Song blev en dynamisk period: filosofiskt, kulturellt, ekonomiskt och tekniskt. Kina blev nästan modernt och stod kanske på gränsen till industrialisering? Under Song blev konfucianismen delvis nytolkad och de kejserliga examinationerna blev en dominerande institution för de intellektuella och för den statliga förvaltningen. Samtidigt var Kina under attack norrifrån.
S
Den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen blomstrade under Songdynastin. Utbildning blev viktigare än tidigare och tack vare det kejserliga examinationssystemet stod dörren öppen för vanligt folk att göra karriär inom den statliga byråkratin.
Ekonomisk, social och kulturell blomstringstid
Songdynastin (960-1279) var kanske den modernaste av alla Kinas kejsardynastier vad gäller upplysthet etc. Dieter Kuhn (The Age of Confucian Rule – The Song Transformation of China, 2009) skriver att ”Elfte århundradet under Songdynastin var en av de intellektuellt mest spännande och stimulerande perioderna i mänsklighetens historia”.
Den första Songkejsaren, Taizu, inledde sin regeringsperiod med att år 961 bjuda in de generaler som hjälpt honom till makten till en bankett, då han övertalade dem att dra sig tillbaka som guvernörer över varsitt län med herrgård etc. Därmed undanröjde han risken för att någon av dem skulle kunna göra uppror, så som hade skett under den föregående Tangdynastin. Denna händelse blev senare omtalad som ”upplösande av militär makt över ett glas vin”.
ANNONS
Man såg också till att krigsmakten underordnades den civila förvaltningen. Generalerna skulle inte längre kunna agera självständigt och till exempel göra uppror som An Lushan under Tangdynastin.
Den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen sköt fart under Songdynastin. Bättre jordbruksmetoder och redskap togs fram. Tack vare förbättringarna inom livsmedelsförsörjningen kunde fler människor frigöras från jordbruket för att arbeta i städernas hantverk och begynnande industrier. Befolkningen ökade också under Songdynastin, från drygt femtio miljoner till kanske det dubbla.
En del av den ekonomiska utvecklingen under början av Songdynastin var att Kina på ett helt annat sätt än tidigare fick en omfattande och livlig marknad som främst hade enskilda människor som drivkrafter och inte staten.
En annan förändring med omfattande konsekvenser som ägde rum strax före och i början av Songdynastin var den snabbt ökande användningen av tryckpressar för att i stor skala producera skrifter av allehanda slag.
Med de offentligt finansierade hemmen för hittebarn, sjukhusen, apoteken med subventionerade priser, de allmänna begravningsplatserna etc skulle man till och med kunna beteckna Songdynastins Kina som en välfärdsstat.
Teknisk och ekonomisk utveckling
Slussar och vattenpumpar utvecklades och bevattningssystemen blev effektivare. Billiga transporter tack vare ett mer utbyggt och avancerat kanalsystem möjliggjorde en omfattande handel och specialisering. Som följd spreds lättare nya produkter, metoder och idéer över hela landet - och epidemiska sjukdomar.
En marknadsekonomi började växa fram och en mängd lokala marknadsplatser anlades längs vattenvägarna. Städerna växte och användningen av mynt ökade. Man började också trycka sedlar under Songdynastin, i början privata, senare i statlig regi. Och man fick de första erfarenheterna av inflation.
En mekaniserad textilindustri växte fram, bland annat med nya vattenkraftsdrivna maskiner för att spinna silke.
ANNONS
Böcker och examinationer
I början av Songdynastin etablerades examinationssystemet som den i princip enda vägen för den som hade ambitionen att bli kejserlig ämbetsman (se faktaruta nedan).
En av förutsättningarna för utbyggnaden av examinationerna var tillgången till förhållandevis billiga böcker, vilket blev fallet under Songdynastin tack vare utvecklingen av boktryckarkonsten. Man tryckte framför allt med träblock, men man började också trycka med lösa typer. Den tekniken utvecklades av Bi Sheng, ”Kinas Gutenberg”, omkring år 1040 (ca 400 år innan Gutenberg gjorde samma uppfinning i Europa). På grund av den kinesiska skriftens komplexitet blev tryckningen med rörliga typer dock inte lika revolutionerande som i Europa.
Bokutgivningen blev i alla fall omfattande och läskunnigheten ökade. Man tryckte alla slags böcker, inte minst olika handböcker, för exempelvis jordbrukare. Ett stort antal medicinska böcker trycktes också.
Songdynastin blev också en renässansens tid för konfucianismen. Ett antal tänkare gjorde nytolkningar som senare i västerlandet kom att kallas neokonfucianism.
Kejserliga examinationssystemet
Under mer än tusen år styrdes Kina av ämbetsmän som skolats i konfucianskt tänkande och klarat av ett antal krävande examinationer. De förutsattes att styra riket med visdom istället för med maktmedel.
År 605, under Suidynastin, infördes ett system för att välja statliga ämbetsmän genom skriftliga prov, men det användes endast i begränsad omfattning under den efterföljande Tangdynastin. Examenssystemet liksom det statliga skolsystemet kom att byggas ut under Songdynastin. Syftet var i första hand att minska den militära aristokratins inflytande. Detta system blev avgörande för att skapa en klass av lärda ämbetsmän.
Reformförsök
Trots de kulturella framstegen under Songdynastin började modet att deformera kvinnornas fötter genom snörning att spridas, först bland eliten och efterhand bland alltfler i samhället. Detta mode skulle komma att bestå bland (han-) kineserna ända till 1900-talet.
Under Songdynastin var Kina rikare än någonsin tidigare - och kanske rikare än någonsin senare före modern tid? Det var ett dynamiskt och kommersialiserat samhälle med påfallande social rörlighet, men också med stora skillnader mellan människor. En central ämbetsman och poet, Wang Anshi, försökte genomföra ett radikalt reformprogram för att bland annat minska de sociala klyftorna, Den nya politiken, men mötte för stort motstånd från konservativa krafter. Istället utbröt ett antal lokala uppror, bland annat det som leddes av den laglöse Song Jiang på 1100-talet och som blivit känt genom Berättelser från träskmarkerna, en av de klassiska romanerna i Kina.
ANNONS
Varför ingen industrialisering?
En fråga som flera sinologer (Kinakännare) grubblat över är varför industrialiseringen inte startade i Songdynastins Kina istället för i England ett halvt årtusende senare? Förutsättningarna tycks ha varit gynnsamma med en dynamisk ekonomi, avancerad produktion (även storskalig sådan), tekniska framsteg, ett relativt välstånd, en stor stadsbefolkning etc. Dessutom använde man sig av kol sedan åtminstone 300-talet i bland annat järnframställningen. På motsvarande sätt kan man resonera kring frågan varför det inte blev någon vetenskaplig revolution i Kina.
Det finns förmodligen flera svar på dessa frågor - som mongolernas invasion i slutet av 1200-talet (se artikeln om Yuandynastin, 1271-1368).
Under Song ökade städernas befolkning, bland annat som en följd av att man 1127 förlorade norra Kina till erövrare och en stor del av befolkningen flydde till södra Kina. Runt 1200 låg urbaniseringen i Södra Kina på nästan en fjärdedel (22 procent). Sexhundra år senare, omkring 1800, var det bara ca sju procent av befolkningen som bodde i städerna.
Norra Song (960-1127)
Kina hade en stark armé under Songdynastin - åtminstone om man bara räknar antalet soldater. Däremot saknade man ett starkt rytteri eftersom man förlorat de vida gräsbevuxna områden som under Tangdynastin använts för uppfödning av hästar. Däremot fick den kinesiska armén tillgång till lite mer avancerade vapen: de första kanonerna, eldkastare m.m.
Trots detta föredrog man som regel att köpa sig fri från angrepp av nordliga grannar, istället för att försvara landet med vapen. År 1005 slöts exempelvis ett avtal med den militärt starka Liaodynastin nordost om Kina. Genom detta avtal tvingades Songdynastin både till årliga stora betalningar och till att avstå från sexton län i nordost.
Varje år skulle Kina överlämna nästan tre ton silver och 200 000 rullar siden (år 1042 ökades denna ”tribut” till dubbla mängden silver och 300 000 rullar siden (som tack för att Liao riket hjälpt Songdynastins Kina mot ett annat folk i norr, Tangus).
Songdynastin blev också tvingad att från 1044 årligen betala två ton silver, 135 000 rullar siden och nästan fjorton ton te till Xiariket i nordväst.
ANNONS
ANNONS
Ekonomiskt tjänade Kina på uppgörelserna. Krig hade blivit mycket dyrare. Tack vare freden kunde man istället satsa på en framgångsrik utveckling av landets näringsliv. Nackdelen var att fienden, Liaodynastin, också kunde växa sig starkare. En annan nackdel var att Songdynastins legitimitet försvagades eftersom man tvingats ge upp land - samtidigt som Liaodynastins kungar uppträdde som Songkejsarnas jämlikar.
Södra Song (1127-1279)
Till slut lyckades man ändå inte hindra att ett nomadiserande folk, jurchen, som besegrat Liaodynastin, 1127 invaderade norra Kina och där etablerade Jindynastin (1115-1234).
Songdynastin överlevde i södra Kina dit huvudstaden flyttades, till nuvarande Hangzhou. En stor del av det ledande skiktet av befolkningen flydde också söderut. Som följd flyttades också Kinas ekonomiska centrum från området kring Gula floden i norr till Långa floden (Yangtze) i söder.
Under drygt hundra år, 1127-1234, var Kina således delat mellan två dynastier, Jin i norr och Song i söder. Även om Jindynastin hade etablerats av ett erövrande folk blev den snabbt assimilerad av den kinesiska kulturen. Man genomförde till exempel också examinationer på de konfucianska klassikerna. (Jurchen var för övrigt förfäder till det folk, manchu, som 1644 skulle erövra Mingdynastins Kina och etablera Qingdynastin som Kinas sista kejsardynasti.)
Under 1234 erövrade mongolerna norra Kina. Både buddhister och daoister blev då angelägna om att få stöd från de nya härskarna och år 1258 arrangerades en religiös debatt i stora rådet mellan buddhistmunkar och daoistpräster. Men mongolhärskarna vägrade favorisera den ena riktningen på bekostnad av den andra. Själva var de mer dragna till den tibetanska versionen av buddhismen, lamaismen.
Rabarber är en gammal kulturväxt, som i Kina använts som medicinalväxt i flera tusen år (bland annat som laxermedel). Den finns bland annat omnämnd i en bok om växter som sammanställdes för bortåt tre tusen år sedan. Rabarber kommer ursprungligen från nordöstra Kina och Mongoliet. Den var så värdefull att den importerades till Europa längs Sidenvägen. Marco Polo var intresserad av rabarber, liksom Ruy Gonzáles de Clavijo, en kastiliansk ambassadör i Samarkand 1403-1405, som rapporterade hem att de bästa av de varor som anlände till Samarkand från Kina var siden, mysk, rubiner, diamanter, pärlor, rabarber…
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Nämn några viktiga reformer som genomfördes under Songdynastin.
Ge exempel på hur Songdynastin förbättrade jordbruket och vad det ledde till.
Hur påverkade utvecklingen av tryckpressen och bokutgivningen samhället under Songdynastin?
Vad var syftet med att underordna krigsmakten den civila förvaltningen under Songdynastin?
Fundera på:
Varför tror du att Songdynastin anses vara en av de mest moderna dynastierna i Kinas historia?
Litteratur: Johan Björkstén, I mittens rike – det historiska och moderna Kina, Bilda Förlag,2006 Björn Kjellgren, Kinakunskap, Studentlitteratur AB, 2000 Kaj och Claude Björk, Kinas väg – från stenåldern till dataåldern, Prisma, 1997 Stephen G Haw, Historisk guide till Kina, Historiska Media,1999 Alf Henriksson och Hwang Tsu-Yü, Kinesisk historia, Bonniers, 1967 Hans Hägerdal, Kinas historia, Historiska Media, 2008 Julia Lovell, Den stora muren – Kinas historia under 3000 år, Norstedts,2006 Cecilia Lindqvist, Tecknens rike, Bonniers, 1989 Thirup Beck, Christensen och Ussing, Mittens rike, Bonniers, 2013
FÖRFATTARE
Text: Tore Persson, författare, skribent och Kinaexpert Tore Persson har tidigare varit verksam inom Studiefrämjandet och har bl.a. skrivit många artiklar för kinesiska tidskrifter. Han har också skrivit två böcker om Kina: - Taiping - När Jesu yngre bror skulle frälsa Kina (2015) - Kina - den meritokratiska civilisationen (2021).
Artikelserie om
Kejsarnas Kina, del 2 : Från storhet till kejsardömets fall (960-1912)