Det stora nordiska kriget var en väpnad konflikt som utspelades i norra och östra Europa 1700-1721 (samtidigt som det spanska tronföljdskriget 1701-1714).
Stora nordiska kriget utkämpades mellan Karl XII:s Sverige och en varierande uppsättning allianser med Ryssland, Danmark och Polen som de främsta motståndarna.
Kriget gick till en början bra för Sverige, men vände efter det stora svenska nederlaget mot ryssarna vid Poltava i Ukraina 1709.
Efter Karl XII:s död under det norska fälttåget i november 1718, sökte den svenska regeringen fred med sina fiender. Sveriges ekonomiska och befolkningsmässiga resurser var vid det laget i det närmaste uttömda efter årtionden av krig och andra olyckor som drabbat landet (bl.a. en stor pestepidemi 1710).