Befrielsekriget
När den danske kungen – i Sverige ofta kallad ”Kristian Tyrann” – återvände till Danmark trodde han att alla tänkbara upprorsledare var döda. Men då var redan den unge adelsmannen Gustav Eriksson Vasa på väg till Dalarna förklädd till bonddräng. Han litade inte på Kristian II och hade därför hållit sig borta från kröningen.
I Mora försökte Gustav få bönderna att göra uppror mot kungen, men de vägrade. Besviken gav han sig iväg mot Norge. Då ändrade man sig i Mora. Det berättas att två duktiga skidåkare skickades för att hämta tillbaka Gustav. I Sälen hann de ikapp honom och tillsammans återvände de till Mora. Det här är alltså sägnen bakom vår tids Vasalopp.
Gustav valdes till befälhavare för bondestyrkan och deras uppror spred sig som en löpeld. Bönder och bergsmän i näraliggande landskap gick med på deras sida. Smålänningar och västgötar hade redan startat ett eget uppror, detta sedan kung Kristian höjt skatterna och försökt avväpna alla bönder.
Efter ett halvårs strider var nästan hela Sverige befriat. Tack vare hjälp från den mäktiga tyska handelsorganisationen Hansan kunde hären till slut också inta Stockholm.
Midsommarafton 1523 tågade Gustav Vasa in i huvudstaden efter att ha blivit vald till kung av de mäktiga herrarna i riksrådet den sjätte juni samma år. Detta innebar slutet för den nordiska unionen.
Sverige och Hansan
Gustav Vasa hade lovat Hansan att de skulle få behålla det monopol (ensamrätt) på svensk handel som den haft sedan medeltiden. Det var mot detta löfte som Hansan hade gått med på att hjälpa honom. Nu när befrielsekriget var över kom en jättelik räkning. Hur skulle kungen få fram dessa pengar? Jo, från rika kyrkor och kloster.
I Tyskland hade prästen Martin Luther protesterat mot påven och den katolska kyrkans tro och världsliga makt. I Sverige hade hans lärjunge Olaus Petri börjat predika mot påvens ”falska lära”. Den katolska kyrkan i Sverige hade sedan länge haft stor makt, inte bara religiöst utan också världsligt. Men nu bröt Gustav Vasa med påven.
Gång på gång krävde han in skatt, den så kallade ”silverhjälpen”. När kyrkorna fick slut på silvermynt, blev de tvungna att smälta ner skålar, kannor, nattvardskärl och annat kyrksilver. Som en första avbetalning till Hansan skickades 400 kilo silver tillsammans med en stor mängd koppar och andra varor.
Pengarna från den svenska utrikeshandeln hamnade hos Hansan. Det ville kungen nu ändra på. Därför vägrade han betala tillbaka en del av skulden. Det ledde till att Hansan tvingades gå med på att deras monopol upphävdes.
Reformationen - kungen tar över kyrkans egendom
Gustav Vasa bestämde sig för att helt göra slut på kyrkans världsliga makt. På en riksdag i Västerås 1527 drev han, trots hårt motstånd, igenom att kyrkans egendom skulle överföras till staten. 14 000 gårdar som ägts av kyrkan övergick i statens ägo. Kungen gjorde minst 3 000 av dem till sin privata egendom.
Så småningom blev Sverige helt protestantiskt. Nu var inte påven i Rom överhuvud för den svenska kyrkan längre. Gustav Vasa övertog den rollen. Klostren stängdes och biskoparna tvingades att överlämna sina befästa slott till staten. Läs mer om reformationen och Vasatiden.
