Initiativet till ett svenskt ostindiskt kompani hade tagits av den tyskättade Hindrich König, den skotske adelsmannen Colin Campbell samt den svenske köpmansonen Niclas Sahlgren.
Den 14 juni 1731 beviljade Sveriges regering ”Henrik König & Compagnie att idka handel med alla platser öster om Godahoppsudden”, vilket därmed inledde den första oktrojen. Med en oktroj avsågs en period på 15 eller 20 år då ett kompani hade ensamrätt att driva handel med Indien och Kina.
Svenska Ostindiska kompaniet varade i fem oktrojer fram till 1813. Under årens lopp gjordes 132 resor i kompaniets regi - namnet till trots dock endast tre resor till Indien. De allra flesta expeditionerna kom att gå till Kanton i Kina.
37 fartyg byggdes för kompaniets räkning och 1000 personer fick genom åren sin anställning här, vilket inte var mycket jämfört med andra kompanier i Europa. Det holländska handelskompaniet hade till exempel 400 fartyg och 10 0000 anställda under sin tid.
Göteborg som stad blomstrade under kompaniets tid. Auktionerna med de exotiska varorna från Kina var öppna för allmänheten och lockade till sig många nyfikna spekulanter - inte bara från Göteborg utan även från övriga landet. Dagen då ett skepp skulle avresa eller återkom efter en lång expedition var en folkfest som följdes av många åskådare på land.
En resa till Kina var en lång expedition, som vanligtvis varade i 18 månader. Vid Klippan utanför Göteborg lastades fartygen med trä, järn, tjära och styckegods som skulle säljas i Cadiz i utbyte mot silverpiastrar, som var betalningsmedlet i Kina.
Livet ombord på ostindiefararna var hårt och farligt. Många av besättningsmännen insjuknade eller dog på den långa färden. Men för Ostindiska kompaniets ägare inbringade varje lyckad resa en stor förmögenhet efter att de medförda exotiska varorna blivit sålda i Göteborg.
Det var främst te, kryddor, porslin och siden som utgjorde lasten, men den kunde även innehålla pärlemor, rottingmöbler, leksaker, solfjädrar, lacksaker och andra prydnadssaker.Varorna som fördes hem från Kina var inte bara till inhemsk försäljning - 7/8 av lasten exporterades vidare till andra länder i Europa.
LÄS MER: Svenska Ostindiska Kompaniet (artikelserie)
LÄS MER: Frihetstidens Sverige 1719-1772
