S
Tagg
Riksdagen
Riksdagsledamöter, sent 1700-tal. Detalj från en målning gjord av Louis Jean Desprez.

Frihetstidens statsskick

Frihetstidens statsskick präglades av riksdagens starka ställning i regeringsformen 1719 och 1720 samt 1723 års riksdagsordning.

Kungamakten grundades på manlig tronföljd. Kungen hade två röster samt utslagsröst i rådet (dåtidens regering). Tillsammans med rådet kunde han sluta fred, men fick inte starta krig på egen hand. Kungen hade också inflytande över högre utnämningar.

Riksrådet (regeringen) hade 16 medlemmar, och främst stod chefen för Kanslikollegiet (kanslipresidenten). Rådet utsågs av kungen bland tre namn som ett riksdagsutskott valt. Ledamöterna var ansvariga inför riksdagen och kunde avsättas genom s.k. licentiering (se faktaruta nedan).

ANNONS

Rådet var också högsta rättsliga instans. Förslagen (propositioner) lades fram inför riksdagen.

Riksdagsbeslut fordrade godkännande från tre av de fyra stånden.

Riksdagen, som skulle samlas minst vart tredje år, hade makten över skatter och finanser samt ensam lagstiftningsrätt. Även utrikespolitiken hamnade inom riksdagens maktsfär, främst genom det mäktiga sekreta utskottet (se faktaruta nedan). Riksdagen ingrep alltmer i den statliga förvaltningen och rättsväsendet i linje med den 1752 framlagda tesen om att ständerna (riksdagen) inte kunde fela.
 

Riksdagen kontrollerade riksrådet (regeringen)

Licentiering var riksdagens metod att via en juridisk process avsätta politiskt misshagliga medlemmar av riksrådet ("regeringen").

Metoden var kärnan i frihetstidens parlamentarism. De 16 i teorin livstidstillsatta riksråden var ansvariga inför riksdagen, inte kungen. Deras agerande granskades med hjälp av rådsprotokollen. Om någon ansågs ha brutit mot riksdagsbeslut eller författningen (grundlagarna) kunde han avskedas, ibland med lön. Metoden tillämpades första gången 1727 men fick sitt verkliga genombrott vid riksdagen 1738-1739, då mösspartiets ledare Arvid Horn avlägsnades, om än under hedervärda former.

Mot periodens slut blev licentieringen allt tydligare ett politiskt vapen. Lösa formuleringar om att ha åsidosatt "rikets sannfärdiga nytta" användes för att avskeda riksråd som vid en senare riksdag kunde återinträda, trots "tjänstefelet", om majoriteten i riksdagen hade skiftat. Omfattande utrensningar gjordes särskilt 1769 (10 licentieringar) och 1772 (6 st).

Licentieringen, som var ett i huvudsak inhemskt system, gjorde att den svenska riksdagen var mer parlamentarisk än t.ex. det samtida engelska parlamentet. Med regeringsformen 1772 blev riksråden åter ansvariga inför kungen (Gustav III). Det parlamentariska experimentet var över.

Besvär - frihetstidens motionsrätt

S.k. besvär var allmänhetens klagomål som via en ledamot (enskilda besvär) eller via ståndet som helhet (allmänna besvär) framfördes till riksdagen. På så sätt skapades i praktiken en motionsrätt. Särskilt talrika var allmogens besvär. De kunde röra tyngande skatter, hårda utskrivningar, traditionella rättigheter som inskränkts eller adelns övergrepp. Vanligaste ämnet var dock husbehovsbränningen (laglig hembränning).

Besvären formulerades på lokal nivå och förmedlades sedan uppåt i samband med valen till bondeståndet.
 

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Sekreta utskottet

Sekreta utskottet var frihetstidens mäktiga och hemliga riksdagsutskott, men avskaffades av Gustav III år 1772. Föregångare fanns på 1600-talet, men under hattregimen från 1738 utvidgades utskottets makt. Förutom utrikespolitik och diplomati fick det ensamrätt på finanspolitiken och riksbankens skötsel. Med mössornas makttillträde 1765 upphörde den ekonomiska politikens hemligstämpel.

Sekreta utskottet valdes vid riksdagens början och bestod av 50 adelsmän samt 25 präster och 25 borgare. Bönderna var alltså uteslutna (förutom ett tillfälligt och begränsat inflytande i samband med kriget 1741). Utskottet anlade ofta dimridåer kring ekonomin och använde medel till gåvor och pensioner åt sina partibröder. Trots maktmissbruk och hemlighetsmakeri var utskottet ändå en betydelsefull sammanhållande kraft i frihetstidens ofta kaotiska riksstyrelse.
 


LÄS MER: De fyra stånden och riksdagen under frihetstiden

LÄS MER: Frihetstidens partivälde och gustavianska tidens envälde

LÄS MER: Den svenska demokratins rötter

LÄS MER: Hattar och mössor

LÄS MER: Frihetstidens Sverige

LÄS MER: Svenska skatteväsendets historia


FÖRFATTARE

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
 

Här nedan hittar du material som kan relateras till frihetstidens statsskick.

Uppdaterad: 14 mars 2024
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Frihetstidens statsskick

Riksdagen under 500 år – från kungamakt till folkstyre

av: Sveriges riksdag
Mellanstadiet

Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.

+ Läs mer

Artiklar om Frihetstidens statsskick

S

Frihetstidens partivälde och gustavianska tidens envälde

av: Torbjörn Nilsson
2021-11-08

På ett plan är perioden 1719-1809 lättöverskådlig. Den omsluts av två katastrofer med såväl maktpolitiska nederlag som svåra lidanden för befolkningen. Stormakten Sverige, ett militariserat bondesamhälle med Östersjön som innanhav, upplöstes efter Karl XII:s död. Illa förberedda revanschkrig mot Ryssland - hattarnas ryska krig (1741-1743) och Gustav III:s ryska krig (1788-1790) - kan ses som bekräftelser på att storhetstiden var förbi. Med finska kriget 1808-1809 och förlusten av den östra rikshalvan, Finland, etablerades Sverige som en randstat i norr...

+ Läs mer

M

De fyra stånden och riksdagen under frihetstiden

av: Herman Lindqvist
2019-06-05

Med skottet i Halden försvann det kungliga enväldet. Nu kom makten att ligga hos riksdagen. Kungen, Fredrik I, behövde till slut inte ens vara närvarande vid dess sammanträden - råden kunde styra med hjälp av kungens namnstämpel. Under kortare perioder i framtiden kom riksdagens makt att begränsas, men aldrig mer skulle en svensk kung regera helt på egen hand. Frihetstiden kallas denna period i Sveriges historia...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Den svenska demokratins rötter

av: Riksdagsförvaltningen
2019-05-16

Den moderna demokratin har funnits i ungefär hundra år. Men folkstyrets rötter går djupare än så. Så länge som det har bott människor i vårt land har det funnits höjda röster, strävan efter samarbete och politisk kamp...

+ Läs mer

Länkar om Frihetstidens statsskick

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS