När det en gång så mäktiga romarriket stod inför sitt sammanbrott under 400-talet, vällde olika germanska och slaviska stammar in i de tidigare romerska områdena. Denna järnåldersperiod benämns i svensk historieforskning för folkvandringstiden (375-550 e.Kr).
Folkvandringstiden var på många sätt en orolig period vilket även påverkade människorna i Norden. Perioden som följde och som kallas för vendeltiden (550-800 e.Kr), blev mer fredlig. Inte minst märks det genom att många av fornborgarna från tidig järnålder övergavs under vendeltiden.
Perioden "vendeltid" har fått sitt namn efter Vendels socken i Uppland. I närheten av Vendels kyrka grävde arkeologerna under slutet av 1800-talet ut 14 stycken båtgravar som daterades till 600-talet e.Kr. Tyvärr var flera av gravarna utsatta för plundring, men i två av gravarna gjordes otroliga fynd. Bland de mest framträdande fynden var två praktfulla stridshjälmar (se bild) som påminner mycket om en hjälm som brittiska arkeologer grävt fram i en samtida båtgrav vid Sutton Hoo i sydöstra England.
Andra intressanta fynd som visar att området runt Vendel var av stor betydelse är de svärdsfästen som arkeologerna fann, inte i båtgravarna, utan i själva byn Vendel. Tillsammans visar dessa fynd att det funnits en mäktig elit av stormän i Vendel som på olika sätt ville manifestera sin makt.
Att låta begrava sig i båtar var ett begravningsskick som fick spridning i Nordeuropa under 600-talet. De flesta människor kremerades och begravdes antingen i gravhögar eller i gravfält. De som hade råd valde dock att bli begravda tillsammans med sina vapen och tillhörigheter i sina båtar. Dessa gravar var alltså inte gravar avsedda för gemene man utan för samhällets makthavare, de som hade råd att investera sina rikedomar i t.ex. praktfulla hjälmar och svärd.
Även i de närliggande orterna Valsgärde och Gamla Uppsala har arkeologerna grävt ut båtgravar från samma tidsperiod. I en av gravarna i Valsgärde fann arkeologerna dessutom en praktfull hjälm. Det råder därför ingen tvekan om att det fanns en mäktig härskarklass i den här delen av nuvarande Sverige.
Under folkvandringstiden växte den så kallade djurornamentiken fram. Djur av olika slag, bland annat fåglar och hästar kom att pryda det mesta i smyckes- och vapenväg. Under vendeltiden snirklade man till djuren och gav dem en ormlik karaktär. Denna stiltyp kallas inom arkeologin för vendelstil. Ett så kallat ormöglespänne i brons funnet på Lovö i Uppland är stiltypiskt för vendelstilen (se bild).Vendeltiden efterföljs av vikingatiden (800-1050 e.Kr), vilken räknas som järnålderns sista period inom svensk historia.
LÄS MER: Tidiga riken i Svealand
LÄS MER: Järnåldern i Norden
LÄS MER: Vikingatiden
Litteratur:
Lars Andersson m.fl., Hem till Jarlabanke - jord, makt och evigt liv i östra Mälardalen under järnålder och medeltid, Historiska Media, 2008
Fredrik Charpentier Ljungqvist, Den långa medeltiden - de nordiska ländernas historia från folkvandringstid till reformation, Dialogo, 2015
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap ; Fördjupningen är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan.
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).