades kungen av en kula. Med den kulan avslutades den svenska stormaktstiden...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Den karolinska tiden 1654-1718

av: Hans Thorbjörnsson
2016-05-30

Perioden i Sveriges historia mellan 1654-1718 kallas ibland för den karolinska tiden, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter. Den karolinska tiden täcker den senare hälften av stormaktstiden då Sverige var inblandat i flera stora krig mot framförallt Danmark och Ryssland...

+ Läs mer

Länkar om Stora nordiska kriget

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS