Sverige hade även blivit medlem i det nybildade Nationernas förbund, och denna organisation skulle garantera fred och internationell säkerhet.
Försvarsbeslutet 1925 innebar en omfattande nedrustning av det svenska försvaret. Antalet yrkesofficerare och män som gjorde värnplikten sjönk. Utbildningstiden för de värnpliktiga kortades ner till 140 dagar och många förband lades ner.
Trots att försvarsbeslutet 1925 innebar en kraftig nedrustning blev det samtidigt en övergång till ett nytt och modernare försvar. Bland annat skapades luftvärnet och ett självständigt flygvapen genom en sammanslagning av och marinens flygstyrkor.
Sverige i beredskap
Då andra världskriget bröt ut 1939 sa statsminister Per Albin Hansson ”Vår beredskap är god”, i ett radiosänt tal. Verkligheten såg annorlunda ut. Nedrustningen under mellankrigstiden hade lett till att försvarsberedskapen var dålig.
Den militära mobiliseringen under kriget var omfattande och påverkade alla. En familjemedlem, vän eller släkting, alla kände någon som låg inkallad. Försvarsviljan var stark och många sökte sig till frivilligrörelserna. Störst var den frivilliga försvarsorganisationen för kvinnor, Lottakåren, som i slutet av kriget hade 110 000 medlemmar.
I Skåne och Norrland byggdes under andra världskriget försvarslinjer bestående av bunkrar och artillerifort. Fästningar i Stockholms skärgård skulle skydda huvudstaden mot en invasion från havet. I takt med att träffsäkerhet och räckvidd för artilleriet ökade var försvaret tvunget att flyttas allt längre ut i skärgården.
Under krigsåren skedde en omfattande upprustning av försvaret. Sverige köpte in flygplan, kanoner och fartyg och vid krigets slutskede var den militära beredskapen verkligen god.
Kalla kriget 1945-1991
Andra världskriget följdes inte av en stabil fred utan av ett kallt krig. Kalla kriget var inte ett krig i vanlig mening, utan ett fyra decennier långt ställningskrig som präglades av starka motsättningar och militär kapprustning mellan USA och Sovjetunionen.
Under kalla kriget skulle det svenska försvaret förhindra en fientlig invasion. Det krävde stora mängder soldater, en folkarmé som skulle klara ett utdraget krig.
Bodens fästning blev under kalla kriget en del av en större försvarslinje. Den nya försvarslinjen utrustades med tungt artilleri som hämtades från skrotade fartyg. Syftet var att fördröja, och helst hejda, en sovjetisk invasion via finskt territorium.
