Jordbruket förbättras
Hela landet kom att förvandlas under 1800-talets första hälft. Själva landskapet såg snart annorlunda ut då livet förändrades för alla. Nya idéer kom, ibland från utlandet, ibland utvecklade inom landet. Under hårt motstånd från konservativa bönder infördes ny teknik med moderna plogar, harvar och spadar. De som gick före och vågade pröva sig fram fick medalj och diplom av hushållningssällskapet (organisationer på länsnivå med uppdrag att utveckla jordbruket).
Livet förändrades på många sätt, själva landskapet utanför stugans fönster såg annorlunda ut. Där växte nya grödor på större fält än förut. Där grävdes diken, skogen fälldes, sjöar sänktes. Älvarna rensades så att timret kunde flottas förbi vattenfallen.
För att bättre kunna utnyttja jorden genomförs skiftesreformer, 1807 storskifte, 1813 enskifte och - det viktigaste - 1827 laga skifte. I de gamla byarna där familjerna hade bott tätt och haft sina små åkerlappar utspridda över stora områden, kom nu att upplösas. I samband med skiftesreformerna sammanfördes jorden i så stora bitar som möjligt. Många av familjerna lämnade därmed också bygemenskapen och flyttade ut till sin nya marker som ibland låg långt från byn.
Många svenska bönder insåg också nyttan med potatisen som hittills mest varit en prydnadsväxt i finare trädgårdar. Potatis var bättre än rovor. Dessutom kunde man bränna brännvin av den.
Sjukvården utvecklas
En viktig förändring för människor i början av 1800-talet var vaccinets genombrott. Det första vaccinet hade utvecklats av den engelske läkaren Edward Jenner i slutet av 1700-talet. Han hade i sin kamp mot smittkoppor (en av de hemskaste farsoterna i äldre tider) börjat utföra ympning med kokoppsvar (som liknade smittkoppor men hade lindrigare bieffekter) bland befolkningen i hans hemtrakter. Det kallades vaccinering (av latinets vacca=ko).
I Sverige vaccinerades den första personen mot smittkoppor 1801. Redan 1804 var smittkoppsvaccineringen allmän i hela landet.
Långsamt förbättrades även de hygieniska förhållandena. Och med större kunskaper kunde man ge bättre vård åt sjuka. Den medicinska utvecklingen avspeglades också i förlossningsstatistiken. Med nya hjälpmedel och metoder kunde barnmorskorna underlätta barnafödandet och allt flera barn överlevde.
Stor befolkningsökning
"Freden, vaccinet och potäterna", som Esaias Tegnér skrev, förklarar den kraftiga befolkningsökning som ägde rum under seklet.
År 1810 hade Sverige 2,2 miljoner invånare. Fyrtio år senare fanns det 3,5 miljoner svenskar. Befolkningsexplosionen ledde bl.a. till att antalet jordlösa och arbetslösa, backstugusittare och fattighjon ökade, och de kom så småningom att bli ett stort socialt problem.
