1916 uppmanade tyskarna Sverige att minera Kogrundsrännan i Öresund, vilket Sverige också gjorde. Det innebar att flera av ententens fartyg blev innestängda i Östersjön.
Neutralitetskränkningar
Det skedde många neutralitetskränkningar under kriget. Den 2 juli 1915 drabbade två lätta tyska kryssare och tre torpedbåtar samman med fyra ryska pansarkryssare utanför Gotlands kust. Den tyska minkryssaren Albatross förföljdes och besköts av ryssarna och drog sig in mot den gotländska kusten där den gick på grund i närheten av Östergarns fyr.
Ryssarna fortsatte beskjutningen in på svenskt område, vilket var en klar neutralitetskränkning och föranledde en protest från svensk sida. Den ryska regeringen beklagade händelsen och försäkrade att det inte skulle hända igen. De överlevande tyska besättningsmännen på Albatross (ca 200 man) internerades i Roma på Gotland.
Tyskvänliga personer
När den tyska armén avancerade genom Belgien blev den svenska ambassadören i Berlin, Arvid Taube, så glad att han enligt uppgifter ”började brösta sig som en tupp”. Han förklarade för bankdirektör Marcus Wallenberg som kom på besök att det vore en oförsvarlig dumhet om Sverige inte grep in i kriget och slöt sig till Tyskland.
Några veckor senare, när den franska regeringen hade evakuerats från Paris till Bordeaux sa den svenske kungen Gustav V: ”Det går bra i Frankrike”.
Nya lagar och förordningar
Riksdagen var samlad i Stockholm hela sommaren 1914 och de agerade snabbt för att stärka folkhushållningen. Man utfärdade en rad exportförbud för att Sverige inte skulle drabbas för hårt. Exporten av bl.a. spannmål, nötkreatur och kött förbjöds.
Ubåtskriget drabbar Sverige
Den 1 februari 1917 proklamerade Tyskland det oinskränkta ubåtskriget. Utan föregående varning sänktes alla handelsfartyg kring ententens kuster.
Verkningarna av ubåtskriget påverkade de svenska hemmen. På Nordsjön avstannade all trafik, alla fartyg beordrades att uppsöka närmaste hamn och importen av livsmedel till Sverige upphörde.
Samtidigt som importen upphörde var tillgången på brödsäd begränsad i Sverige. Skörden av spannmål 1917 var bara hälften av 1916 års skörd.
Mjölken räckte snart bara åt barn och gamla och i februari 1917 infördes kafferansonering. Priset på mjölk, smör och margarin steg snabbt med 20 procent.
Hungerkravaller
Den 20 april 1917 protesterade arbetare i Västerås mot den dåliga livsmedelsförsörjningen och den rådande svartabörshandeln.
Den 4 maj 1917 kom det till våldsamma uppträden i Norrköping på grund av livsmedelsbristen. Kvinnor stormade livsmedelsbutiker och poliserna, som först försökte hejda demonstranterna, gav småningom upp.
